H - encyclopedia agaria


Hacksta Båtsmanstorp nr 103, Hacksta rote. Låg i hörnet av Malvavägen och Skogsstjärnevägen, men flyttades därifrån år 1998 till Ekbacken, där det renoverade torpet idag används för konstnärlig verksamhet. Torpet beboddes av båtsmän med namnet Moberg.

Hacksta by, bestående av tre gårdar, tillhörande ömsom Smedby och Margretelund. Omnämns första gången i skrift år 1396 som ”Hakistuna”. En av gårdarna låg där Alceahuset i dag är beläget. Enligt husförhörslängder 1735-1738 fanns fyra hushåll i Hacksta by, men längre fram i längderna finns endast Nergården, Mellangården och Uppgården namngivna. Nergården har varit den största gården.  Under årens lopp har här bott fjärdingsmän, nämndemän och kyrkvärdar. På Uppgården bodde tidvis sockenskräddare, sockenskomakare och smeder. Av Hacksta by finns idag kvar en gul tvåvåningsvilla vid sporthallen och klubbstugan vid Hackstaspårets start.

Hackstaskolan togs i bruk 1964 och ersatte då de cirka femton provisoriska skollokaler på olika platser ute i samhället som utnyttjats för att lösa skolans lokalbehov. Skolan var en låg- och mellanstadieskola och leddes under många år av rektor Vilhelm Ohrling.

Hacksta snickerifabrik -  Verksamhet i aktiebolagsform, startad 1958 av Sixten Samuelsson och Rune Wallin i ett trähus på Tvärvägen (numera möbellager). Flyttade till nybyggda lokaler på Hackstavägen. Företaget har senare sålts till Trenform AB i Ängelholm.

Hagby by låg under Margretelund mellan 1719 och 1842. Omnämns första gången i skrift år 1479 som Hagnaby och omfattade då 29 byggnader.  Från 1842 bestod byn av fyra gårdar och låg då under Smedby.

Hagbyfältet -  Gravfält från 400–1100 e. Kr, beläget cirka 800 meter väster om Hagbystugorna. Omfattar 73 gravar, som rensats och inhägnats av ÖHF:s fornminneskommitté under ledning av Anita Andrén och Marianne Löveborg.

ImageHagbystugorna De två timrade, vitrappade sidokammarstugorna på Hagbyfältet, mitt på golfbanan, är vad som idag återstår av Hagby by.  Stugorna, av vilka en är åldersdaterad till 1725, var från början fyra. De byggdes sannolikt på 1700-talet och nyttjades som bostäder fram till 1950. I slutet av 1980-talet erhöll ÖHF husen med tomt som gåva av kommunen, och de rustades upp under ledning av Tage Ohlsson. 1989 var renoveringen fullbordad och husen hyrdes då (och fram till juli 2011) ut till konstnären Letti Rapp. Från juli 2011 bedriver Maria Sellström den konstnärliga verksamheten i stugorna. Alldeles intill Hagbystugorna återfinns tre gravfält från yngre järnålder  samt en boplats.

 

Hagelbäck, Gustaf, 1843-1923. Båtsman för roten nr 113 Bammarboda. Båtsmanstorpet gick under namnet Galtbryggan.

ImageHagström, Emil, 1907-1970. Författare och poet, född och uppvuxen under mycket enkla omständigheter i Sollefteå, Ångermanland. Efter stormiga år fann han till sist drägliga levnadsförhållanden i en villa på Generalsvägen i Österskär. Begravd på Österåkers kyrkogård.


 

Hahne, Ivar 1884-1948. Ingenjör och företagare, markägare. Lät bygga en villa åt sig på nuvarande Storängsvägen. Denna villa blev senare läkarmottagning och skolkontor.

Hallengren, Birger, 1867-1953. Distriktsläkare i Österåker 1901-1903.

Hallman, Nils, 1892–1970. Född i Irsta, Västmanland. Ägare till Vallersvik 1:5, som pensionär bosatt i Tuna.  Överingenjör hos Zander & Ingeström, Stockholm. Tillsammans med makan Clary donerade han sin kvarlåtenskap till ”Nils och Clary Hallmans fond” för främjande av vård av behövande ålderstigna på Solhälla i Österåkers socken.

