B - encyclopedia agaria


ImageBackgård, Carl-Göran, 1935- . Född i Huså, Jämtland. Folkskollärarexamen 1956, fil. kand. 1966. Kantor 1956-1968 i Vickleby och Rö. Anställd 1964-1994 hos IBM Svenska AB i olika befattningar. Flyttade till Åkersberga 1968. Medlem av ÖHF:s styrelse i ett flertal olika funktioner mellan 1988 och 2008. Verksam i flera kommittéer och arbetsgrupper, bland annat i torp- och soldatgruppen och fotokommittén. Hedersmedlem i ÖHF. Under en period ledamot av styrelsen för Stockholms läns släktforskarförbund. Drivande i Södra Roslagens Släktforskarförening.

Baeckman, Martin August, 1841–1897. Apotekare. Född i Hudiksvall, Hälsingland. Ägde apoteket Vita Björn i Stockholm och startade det första apoteket i Åkersberga. Baeckman bestämde att han skulle begravas i riddräkt, med sporrar, gula sämskskinnssbyxor, vit väst, svart bonjour, hatt och med ridpiskan vid sin sida. Det har sagts att Baeckman balsamerades enligt ett eget recept som han tog med sig i graven. Han hade också bestämt att hans grav skulle öppnas efter hundra år (dvs 1997). När tiden var inne, kunde något dokument om detta inte hittas, och kyrkorådet slapp därför att fatta något beslut om gravöppning.

Bagerier - Så långt vi kan följa människans historia bakåt i tiden har brödet varit en viktig del av födan. På landsbygden bakades brödet vanligen i hemmet medan man i städerna inrättade bagerier. I Österåker – som länge var ren landsbygd – etablerades de första bagerier som vi känner till i slutet av 1800-talet. Roslagsbageriet startades av Nils Larsson i Lilla Säby, men bageriet flyttades någon gång på 1920-talet till Smedby tegelbruks gamla presshall (idag Galvators byggnad). Bageriverksamheten här upphörde 1952. Åkersberga bageri startades av Kalle Lundman i början på 1940-talet i en byggnad på Centralvägen, medan Nils Bergkvist drev Centrumkonditoriet på Storängsvägen. Kvar idag i Åkersberga centrum finns bara Smörkransen som har verksamheten förlagd dels till Skeppet, dels till Skutan. Kjellmans affär och Nyströms affär, båda på Österskär, bakade också bröd, liksom Alms bageri i Åsättra och Knorrings i Svinninge. Ett bageri, öppnat 2009, har tillkommit - Brothaus på Centralvägen i Åkerstorp.

ImageBahr, Robert Ulrik Herbert von,  1794-1873. Major vid Upplands regemente, friherre, gift med Eva Carolina Aimée Åkerhielm, ägare till Margretelund. Sålde år 1864 godset till friherre Johan Gustav Nils Samuel Åkerhielm.

 

Bammarboda, kommundel inom Österåkers kommun vid Furusundsleden med 204 invånare år 2005. År 1538 omnämndes Bammarboda som ett frälsetorp. Bammarboda har alltså mycket gamla anor. 1832 friköptes gården från Margretelund av Eric Ersson. Mangårdsbyggnaden är uppförd på 1800-talet, medan magasin, tvättstuga, stall och ladugård uppfördes på 1900-talet. Fram till 1920-talets mitt låg en sjöskjutsstation och ett gästgiveri i Bammarboda. Vid stranden anlades också en ångbåtsbrygga. Under Bammarboda låg båtsmanstorpet nr 113 i Södra Roslags 2:a båtsmanskompani kallat ”Galtbryggan” med båtsmansnamnet Hagelbäck. Detta torp används nu som fritidshus.

Barnhem  - Kommunala barnhem fanns redan i början av 1920-talet i Österåker. Tanken att människorna i en kommun gemensamt skulle ta ansvar för dem som hade det speciellt bekymmersamt vaknade vid denna tid, även i vår kommun. Ett barnhem fanns på Vegavägen i Österskär år 1920 men tidigare fanns det ett vid Laggargrind, ett boställe under Kvisslingby.

