”Rak-Maja” - se Berggren, Maja.
Rastaborg - Pensionat vid Linanäs på Ljusterö. Byggdes 1909 i gustaviansk stil och drevs från starten av en krögare Andersson. Under namnet Country House bedrevs verksamhet under ett tag på platsen.
Read, Albert, 1902-1980. Översättare. Ordförande i ÖHF 1961-1966.
Reginelund - Ska fram till 1870-talet ha varit krogstuga vid Stenhagen och då flyttats som torp till Kvisslingby.
Resarö, båtsmanstorp nr 110, Näs rote, är idag ett mycket välbevarat fritidshus. Torpet beboddes av båtsmän med soldatnamnet Lindmark.
Resarö ström, sundet mellan Svinningelandet och Resarö.
Roberg, Lars, Kronobefallningsman. Hittade i maj månad 1704 den stora silverskatten på Näs gård, Nässkatten.
Rockberg, Hans, 1946-. Född i Stockholm, sommarboende i Täljö sedan tidig barndom. Från 1992 permanent bosatt i Österåker. Skolgång fram till ingenjörsexamen i Stockholm 1967. Studier vid Lunds universitet avslutade 1972 med en fil. kand. Under åren 1973-2004 anställd vid LM Ericsson i ett flertal befattningar. Pensionär 2004. Ledamot av ÖHF:s styrelse sedan 2002. Aktivt verksam i föreningens utåtriktade arbete: kulturvandringar, resor, seminarier, föredragsverksamhet och närturism. Medlem av Fornminneskommittén. Ansvarar för utgivningen av Fotokalendern och för besvarandet av remisser i planfrågor. Kallad som hedersmedlem i ÖHF vid årsmötet 2012.
Roden, benämning på den östra delen av nuvarande Uppland, omfattande hela Upplands kust och utanför liggande öar. Området kallas idag Roslagen. I Finland heter Sverige ”Ruotsi” och på estniska ”Rootsi”, folket från Roslagen.
Rohlin, Johan, 1878-1951. Extra provinsialläkare i Österåkers distrikt 1914. Distriktsläkare i Österåker 1908-1917.
Roman, Claes, 1884–1961. Född i Finland, agronom. Blev i början av 1900-talet ägare till Stora Säby, hästhandlare och direktör för AB Roslagsvägar.
Rosenkälla, krog med anor långt tillbaka i tiden. Till skillnad från gästgiverier inrättades krogar efter vägarna helt på privata initiativ. Rosenkälla var en av de mer omtalade på vägen från Stockholm genom Roslagen. Den etablerades troligen omkring 1750 och verksamheten hade upphört 1860. Byggnaden, som revs 1996 var belägen vid starten av väg 276 vid motorvägen till Norrtälje.
Roslagens Pärla, pensionat och konferensanläggning på Ljusterö med tidstypisk exteriör från tidigt 1900-tal. Var tidigare ett kurhotell under namnet ”Vestra Lagnö Hafsbad”. Byggnaderna uppfördes ursprungligen 1907-1908 åt John Sjöberg från Västra Lagnö och hade ritats av arkitekt Carl Österman med undantag för en del som ingått i 1897 års Stockholmsutställning. Husen är alla byggda i trä med mer eller mindre lövsågeriutsmyckad exteriör. Fastigheten är idag omvandlad till en bostadsrättsförening.
Roslagsbröd AB, Bageriet startade sin verksamhet vid Lilla Säby, men flyttade 1923 till Smedby tegelbruks maskinhus. Dess direktör hette Hofsten och det drevs av Nils Larsson. Aktiebolaget var innehavare av rörelsen enbart några år, varefter den övertogs av Nils Larsson. Verksamheten avvecklades 1952.
Roslagsbanan - se Södra Roslags kustbana.
Roslags-Kulla kyrka - En liten gårdskyrka uppfördes troligen redan 1642 på Östanå marker. Greve Fabian Wrede, också på Östanå, bekostade den nuvarande kyrkan som uppfördes 1705-1706. Kyrkan är egentligen ett 'svartbygge'; arbetena startades utan att stiftschefen i Uppsala gett sitt samtycke. Ärkebiskopen vägrade därför inviga kyrkan när den stod klar. Det påstås att kyrkan kom med båt från Finland. Sannolikt är detta fel, eftersom anteckningar i Östanås gårdsarkiv visar att timret är hugget på Östanås marker. Kyrkan är dock uppförd på ett sätt som var vanligt i Finland. Den stora ljuskronan under kupolen är skänkt av Wiras hantverkare till invigningen. Interiören är i stort sett intakt sedan den uppfördes. Det spånklädda taket är dock numera tegeltäckt. Amiralitetskyrkan ”Ulrica Pia” i Karlskrona är en liknande men större korskyrka av trä, byggd som finska motsvarigheter. Finska timmermän och båtsmän kom till Sverige i stort antal för att bygga upp den svenska flottan.