ImageHallström, Eric, 1893-1946. Svensk konstnär, utbildad bl.a  på Wilhemssons målarskola. Hallström räknas till en av de främsta företrädarna för naivismen i vårt land. Representerad på många av landets museer. Hallström var med sin familj fram till 1939 bosatt på Länsmansgården, Åkersberga.
 

ImageHamlin, Karl Gotthard, 1863–1940.  Veterinär, bosatt i fastigheten Vattenverksvägen 6. Byggnaden, en arkitektritad trävilla, uppfördes cirka 1910. Tack vare sina arkitektoniska kvaliteter är byggnaden av stort konsthistoriskt intresse. År 1902 talas det första gången om veterinär Hamlin, som tjänstgjorde här i Österåker i många år. Hamlins årsarvode från Margretelund var 150 kronor. ”Den legendariske veterinären Hamlin gav alltid ett oförglömligt intryck när han hälsade på oss med sin FN-motorcykel med sidvagn.” Gift med Hilma Viktoria, barn Karin och Tage.

 

Handelsbodar Fram till år 1846 fanns i Sverige inga butiker på landsbygden; handeln var städernas privilegium. Kung Oscar I upphävde denna begränsning och handelsbodar etablerades. I Åsättra fanns dock redan 1842 en enkel källarbod. Sedan kom Stenhagens handel 1856. Butiken var också bankkontor. Efter hand etablerades allt fler handelsbodar i Österåker. 20-25 familjer ansågs vara tillräckligt underlag för att en handelsbod skulle bära sig. Carl August Pålhammar öppnade lanthandel i Åkersbro men byggde också en ny affär vid järnvägsstationen. Denna övertogs av Edvard Jansson och drevs fram till 1968 då ett nytt centrum skulle byggas. Kring sekelskiftet 1900 tillkom många nya handelsbodar, bl.a. i Wira, Isättravik, Nykvarn, Boda, Skogs-Ytterby, Skeppsdal, Österskär, Täljö, Åkers Runö och Rydbo. Handeln tog riktigt fart under mellankrigsperioden. Då etablerades bl.a. affärer i Singö, Alsvik, Tuna, Margretelund, Nantes samt på Mjölkö och Älgö. Centralt i kommunen tillkom t.ex. Åkers handel, Frimans och Landins affärer. Man handlade även med kringresande fisk- och köttbilar. Idag har vi snabbköp och stormarknader, t.ex. i Skutan, vid Rallarvägen och i Margretelund (Favoriten). De gamla lokala butikerna har nästan alla försvunnit. Några finns kvar, t.ex. Trevehallen i Åkerstorp och ICA Skånsta.

ImageHarling, Gunnar Edvard, 1879–1948. Yrkesfotograf med ateljé på Bellmansgatan, Stockholm. Inflyttad från Jacobs församling till Österåker i maj 1929. Bosatt i Värdshuset, där han tillsammans med sin broder hade sin fotoateljé och bedrev fotografisk verksamhet. Donerade hela sin samling glasplåtar till ÖHF.


 

ImageHarling, Karl Albert, 1877–1961. Yrkesfotograf med ateljé på Bellmansgatan, Stockholm. Inflyttad från Jacobs församling till Österåker i maj 1929. Bosatt i Värdshuset, där han tillsammans med sin broder hade sin fotoateljé och bedrev fotografisk verksamhet. Donerade hela sin samling glasplåtar till ÖHF. Flyttade efter broderns död till ålderdomshemmet i Östra Ryd där han avled.
 

Hartenberg - soldatnamn för båtsmän tillhörande Harmorby och Ytterby rote nr 104. Båtsmännen bodde i ett båtsmanstorp på vägen mellan Ytterby och Knutsarby.

ImageHaslingen, Harald von, 1930-2006. Född i Oberschlesien. Utbildad timmerman. Kom till Sverige på 1950-talet. Bodde under flera år i Undal, sedan på Värdshusvägen och slutligen i Skärgårdsstad. Ordförande i ÖHF 1979-80.

