L - encyclopedia agaria


ImageLadan, lokalt namn på bostadshus för järnvägens personal, uppfört söder om Åkersberga station på platsen för nuvarande Järnvägsparken. På 1920-talet började bostäderna i ”Ladan” att hyras ut även till andra än järnvägsanställda. Huset brändes upp av brandkåren 1967.

 

 

Laga skifte - 1827 års bestämmelse om s.k. laga skifte innebar att böndernas jord skulle samlas på så få områden som möjligt. Skiftet fick som konsekvens att de gamla byarna ”sprängdes”; den gamla bygemenskapen försvann.

Lagerstedt, Allan - se  Apotek.

Laggarsvik, fiskeläge på Ljusterö.

ImageLagnöbergsbatteriet, kustartilleribatteri, uppfört under åren 1921-1924 på Västra Lagnö vid Klintsundets norra utlopp. Batteriets uppgift var att med eld från fyra 24 cm haubitser täcka dels Furusundsleden norr om Siaröfortet, dels flottans ankarplatser söder om Blidösund. Batteriet blev snabbt omodernt och togs ur krigsorganisationen på 1940-talet.

 

Landhöjningen, på 1700-talet kallad ”wattuminskning”. När den enorma inlandsisen dragit sig tillbaka från Sverige för cirka 10 000 år sedan låg stora delar av landet under havsytan. Det berodde på att jordskorpan tryckts ner minst 800 meter i förhållande till nuläget av tyngden av det cirka 3000 meter tjocka istäcket. Från det att isen började dra sig tillbaka och fram till idag har sedan jordskorpan strävat efter att återta sitt ursprungliga läge och därmed sakta höjt sig igen. I större delen av landet pågår fortfarande denna landhöjning. I början gick det snabbt med som mest 14 meter per århundrade. Idag är landhöjningen i vår del av riket omkring en halv meter på 100 år. Landhöjningens mest påtagliga konsekvens är att det som en gång låg på havets botten eller vid en strand idag ligger flera kilometer från vattnet i en inlandsmiljö.

Lang, namn på sockensmeder i Österåker. Kända smeder är Erik Ersson Lang (1734–1810), som 1776 inflyttade till ”Smedens, Prästgården” samt dennes son Carl Ersson Lang (1770–1809).

ImageLangens -  Lokalt namn på området i korsningen Sockenvägen-Össebyvägen. Namnet förmodas ha uppkommit genom att på denna plats bodde smeden Lang.

 

 

Lans, soldatnamn för båtsmännen vid Runö rote nr 99.  Torpet, som kallades Pilstugan, är nu rivet, men låg invid Vaxholmsvägen vid infarten till Österåkers golfbana.

Lantmarskalk, adelns talman under ståndsriksdagarna.

Lappdal - Strandboplats från äldre stenålder, belägen två kilometer nordost om Österåkers kyrka, idag cirka 35 meter över havet. Boplatsen, som var bebodd omkring 3000 f. Kr, upptäcktes 1946 och utgrävdes då översiktligt. Ytterligare utgrävningar har skett 1956, 1958 och 1970. Fynd: cirka tusen krukskärvor, avslag av kvarts och flinta.

Largen, 1,4 km² stor insjö på gränsen mellan Norrtälje och Österåker norr om Vira. Sjön är en av stockholmstraktens renaste sjöar. Tack vare siktdjupet i sjön är den populär bland dykare.

ImageLarsson, Paul, 1931-2008. Verksam inom tidningsdistribution. Född i Trollhättan, Västergötland. Sedan 1972 bosatt i Åkersberga. Medlem av ÖHF:s styrelse och under ett antal år uppskattad ledare för föreningens byggarbetslag.

Ledung De medeltida kungarna i Sverige hade exklusiv rätt att utlysa både folkliga uppbåd och ledung. Uppbåden drog i huvudsak i fält för att försvara sina närmaste gränser eller det egna området. De kan därför liknas vid ett slags hemvärn. Ledungstjänsten var starkare reglerad och inskriven i lag. Den innebar tjänstgöring under viss tid varje år, främst till sjöss. Varje kustnära hä-rad hade skyldighet att hålla sina ledungsförband med stridsskepp. Varje sådant skepp rymde som regel omkring 25 man och leddes av en styrman. De härader som inte togs i anspråk för ledungs-tjänst fick i stället betala ledungsskatt till kungen. Sista gången ledungen nämns är år 1429, då unionskungen Erik av Pommern drog till sjöss med den norska ledungsflottan mot tyska pirater utanför Bergen.