ImageBautasten - En bautasten är en upprest, naturlig eller grovt huggen minnessten utan inskrift. År 1975 återfanns en sådan sten i anslutning till ett av gravfälten vid Smedby (Raä 424). Denna sten är 2,4 meter hög.

 

 

Bensow, Josef Oskar, 1870–1936.  Kyrkoherde i Österåker 1907–1936, teol. och fil. doktor, skriftställare. 

Berga by -  Omnämns i skrifter som Bierghum år 1299, men byns ursprung kan sannolikt sökas längre tillbaka i tiden. I samband med exploateringen av byns marker grävdes ett antal gravar ut. De fynd som då gjordes visar att bergaborna inte bara var jordbrukare och fiskare utan även krigare, som hemfört byte från främmande länder.

ImageBerga gård - Gård belägen ungefär där Solgården, Norrgårdsvägen 3, ligger idag. Rättarbostaden, kallad Sörgården, låg och ligger fortfarande kvar mellan Berga gårds daghem och radhusen på Sörgårdsvägen.

 

 

 

 

 

BergaskolanBergaskolan -  Högstadieskola i centrala Åkersberga. Byggnadsarbetena inleddes den 16 oktober 1948 och den nya skolan, som inledningsvis gick under namnet Centralskolan, togs i bruk höstterminen 1949. Invigningen ägde dock rum först den 21 januari 1950. Skolan hade under det första året sjutton klasser. Bergaskolan ingick tillsammans med tolv andra skolor i Sverige i den försöksverksamhet, som föregick 1960-talets stora skolreform med enhetsskolans genomförande. Den s. k. Österåkersmodellen slog väl ut och kom att ligga till grund för den nya svenska grundskolan. Namnet Bergaskolan tillkom 1963, då Berga rektorsområde skapades med den nybyggda Hackstaskolan som låg- och mellanstadieskola. Rektor vid starten var Karl Gustafsson med Göte Rudwall som studierektor. År 2010 invigdes den ombyggda Bergaskolan som gymnasium under namnet Österåkers gymnasium.

ImageBerga Teater byggd 1961 som aula/samlingslokal till Bergaskolan, på icke-skoltid utnyttjad som teater, konsertlokal, biograf och plenisal för kommunfullmäktige. Omkring år 2000 tillbyggd med en stor scenbyggnad och invändigt ombyggd år 2011-12. 

 

 

 

Bergendahl, Ivar,  Apotekare i Österåker 1925. Se också Apotek

Bergengren, Ingvar, 1905-1972.  Ägare till Svinninge gård där han hade sin bostad under 1950-talet. Drev ”Bilfirman Bergengren” med huvudsaklig försäljning av personbilar av märket Ford. Donerade en stor väggmålning till kommunen år 1958 

ImageBerggren, Carl Otto, 1866-1953. Dragon nr 8 under Berga gård. Bodde på soldattorpet Högbacka i Luffarbacken till sin död den 25 januari 1953. Var en av landets sista indelta soldater. Egen företagare i grundläggnings- och bergsprängarbranschen.

 

Berggren, Josef, 1877-1952. Bryggarmästare. Startade bryggeriverksamhet 1902 i Åkersberga Ångbryggeri.

Berggren, Maja,  1899-1988.  ”Rak-Maja”, innehavare av rak- och frisersalong på Åkersbergavägen 23 under åren 1927-1932. Duktig idrottskvinna, uppländsk mästarinna på 10 km skidor 1927. Musikalisk och begåvad med en vacker sångröst.

ImageBerggrenstorpet - dragontorp, beläget i Luffarbacken. I detta bodde fram till sin död 1953 dragonen Carl Berggren. Torpet flyttades till Ekbacken år 1997.

 

 

 

 

 

Bergman, Abel,  1868-1933. Direktör, ägde större delen av Österskär vid sekelskiftet 1900, bodde på Tuna säteri. Var en av initiativtagarna till Södra Roslags kustbana.

Bergström, Carl Adolf,  1876-1943. ”Tjocka Bergström” föddes i Grytnäs, Västmanland. Tjänstgjorde som gruvfogde I Härsbacka gruva från april 1901 fram till 1917, då han avskedades från tjänsten och fick fortsätta att tjänstgöra som vanlig gruvarbetare.  Efter en tid erhöll han anställning som gruvfogde vid Kolsva fältspatgruva. Han återvände till Österåker 1928 (1926?) och anställdes då som gruvfogde vid Ytterby gruva på Resarö.