 

Haubits, artilleripjäs med kortare eldrör än en vanlig kanon. Haubitsen skjuter iväg granaten i en kastbana, den ”lobbas” och har en maximal skottvidd på 25 kilometer. Batteriet Lagnöberg var bestyckat med fyra haubitser.

ImageHebbe, Simon Bernhard, 1726-1803. Skeppsredare, godsägare och kommerseråd, verksam som direktör i Ostindiska kompaniet. Hebbe förvärvade under sin aktiva tid flera fastigheter i och omkring Stockholm, bl.a. Vira bruk (1783) och Östanå (1791). Lät under åren 1791-1794 bygga upp huvudbyggnaden vid Östanå som bränts ned under de ryska härjningarna 1719. Vid bygget anlitades den franske arkitekten Louis Jean Desprez. År 1800 gjordes Östanå till fideikommiss som sedan genom arv övergick i släkten Boströms ägo.

ImageHedén, Harry, 1901-1983. Folkskollärare, verksam på Österskärsskolan från 1925, tillika folkbibliotekerie, idrottsledare, amatörteaterskådespelare och aktiv inom arbetarrörelsen. ”Det var även amatörteater i Åkersberga med Harry Hedén som initiativtagare. Det var Harry som också var den drivande kraften i skolteatern." 

 

 

 

 

Helleberg, Berndt,  1920-2008, skulptör, född i Härnösand. Studier vid Konstfackskolan. Har skapat ett stort antal konstverk för offentlig miljö, bland andra ”Den röde hanen” utanför brandstationen i Åkersberga samt delar av T-Centralen i Stockholm och Hornstulls T-banestation. Hans internationellt mest kända verk är den nio meter höga glasfiberskulpturen ”Natten och dagen” i Riyadh i Saudiarabien. Helleberg hade under många år sin ateljé och bostad i Åkersberga.

Hellman, John F. 1877–1938. Affärsman, ”exploateringsdirektör”, inom fastighetsbranschen. Hellman förvärvade 1919 Tuna herrgård och blev därmed ägare till en stor del av nuvarande Österskär. Han lät avstycka mängder av tomter och lockade köpare med braskande tidningsannonser. ”Den ökända tomtjobbaren John Hellman, som med sin epabetonade bebyggelse hade förstört det vackra Österskär…” 

ImageHellström, Bror, 1914–1992. Född och uppvuxen i Mosstorp, Täljö. Friidrottsman tävlande för IFK Österåker, svensk rekordhållare på 5000 meter och svensk representant vid de olympiska spelen i Berlin 1936. ”Stor idol på den här tiden var här i Åkersberga Bror Hellström. Han var friidrottare med löpning som specialitet. 1936 flyttade han till Stockholm och började tävla för Hellas.”  Senare tävlade Hellström för Brandkårens IK, Stockholm. Blev diskvalificerad vid den stora proffsrazzian 1946.

Hembygdsföreningen - Österåkers Hembygds- och fornminnesförening.

ImageHembygdsmuseet - 1983 erhöll ÖHF som gåva av Allgon Antenn AB den gamla Fattigstugan i Stenhagen och inredde där ett hembygdsmuseum, invigt den 16 september 1984 av dåvarande kommunalrådet Stefan Cronberg. Arbetet med att renovera den hårt förfallna fattigstugan leddes av Tage Ohlsson och allt arbete utfördes utan ersättning av de inblandade.  ÖHF:s styrelse beslutade i augusti 2007 om ett utvecklingsarbete för att locka fler besökare till museet. Efter förslag av en arbetsgrupp, ledd av Jörgen Thulstrup, omvandlades museets samlingar, dels till en permanent utställning som speglar manliga och kvinnliga hantverksmiljöer i det forna bondesamhället, dels till en lokal för tillfälliga temautställningar. Museet återinvigdes den 21 oktober 2008 med temautställningen ”Österåkersbondens förvandling till industriarbetare och tjänsteman – 150 år näringslivsutveckling”. Denna utställning följdes senare av temautställningar om Långhundraleden och om Biskopstuna.