ImageLenard, Tony 1932-2004. Född i Stockholm. Överstelöjtnant vid Flygvapnet . Flyttade i mitten av 1960-talet till Österåker. Ordförande i ÖHF  1993-1999.

 

 

Lerviks gruva - Gruvan är belägen på udden söder om Lerviks gård vid stranden av Trälhavet. Berget blottades 1895 och året därpå inleddes brytningen. Dagöppningen var cirka 45 meter lång och 510 meter bred. Gruvan bröts först av Skandinaviska Gruv- och Mineralgödnings AB 1896-1906, sedan under åren 1907-1908 av C.G. Gustafsson i Vaxholm, 1909 av J.H. Olsson i Köping samt 1910 av E.J. Wijk i Örby. I Lerviksgruvan bröts under åren fram till 1910 7914 ton fältspat och 1918 ton kvarts till ett sammanlagt saluvärde av 12 107 kronor. Idag är gruvan återfylld och området rymmer en parkeringsplats vid Lerviks brygga.

Lewenhagen, Bror, 1868-1919. Se  Apotek.

Lewold, Mathilda Helena ”Thea”,  1899-1981. Lärare i klasserna 3 och 4 på Runö skola från 1921 till 1949 och därefter fram till sin pension på Bergaskolan.

ImageLidner, Bengt, 1759-1793. Författare, poet, född i Göteborg men under ett antal år bosatt på Hjälmsättra. Tjänstgjorde under en kortare tid som informator på Margretelunds slott.

 

Liljenberg, Johan,  Distriktsläkare i Österåker 1951 –.

ImageLillbron - Gångbro över Åkers kanal i Hackstavägens förlängning. På 1600-talet lär det ha funnits ett övergångsställe strax nedströms nuvarande slussen. På 1793 års karta finns en bro utsatt men hur denna var konstruerad och hur länge den fanns kvar har inte gått att få uppgifter om. Däremot skall det ha funnits en krog på platsen och sannolikt bör också marknaden ha hållits här.

 

 

 

Lillsättra - Båtsmanstorp nr 109, bebott av båtsmän med namnet Bought. Torpet var på 1930-talet något av en ungdomsgård för Åsättra.

Lillträsket, en kvarvarande rest av Långhundraledens tidigaste infart, beläget mellan Gottsunda och Täljöviken.

Linanäs, Ljusterös Furusund. Vid sekelskiftet hade stockholmarna ’upptäckt’ denna badort på södra ljusterölandet. Pensionat Rastaborg öppnades på 1920-talet med dansbana och tennisbanor. Idag är Linanäs huvudort på södra Ljusterö.

Lindberg, C.W.  Handlande i Brottby. Övertog år 1885 Stenhagens handel.

Lindblom, Gustaf, 1845-1901. Handelsman. Övertog Stenhagens handel och drev den på 1890-talet.

Lindblom, Ragnar, 1885-1959.  Handelsman, son till Gustaf Lindblom. Övertog Stenhagens handel  efter fadern och drev den till 1953.

Lindh, Harald, 1891-1971. Folkskollärare och kantor, född i Stockholm. Studerade vid seminariet i Uppsala till 1925. Avlade organistexamen i Visby 1926 och kom samma år till Ljusterö. Ordförande i kommunalfullmäktige på Ljusterö. Lärare i Kyrkskolan, Mellansjö fram till 1964. Bildade Ljusterö hembygdsförening.

Lindmark - Båtsmansnamn för båtsmännen på Överby rote nr 110.  Torpet är beläget vid Björkviken på Resarö.

Lindstedt, J. A.  se  Apotek.

Lindström, Alexander.  ”Alex” blev den sista gruvfogden vid Härsbacka från 1927.

Linzander, Karl-Göran, 1942-2017. Född i St Åby, Östergötland. Studier i Lund, prästvigd 1969 i Strängnäs domkyrka. Tjänstgöring 1969-1971 i Eskilstuna, 1971-1975 i Gustav Vasa församling, Stockholm och 1981-1987 i Lovö församling. Kyrkoherde i Österåker-Östra Ryds församling 1997– 2007. År 2007 utnämnd till prost.

Livsmedelsbutiker - se Handelsbodar.

ImageLjungbacken - Fastighet med adress Stenhagsvägen 1. Byggdes som ålderdomshem år 1931 efter ritningar av arkitekt L.N. Gramen, Djursholm. Från 1969 inackorderingshem för alkoholskadade män och kvinnor. Ombyggdes för detta ändamål av Stockholms stads nykterhetsnämnd åren 1967-1968.

 

 

Ljungsboda, gård under Margretelund, belägen söder om Margretelundsvägen, en kilometer öster om Margretelunds slott.