Bergström, Johan August, 1872-1954.  Född i Norberg. Fjärdingsman i Österåker. Övergick omkring 1930 till att bli kol- och vedhandlare.

Bergström, Mathias, uppförde klockstapeln vid Österåkers kyrka.

Bergsättraskolan, byggdes 1971 som en annexskola, först till Söraskolan, från 1977 till Margretelundsskolan. Skolan omfattade klasserna 1–6, senare också fritidsverksamhet. Under läsåret 2010 flyttades klasserna till Tråsättraskolan medan en ny skola byggdes i anslutning till denna skola. Rivningen av den gamla Bergsättraskolan inleddes i oktober 2010.

Betsö - ö i Österåkers skärgård, position 59º28,1’N - 18º26,9’ E. Areal: 0,55 km², Befolkning: 4. Betsö tillhörde länge Margretelunds slott och användes som betesö (därav namnet!) och beboddes av torpare under Margretelund. När den siste torparen dött 1967 stod ön tom under ett antal år. Nu finns där femtio sommarhushåll.

Bielke, Margareta, (?)-1629. Adlig kvinna som i början av 1600-talet ägde Penningby och därmed också Järrö. Hon var gift med riksmarsken Axel Nilsson Ryning. Hon ägde också Smedby gård. Efter makens död gifte hon sig med Gabriel Gustafsson Oxenstierna på Järrö, varvid gårdens namn ändrades till Margretelund.

Bildstenar - I Söra återfanns 1959 fragment av en bildsten, daterad till folkvandringstid. Stenen förvaras på Riksantikvarieämbetet.

Binbach, Johan Herman, 1877-1948. Den näst siste gruvfogden i Härsbacka gruva, verksam   1922-1926.

Biograf - Filmförevisningar har genom åren ägt rum på olika ställen i Åkersberga, bland annat i Folkets Hus,  på värdshuset i Åkerstorp, på Berga Teater och i Centrum bio.

ImageBiskopstuna  - Tunaborgen Raä 53:1. Borgen byggdes sannolikt under slutet av 1200-talet. Omnämnd i en skrivelse från biskop Nils Allesson år 1288 som Tunir. Under unionsstriderna i sekelskiftet 1400/1500 stod hårda strider om borgen. Den angreps och intogs i juni 1497 av Sten Sture d.ä. men bytte under de följande årens strider ofta ägare. År 1522 erövrades den slutligen av Gustav Vasa. Därefter fick borgen förfalla och blev ruin. Den första arkeologiska undersökningen leddes av Bengt Thordeman år 1921. Förnyade, mer omfattande utgrävningar ägde rum 1967 och 1971-1972. På 1960-talet utfördes en del reparationer och det skyddande taket lades på. En ny renovering skedde på 1994-1995, då cementbruket i fogarna ersattes med kalkbruk. Efter georadarundersökningar genomfördes 2018 en arkeologisk undersökning på borgens ytterområde. 

ImageBjörck, Bertil,  1902–1973. Från 1920-talet ägare av en cykelverkstad och från 1935 av en fullständig reparationsverkstad, Björcks verkstäder, för alla slags fordon samt fabrikation och försäljning av idrottsmateriel. Bil- och motorverkstaden var i drift fram till 1969, då verkmästare Sigge Karlsson övertog rörelsen och flyttade till nybyggda lokaler invid järnvägsstationen. Björck var vid sidan av sitt arbete under 1930-talet brandchef i Österåkers borgarbrandkår och mycket aktiv inom IFK Österåker.

 

Björkbystenen  Runsten, återfunnen 1937 i en gammal grund i Björkby, numera rest invid fyndfyndplatsen. Texten lyder: Holmsten i Ryd, Orm- … denna sten efter Frösten, sin son, och efter sin unga dotter.”

ImageBjörling, Jussi,  1911-1960. Svensk operasångare, tenor, född i Stora Tuna i Dalarna, av många experter betraktad som den främsta operatenoren genom tiderna. Ägde under ett antal år en sommarbostad på Siarö, där han också avled.