Roslags-Kulla skola. År 1792 omtalas ”den gamle Skole-Byggningen i Wira” och mycket tyder på att denna byggnad flyttades till den nuvarande skolans plats år 1863. År 1886 fanns på platsen en småskola som 1897 ersattes av en folkskola. Idag har skolan, som en tid var nedläggningshotad, vuxit och har nu cirka 150 elever. Skolan arbetar enligt den s. k. Bifrostpedagogiken med inlärningen baserad på barnens eget skapande och i vilken man uppmuntrar barnens kreativitet. De två äldre skolbyggnaderna är byggda under 1800-talets senare hälft resp. 1913.
Roslagsleden - Vandringsled genom Österåker. Leden, som totalt är 124 kilometer lång, går mellan Danderyd och Norrtälje. Med en förlängning av leden upp till Grisslehamn blir den sammanlagda längden 190 km.
Roslagsskutor, samlingsbegrepp för ett antal båttyper som var vanliga längs roslagskusten och på öarna. Exempel på roslagsskutor är skärbåten, sandkilen, klyvarskutan, vedjakten och slupen.
Rote - ett antal gårdar som skulle hålla en soldat – knekt eller båtsman - bildade en rote.
Ruddammen - I närheten av Stora Säby invid gamla riksvägen Stockholm-Norrtälje ligger tydligt skönjbara rester av en damm, kallad ”Drottning Kristinas ruddamm”. På en karta från 1694 betecknas dammen som ”gammal”.
Ruggen, insjö vid väg 276, 12 kilometer nordost om Åkersberga centrum.
Ruggsättra, gård vid sjön Ruggen. Omnämns första gången i skrift år 1538 som Kukusetter.
Runman - Namn på de båtsmän ur Täljö som bebodde torp nr 112 Glimshaga.
Runstenar - Österåker är, för att ligga i en gammal kulturbygd, påfallande fattigt på runstenar. Tre runstenar har funnits men en av dem är numera försvunnen. Endast två stenar finns alltså dokumenterade; Björkbystenen i Östra Ryd och Stavs runsten. Runstenen vid Stavs äng, 3 kilometer nordöst om Roslags-Kulla, har följande inskrift: ”Ingö lät resa stenen efter Gärdar, fader … sin. Dan och hans bröder voro Kolsvens söner. Fot ristade runorna.”
Runö omnämns första gången i skrift år 1299. En förmodad medeltida huslämning har upptäckts på västsidan av Kvarnberget strax väster om Runö gård. Huslämningen är cirka 20 meter lång och 12 meter bred och består av kallmurade gråstensmurar. I norra delen finns ett delvis raserat kallmurat tunnvalv. När byggnadens uppfördes och av vem är okänt.
Runö affär öppnades 1917 och drevs av Nils Algot Bergqvist. Affären revs på 1970-talet.
Runö folkhögskola är en utbildningsanatalt för LO och LO:s förbund belägen på Näshalvön vid Tunaviken. Området, där LO-skolan är belägen, inköptes 1941, men byggandet startade inte förrän 1951. Skolan invigdes i slutet av 1952. Från den 1 juli 1991 är det officiella namnet på anläggningen LO:s Kursgård Runö.
Runö IF - ”Två föreningar bildades 1920, Runö IF och Åkersberga IK. Båda klubbarna var livaktiga och hade bl.a. tre fotbollslag var. Men intresset avtog efter hand, mest beroende på svårigheter med att få någon plats att hålla till på. Vår socken orkade helt enkelt inte med att bära upp två rivaliserande föreningar”.
Runö kursgård - se Runö folkhögskola
Runö kvarn, väderkvarn uppförd i början av 1800-taler, skänktes till ÖHF år 1964 av byggmästare John Mattsson. Vingarna slets bort av en storm 1910. Kvarnen förstördes totalt vid en anlagd brand den 29 juni 1981.
Runö skola stod klar hösten 1894. I denna fanns då slöjdsal, sannolikt en träslöjdsal, eftersom man i annons sökte en lärare, beredd att avlägga prov i slöjd. 1927 byggdes skolan om och blev då en av de större i kommunen. Skolan drogs in 1949 och är sedan 1950 industri- och affärslokal.
Runö station byggdes i samband med att järnvägen drogs till Åkersberga 1901. Stationshuset byggdes på Husby bytomt. ”Runös stationshus renoverades också 1943, väntsal och bagagerum tillkom, godsmagasinet flyttades och byggdes till.”
Rusttjänst, adelsmännens skyldighet att till konungen tillhandahålla en beriden krigare.
Ruus, Nils, 1779-1826. Kyrkoherde i Österåkers församling 1811-1826.
Rydbo - kommundel inom Österåkers kommun med 520 invånare år 2005.
Rydbo friskola är en friskola för barn från 1 till 13 år. Skolan är belägen på Ådalsvägen i Rydbo. Montessoriskola med välutbildad personal som söker skapa en miljö med arbetsro och möjligheter för barnen att tillfredsställa sin nyfikenhet och kreativitet.