ImageLjungsboda skola  startade verksamheten i en stuga på 1870-talet. Var senare inrymd i mangårdsbyggnaden vid Ljungsboda gård. Gårdens övriga byggnader försvann under 1800-talets senare del. Att denna byggnad blev kvar beror på att baron Åkerhielm på Margretelund insåg att det förelåg behov av en skola för alla barn som växte upp på såväl Margretelund som underlydande torp och hemman. År 1867 fanns en småskola på platsen. 1871 upptogs skolan bland socknens övriga skolor men excellensen Åkerhielm stod fortfarande för driftskostnaderna. År 1885 rustades det gamla huset upp och inreddes till skola med lägenhet för lärarinnan. År 1891 började man bygga ett nytt skolhus som stod klart året därpå.

Ljusterö/ Östra Lagnö, den största ön i Stockholms skärgård. Position 59º28’N - 18º33’E. Areal: 65 km²/4 km², befolkning: 1521/28 (sommartid 30 000). Ljusterö består av två större sammanhängande öar, Södra och Norra Ljusterö. Norra Ljusterös östspets utgörs av Västra Lagnö, som en gång var en egen ö, och från denna finns broförbindelse över Klintsundet till Östra Lagnö. Ljusterö har en lång historia, bland annat dokumenterad i gravar i bronsåldersgravarna vid Mörtsunda. Från vikingatiden finns påtagliga minnen, bland annat i form av de imponerande armringar i guld som på 1920-talet påträffades i Sillinge. Den skriftliga dokumentationen går bakåt ända till år 1301. Bevarade byar med genuin bebyggelse återfinns i anslutning till hembygdsmuseet i Mellansjö, i Gärdsvik och i Hummelmora. Den äkta skärgårdskänslan fick sin första ’knäck’ då en första primitiv bilfärja startade sin trafik 1949, men den stora förändringen inleddes 1955, då en statlig bilfärja ledde till omfattande vägbyggen på ön. Men dessa förändringar har också bidragit till att Ljusterö idag är ett i högsta grad levande samhälle med stadig befolkningstillväxt. I Mellansjö finns idag bibliotek och skola, och vid Ljusterö torg - invigt 1992 - affärer, krog, post, gym, konstmuseum och ett skärgårdskontor med turistinformation. På Ljusterö genomförs varje sommar en operafestival, ursprungligen för att hedra Jussi Björlings minne.

ImageLjusterö kyrka - Redan på 1500-talet låg på platsen vid Kyrksjöns södra strand ett knuttimrat kapell med fristående klockstapel. Åren 1751-1755 byggdes kyrkan i panelat knuttimmer och fick sitt nuvarande utseende efter en genomgripande ombyggnad på 1890-talet efter ritningar av arkitekten Hjalmar Kumlien. Resultatet blev en säregen stilblandning. Utifrån påminner kyrkan om en skärgårdsvilla med snickarglädje medan den inuti ser ut som en medeltidskyrka. Sevärd malmkrona från 1729.

 

 

 

Ljusterö skola/or - Husarö samt Västra och Östra Lagnö bildade 1882 en skolrote. År 1906 tillbyggdes ett förhyrt skolhus på Lagnö. 

ImageLoggert, Henning, 1898–1995.  Revisor, hembygdsforskare, hedersmedlem i ÖHF.

 

Losjön - insjö i Roslags-Kulla.

Luffarbacken - 1929 köpte IFK Österåker området Luffarbacken för 2 000 kronor. Där byggdes tombolakiosk, skjutbana och servering. Dansbanan var välbesökt och där arrangerades både boxningsuppvisningar och dans. 

Lundborg, Ossian  - Distriktsläkare i Österåker 1904-1907.

Lundkvists bilverkstad  - Lundkvist, Otto.

Lundqvist, Otto Helmer - 1888-1983. Gårdssmed på Åkersberg, startade 1925 en kombinerad smides- och bilverkstad på den gamla tegelbrukstomten vid nuvarande Centralvägen. Den utökades 1936-1939 och kunde då även ta emot lastbilar och bussar. 1922-23 installerade verkstaden motorerna i skutorna ”Alcea”, ”Sara” och ”Davida”. Lundqvist var också chef för Österåkers elektriska distributionsförening.

ImageLyktan. Efter motsättningar mellan gästgivaren i Norrö och socknen om reparationen av Norrö tingshus revs 1834 halva tingshuset och återuppfördes vid Lilla Säby där Johan Jacob Lindholm var ägare. Omkring 1860 flyttades gästgiveriet och tingshuset till Åkersberg och i början av 1900-talet upphörde krogverksamheten i Lyktan. Huset blev då bostad åt skådespelaren Oscar Vilhelm Rydin och hans familj. Genom åren har ägarna växlat flitigt; en av dem var TV-mannen Mats Linday. Idag är huset pietetsfullt moderniserat.