 
Björnhammarvarvet, båtvarv och verkstad på Svinninge. Startades 1937 av Konrad Johansson.

Björnhuvud, område utmed Furusundsleden. Inom området finns ett tiotal s.k. ryssugnar (Raä 29, 56). Dessa lämningar anses vara minnen efter rysshärjningarna 1719. Ugnarna, som utgörs av runda eller ovala stenkonstruktioner, ibland täckta av en häll, sägs ha byggts och använts av ryssarna som bak- och värmeugnar.  

Björnram, adlig ätt från Västergötland, vars medlem Erik Ottesen var riddare och riksråd och en av Sten Sture den äldres närmaste män. Erik Ottesen ärvde Smedby av sin fader och ägde gården mellan 1442 och 1448.
 
Björnrams borg - På en trädbevuxen kulle nordöst om Mönsterplatsen vid Smedby finns rester av vad som kan vara en plundrad forngrav eller en igenfallen källare. Man fann vid utgrävningar rester av tegel runt kullen och även andra byggnadsrester. Detta kan vara ruinerna av det som en gång var Björnrams borg eller Smedbys fasta hus. Detta brändes av danskarna 1502. En annan tolkning är att byggnadsresterna härrör från en tegelugn, anlagd på 1700-talet på resterna av Björnrams borg.

Blekungen, stugområde tre kilometer nordost om Åkersberga centrum. Området ligger utmed Häradsvägen där denna når fram till väg 276. 

Blenda - Nykterhetsloge av IOGT, bildad i Åkersberga 1907. Eftersom en av de ledande inom nykterhetsarbetet misstänktes vara socialdemokrat fick logen för sina möten inte utnyttja skolhuset utan var hänvisad till andra lokaler. 

Blå leden  - Vandringsled mellan Domarudden och Vaxholm, längd 35 kilometer.

Blå vågen  - Stipendium som årligen i samband med Kanalens Dag utdelas till förtjänt förening i Österåker. Stipendiet, från år 2010 på 100 000:-, utdelas av tidningen ÅkersbergaKanalen, Lions Club och Österåkers kommun. År 2008 erhöll ÖHF stipendiet.

Boda träsk, våtmarksområde beläget på Svinningelandet 400 meter sydöst om Karsvreta träsk.

Bogesund, slott inom Vaxholms kommun.

Bo gård vid Oppsättra, mangårdsbyggnaden uppförd 1937, ekonomibyggnaderna uppförda 1885. Att gårdar med namnet Bo har spelat en viktig roll som boställen för kungens (eller kanske biskopens) förvaltare är ganska klart att döma av den vetenskapliga litteraturen. Öster om Stockholm finns förutom detta Bo ytterligare två Bo som alla har eller har haft liknande läge med god hamn. Man har också allmänt den uppfattningen att en gård med namnet Bo oftast har ingått i en by med gårdar tillhörande Kronan. Denna Bo gård omnämns första gången i skrift år 1530 som Båå. Invid Bo gård ligger fyra gravfält (Raä 218, 223, 237 och 238) med tillsammans 98 registrerade gravanläggningar av typisk yngre järnålderskaraktär (högar och runda stensättningar). 

Boo - Båtsmanstorp nr 108, Inviks rote. Bebott av båtsmän med soldatnamnet Gillström. Torpet, som revs på 1920-talet, var beläget vid Skeppsdalsvägen. Idag återstår av torpet endast det forna fähuset.

Borgarbrandkår i Österåker skapades 1937. Brandchef var då Bertil Björck och vice brandchef Torsten Jansson. Brandchef 1950 var Göte Jansson. 1969 upphörde systemet med borgarbrandkår och ersattes först med Södra Roslagens Brandförsvarsförening. Numera tillhör kommunen Storstockholms brandförsvar.

ImageBoström, Erik Gustaf Bernhard,  1842-1907.  Godsägare på Östanå. Politiker tillhörande Centern, senare Nya Lantmannapartiet. Ledamot av riksdagens andra kammare 1876, av första kammaren 1894. Statsminister 1891-1900 och 1902-1905. Konung Oskar II:s personliga favorit, kallades ”Rikspolitikern”.