Rydboholms slott anlades under medeltiden som en av de största sätesgårdarna i stockholmstrakten med över fyrtio arrendegårdar. Säteriet har sedan medeltiden dominerat bebyggelsen i Östra Ryds socken. År 1536 tillföll Rydboholm genom arv Per Brahe d. ä., Gustav Vasas systerson. Denne byggde under 1540-talet ut gården. Ättens medlemmar bodde här fram till 1930 då ätten dog ut med Magnus Brahe. Godset övertogs då av hans systerson Wilhelm von Essen. Alldeles intill slottet står det fristående s.k. Wasatornet, som vid en nyligen genomförd restaurering daterades till 1548. Tornet är ett bra exempel på ett kärntorn av medeltida typ med såväl försvars- som bostadsfunktion. Rydboholm nämns tillsammans med Lindholmen i Vallentuna som en tänkbar födelseplats för Gustav Vasa. Numera anses det att den blivande kungen tillbringade uppväxtåren på Rydboholm. Kärnan i slottsbyggnaden är från Per Brahes 1500-talsanläggning men byggnaden har numera i huvudsak sitt utseende från ombyggnaden på 1700-talet. Då lät Magnus Fredrik Brahe också anlägga en stor engelsk park väster om slottet.
Rydbo skola - Sedan mitten av 1700-talet hade en s.k. ambulatorisk sockenskola förekommit i Östra Ryd. 1849 fanns två fasta skolor inom Östra Ryds församling. Den ena, som låg vid kyrkan, hade grundats av ätten Brahe och omfattade omkring 40 elever. Den andra skolan låg vid Ellboda. Skolan vid kyrkan inrymdes i sockenstugan, uppförd på 1830-talet. I denna byggnad låg skolsalen på övervåningen och fattigstugan på den nedre. En ny skola, kallad Rydboholms skola, byggdes år 1870 och låg då i slänten ovanför kyrkan. När denna togs i bruk blev den gamla skolan enbart småskola. Ända fram till 1958 var denna skola i bruk. En ny skola hade 1955 byggts inne i Rydbo samhälle. Undervisningsformen i denna skola var B2, och skolan var försedd med moderna lokaler med såväl slöjd- som gymnastiksal. Rydbo hade därmed fått tillgång till lokaler för studiecirklar, samkväm och liknande och skolan blev också en viktig samlingsplats i denna kommundel. Denna skola tillbyggdes på 1990-talet.
Rydén, Anders, 1728-1809. Präst i Österåker 1776–1809. Donerade hela sin kvarlåtenskap till tre fonder: Bibelkassan, Brudgåvefonden och Rydéns fattiga barn.
Rydin, Tore, 1905-1996. Uppvuxen i Säby. Arbetade till sjöss innan han avlade vägmästarexamen och blev arbetsledare vid Vägverket. Sadlade om och drev järnhandel i Åkersberga och därefter glasmästeri. Ordförande i ÖHF 1972-1973.
Rydman, Sofia, 1834-1921 . Kallad ”Mor Rydman” i Harlings sittningsböcker. Hette som ogift Dahlgren och var dotter till en dräng i Valsjötorp. Sofia ingick äktenskap med jordbruksarbetaren Anders Gabriel Rydman, född i Norrtälje 1831, död 1893. I äktenskapet föddes elva barn. Under åren 1863-1889 finns Sofia angiven i kyrkböckerna som boende ”på socknen”. Det torp i Blekungen, som familjen från 1889 bebodde, kallades allmänt Lilla Härbärget.
Ryssugnar, under det ryska härjningståget i Roslagen 1719 bakade de ryska soldaterna sitt bröd i provisoriskt uppförda ugnar på olika ställen i skärgården, s.k. ryssugnar. Rester av sådana ugnar återfinns bl.a. i Horsviken söder om Roslags-Kulla kyrka.
Rödbosund - Sund som förbinder Sätterfjärden med Trälhavet. Rödbosund är också namnet på ett torp under Margretelunds gård. Mellan 1890 och 1928 ägdes torpet av Johan Nilsson. Vid Rödbosund låg under denna tid gårdens såg, där Nilsson var maskinist. En jättelik ek vid torpet fälldes 1969. Eken åldersbestämdes då till 980 år.
Röllingby backar, strövområde norr om tätorten Åkersberga. Första gången Röllingby nämns i skrift är år 1399. De tre gårdarna i Röllingby var s.k. frälsehemman under Smedby säteri. I mantalslängden för 1804 står att Röllingby är ödelagt och år 1850 noteras att ingen person längre är mantalsskriven på någon av de tre gårdarna i Röllingby. I Röllingby backar finns idag flera fornminnen, t.ex. järnåldersgravarna (Raä 69, 70, 125, 126, 128 och 129).
Röllingby gymnasium startade sin verksamhet 1978. Förste rektor vid skolan var Bo Löfstedt. Gymnasiet flyttades 2010 till nya lokaler i f.d. Bergaskolan och bytte då namn till Österåkers Gymnasium.
Rönnbäck, Oscar, 1888-1967. Författare. Har skrivit ”Den gamla gården” och på uppdrag av kommunen ”Österåkers sockens historia”. Manuset till den senare skriften, som enligt uppgift låg klart 1956, ansågs under många år vara försvunnet, men hade legat i en låda som gått till författarens systerson och sedan till dennes dotter.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S T U V, W X, Y, Z Å Ä Ö