 

Image”Lådan” - Föreningshuset ”Lådan” uppfördes 1912. Här hade arbetar- och nykterhetsrörelsen möten och det bjöds också på stumfilmsvisningar fram till 1924 då huset blivit alltför litet och ett nytt föreningshus byggdes. I detta inrymdes vaktmästarbostad, folkbibliotek, sjukkassa samt en möteslokal, utrustad med biomaskineri och teaterscen. 1959 såldes huset till bensinbolaget Caltex som rev huset och på tomten uppförde en bensinstation.

 

 

Långhundraleden - sentida namn på den vattenled, som ledde från Trälhavet in mot Svearikets centrala delar, området runt Uppsala. Namnet lanserades av professor Björn Ambrosiani 1962. Långhundraledens stora betydelse är historiskt belagd på olika sätt; på våra äldsta kartor finns leden utritad, tillsammans med namnen Akir eller Aker, ursprungsnamnen på vår kommun. 

Långören, ö i Gälnan mellan Nässlingen och Norra Ljusterö, även kallad Öhrn. Torp under Edö men friköptes på 1800-talet. Sedan 1943 är Långören en fritidsö.

Läkarbostaden - Fastighet med adress Värdshusvägen 13. Kallas allmänt för Doktorsbostaden. ”Hur gammalt huset är vet vi inte. Men vi vet att detta hus var station för den optiska telegrafen. Här var troligen också station någon tid när den elektriska telegrafen kom, liksom telefonen som när den kom var representerad av två bolag, Allmänna telefonbolaget och Rikstelefon. Någon av dessa skulle i det inledande skedet haft sin station i detta hus. I samband med att provinsialläkardistriktet blev förlagt till Åkersberg år 1889 delades huset till dels läkarbostad, dels apotek”. 

ImageLänsmansgården - Kulturell oas i Skånsta. Gården har anor från 1700-talet och var bostad åt kronolänsmannen ända fram till 1918. Den förste som bebodde fastigheten var länsman Hans Henrik Ekholm i början av 1700-talet, den siste kronolänsman Carl Georg Collenius som från 1 januari 1918 titulerades landsfiskal, men dog samma år. Byggnaden var också bostad åt konstnären Erik Hallström och hans stora familj. Manbyggnaden är en kulturhistoriskt mycket välbevarad timrad parstuga i två våningar, klädd med vit träpanel. Österåkers konstförening erhöll byggnaden av Österåkers kommun 1991, och visar konstutställningar både i det gamla huset och i galleriet. Detta invigdes 1992. Visningsträdgården sköts av Åkersberga Trädgårdssällskap.

Länsväg 276 sträcker sig mellan trafikplats Rosenkälla vid E 18 och Norrtälje. Den passerar genom Åkersberga och är 51 km lång.

ImageLöfgren, Olle, 1928-2008. Född i Katrineholm, Södermanland. Journalist inom såväl dagspress som etermedia. Från 1984 medlem av ÖHF:s styrelse. Under åren 1996 - 2008 ensam ansvarig för tidskriften Milstolpen, som under hans ledning utvecklades till en mycket fin och uppskattad medlemstidning. Deltog flitigt i föreningens byggarbetslag. Skapade tillsammans med Leif Svensson hembygsföreningens hemsida på internet – milstolpen.org. Hedersmedlem i ÖHF. 

ImageLööf, Evert,  904-2001. Född i Hacksta by, Österåker. Inledde sin yrkesbana som dräng vid sju års ålder. Efter avslutad skolgång blev han vid fjorton års ålder lantarbetare. Under de svåra åren på 1920-talet arbetade Lööf som sjöman, asfaltläggare, stenhuggare, rörmokare, telefonkabelrallare och vägarbetare. Fackligt aktiv som syndikalist. Fick vid slutat av 1930-talet anställning vid Vägförvaltningen, studerade på fritid vid Hermods och NKI och blev slutligen vägingenjör. Mycket aktiv inom hembygdsföreningen; verksam som utgivare av hembygdsskrifter, ordförande 1967-1971 och 1974, hedersordförande och hedersmedlem. 


A     B     C        E      F     G     H     I         K     L          N     O     P     Q     R

S      T     U     V, W     X, Y, Z     Å      Ä      Ö 

Editerad av: Carl-Göran Backgård (2019-03-25 09:08:59)