 

 

Bought/ Buckt/ Bukt - Namn med högst varierande stavning på båtsmän ur Åsättra rote med nummer 109. Bodde på torpet Lillsätra, ”Buktens stuga”.

ImageBrandstationen - 1937 skapades i Österåker en borgarbrandkår. Från Länsförsäkringar fick man en motordriven brandspruta, 700 meter slang, rockar, hjälmar och en del annan utrustning. Man hade ingen brandstation och ingen brandbil, utan fick utnyttja ett garage vid Janssons affär. På 1940-talet fick Österåker en riktig brandstation, en byggnad som låg vid Roslagsvägen/Österskärsvägen, där bensinstationen Preem senare låg. Till byggnaden hörde ett slangtorn. Den senare brandstationen vid Stationsvägen togs i bruk 1969. Då hade också systemet med borgarbrandkårer avskaffats och Österåker fick en styrka med heltidsanställda brandmän. Sedan mars 2017 ligger Åkersberga brandstation vid Näsvägen 25. 
 
Brevik - Gård, belägen vid kusten öster om Margretelunds slott. Gården omnämns i skrift 1538 som Breewijk. Under århundradena nämns Brevik då och då i domböckerna, och nästan alltid handlar det om ägandestrider. Margretelunds slott dominerade trakten och lade under sig i stort sett alla gårdar utmed kusten upp till Skärgårdsstad. Dessa gårdar var tvungna att erlägga skatt till slottet och utföra dagsverken åt detta. Brevik var dock friköpt från dessa åligganden. Gården delades så småningom i två delar; Roslags-Brevik och Brevik. År 1957 exploaterades marken och styckades i ett antal tomter för fritidsboende.

Breviksbadet, friluftsbad längst ut på Breviks udde. På platsen finns sommartid servering och bangolfbana.

Broar - Antalet broar över Åkers kanal/Åkersån har varierat under årens lopp. Den äldsta bron, landsvägsbron vid Åkersbro (1) är nu borta.

  1. Landsvägsbro vid Åkersbro rullbro (bro som med ett spelverk kunde dras åt sidan för att frilägga farleden)
  2. Gångbro vid Åkersbro; segelfri höjd 1,70 m
  3. Landsvägsbro vid Sockenvägen; byggd 1917 (svängbro) – ny bro (fast) invigd 1936 (1939?)
  4. Gångbro vid Ekbacken
  5. Gångbro vid Lillbro
  6. Gångbro vid väg 276
  7. Landsvägsbro vid väg 276 (fast bro) – klar i december 1966
  8. Järnvägsbro klar 1901 (från början svängbro med ett spår, senare fast bro)
  9. Gångbro vid Klappbryggan
  10. Industribron  (fast bro); klar 1964

Bronsåldern  (1800–500 f. Kr.). Strandnivån låg under denna tid 20–25 meter högre än idag, varför lämningar efter bronsåldern måste sökas långt från dagens strandlinje – framför allt i Kvisslingby, Sjökarby och Skärgårdsstad Västra. Fynden från bronsåldern utgörs framför allt av olika typer av gravar; det största röset finns i Sjökarby och har en diameter av 19 meter.

ImageBrothaus, bageri på Centralvägen 69. Se bagerier.

 

 

 

 

 

Brudnäs, villa i Gregersboda, uppförd 1900-1901 som sommarställe åt direktören Wilhelm Bünsow efter ritningar av Ragnar Östberg. Den tvåvåniga byggnaden är putsad och smyckad med ornament i röd sandsten från Skottland samt täckt av ett mansardtak. Brudnäs var den första villabyggnad Östberg ritade som självständig arkitekt.
 
ImageBrunius, Pauline, 1881–1954. Skådespelerska, manusförfattare, regissör och chef för Kungliga Dramatiska Teatern. Köpte 1920 tillsammans med maken John en villa på Generalsvägen 138, kallad ”Stugan”. Var en av centralfigurerna i Österskärs exklusiva liv under 1930-talet.

 

Bryte, gårdsförman, kungens eller stormans platschef.

Bråten - Torp, beläget i skogen cirka två kilometer nordost om Breviksbadet. Siste torparen var Wilhelm Pettersson 1915-1929.

Bränder - Genom åren har ett stort antal bränder härjat inom Österåkers kommun. Liksom i våra dagar har skolbyggnader och sportanläggningar varit särskilt drabbade: Söra simhall, Sporthallen Röllingby, Kyrkskolan 1920-talet, Kolsvedens skola, Österskärs skola 1943, Hackstaskolan och Tråsättraskolan är några exempel. Image Också många av de stora gårdarna i kommunen har eldhärjats i förödande bränder: Åsättra storgård, Smedby ladugård 1972-10, Östanå ladugård juli 1973, Runö ladugård maj 1973, Åsättra mellangård 1990 och Runö kvarn. Domusbranden den 20 februari 1966, branden i Åkersberga brädgård på nyårsdagen 1973, branden i Skutan 1979 och de stora bränderna på Norrgårdsvägen 1972, 1997 och 1999 lever kvar i folks minne. För ÖHF:s medlemmar står branden i Vita huset i mars 2005 som ett varnande exempel: enbart genom ett snabbt ingripande av brandförsvaret räddades ovärderliga minnen från förgängelse i den anlagda branden.

 

 

 

Brännbacken, gård belägen vid länsväg 276 cirka fem kilometer norr om Åkersberga centrum. I Brännbacken ligger också kommunens återvinningsstation.

Brännholmen, ö norr om Betsö, hade under första hälften av 1900-talet ett fiskehushåll.

Bränslet - Dagsverkstorp under Prästgården, beläget cirka 600 meter norr om Österåkers kyrka. Torpet är idag rivet. Omtalat första gången 1748. Den siste torparen, Otto Paul Eriksson, lämnade torpet 1939.

Bullerholmen - Fiskarby. På grund av ny vägsträckning 1963 flyttad till plats omedelbart norr om Vaxholmsvägen vid Engarn. Husen i byn, som är från 1700-talet, ägdes fram till 2001 av ÖHF men utarrenderades till Vaxholms och Österåkers pensionärsföreningar. År 2001 såldes byggnaderna till Vaxholms kommun.

Busstrafik - Vid Åkersberga station fanns tidigt också en bilstation. Från 1928 sattes matarbussar in mellan järnvägsstationen och Roslags-Kulla, linjen utvidgades 1932 till Riala-Bergshamra. Det året blev det också en busslinje till Margretelundsparken vid Trälhavet.  Busstrafiken bedrevs till en början av Stockholms Läns Omnibus AB (SLO). 1959 övertog SJ verksamheten men den inköptes tio år senare av AB Storstockholms Lokaltrafik  (SL).

Butiker - se Handelsbodar.

Båtsmansmuseet - ÖHF:s båtsmansmuseum i Ekbacken är inrymt i ett båtsmanstorp från tidigt 1800-tal. Torpet stod ursprungligen på mark tillhörande Smedby gård, varifrån det flyttades till Kottlö vid östra sidan av Åkers kanal intill nuvarande Lillbron, där det blev arbetarbostad för tegelbruksarbetare vid Smedby. Från Kottlö flyttades torpet 1963 till sin nuvarande plats i Ekbacken och invigdes den 4 augusti till ÖHF:s hembygdsgård. Invigningen förrättades av dåvarande kommunalrådet Lennart Neckman. Sedan Vita Huset flyttats till Ekbacken inrättades i torpet under ledning av Carl Mossberg och Eric Englund år 1991 ett museum över båtsmanshållet i Österåkers socken. Museet är öppet första söndagen i juni, juli och augusti och i samband med större arrangemang i Ekbacken mellan kl 13 och 15.

Båtsmän, förr benämning på manskapet inom flottan. Inom ramen för det av Karl XI genomförda Indelningsverket indelades Österåker i sjutton båtsmansrotar, vardera med ett båtsmanstorp. Till dessa torp rekryterades båtsmän, som kom att höra till Södra Roslags 2:a båtsmanskompani. En båtsmans uppgift var att delta i stridshandlingarna från krigsfartyget, inte primärt att manövrera fartyget. 


A     B     C        E      F     G     H     I         K     L          N     O     P     Q     R

S      T     U     V, W     X, Y, Z     Å      Ä      Ö  


 

Editerad av: Carl-Göran Backgård (2019-12-08 15:18:43)