Hemvärnet ”I Österåker, liksom på andra orter, bildades under 1940-talets första år hemvärnsförband. De började bygga en hemvärnsgård, som så småningom blev färdigställd och invigd 1953… Fram till 1945 var luftbevakningslottor förlagda intill kyrkan, klockstapeln tjänstgjorde som luftbevakningstorn.” Chef för Hemvärnet i Österåker var under flera år KG (Karl Gustav) Johansson.

Herrgårdar. Under 1700-talet började ordet användas som beteckning för en större gård, ägd av en ofrälse person. En herrgård var alltså till skillnad från en sätesgård inte skattebefriad. Under 1700-talet skapades herrgårdarna Stora Stava, Stora Säby och Marum samt under 1800-talet Täljö.

ImageHerrhaga, ståtlig jugendvilla vid Furusundsleden nordost om Dyvik. Villan uppfördes 1912 och såldes 1922 till hovfotografen Herman Sylwander och hans hustru, skådespelerskan Tora Teje. Villan uppfördes i sten av en på den tiden känd byggmästare, Edvard Blom. All sten till bygget togs på platsen utom den svarta granit, som täcker fasadens pilastrar. Samtliga byggnader på tomten är från samma byggnadsår, vilket gör hela fastigheten till ett sevärt byggnadsminne.

 

 

Hildestrand, Yngve (1883-1965) och hans hustru Augusta köpte på 1910-talet en tomt på Österskär och byggde den s.k. Västergården, i vilken man startade en pensionatsrörelse. Under senare delen av 1920-talet köpte man Östergården och utökade på så sätt verksamheten. De båda pensionaten blev mycket populära och var sommartid ständigt fullbelagda. Man ordnade danskvällar och lokalrevyer för gäster och ortsbefolkning och vintertid även nyårs- och påskbaler. Under andra världskriget hade civilförsvaret kursverksamhet på pensionaten.

ImageHillgren, Gertrud, 1940- . Har under många år arbetet som kokerska inom skolbespisningen. Under cirka tjugo år verksam i ÖHF:s aktivitetskommitté i vilken hon engagerade make, söner och sonhustrur. Föreståndare för Vita Huset i många år. Hedersmedlem i ÖHF.

 

ImageHillgren, Suzanne, 1961-2012, engagerades 1978 i ÖHF som medhjälpare i olika arrangemang. I början av 1980-talet invald i styrelsen. Ordförande från år 2000 fram till och med 2009. Hedersmedlem i ÖHF.


 

Hird - Under forntidens senare del en konungs eller stormans personliga livvakt.

ImageHjälmsättra gård, belägen åtta kilometer norr om Åkersberga centrum utmed väg 276. Sedan ett antal år är jordbruket nedlagt och gården används nu som hästgård med rid- och körskola.

 

 

Holmberg, Peter,  -1791. Socknens förste skollärare, omnämnd i sockenstämmoprotokoll den 11 maj 1777.

Holmer, Ingvar,  1934-.  Apotekare.

Holmgren, J. P.  ”Yngre skolemästare” från den 12 maj 1805, tillika vaccinatör. Skall enligt protokoll av den 10 maj 1807 ”undervisa mindre försigkommen ungdom varje söndag i kammaren på fattigstugan.”

Hortulan, Carl, kassör, lät på 1760-talet bygga Stora Stava gård.

ImageHugosson, Sven, 1936-. Född i Karlskrona, Blekinge. Civilingenjör, officer vid Flygvapnet. Ordförande i TBK 1990-1992 och 2001-2006, hedersmedlem i TBK. Fullmäktigeledamot för Folkpartiet, ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden, vice ordförande i kommunstyrelsen, VD för AB Åkers Kanal. Ordförande ÖHF från 2010.

 

Hult, Hugo, 1861-1934. Generalmajor. Född i Vimmerby, Småland. Löjtnant vid Kalmar regemente 1881, varefter följde tjänstgöring vid generalstaben och andra höga staber. Avslutade sin militära bana som generalmajor 1915. Chefsposter i civila företag, bl. a. i Rörstrands porslinsfabrik. Ägare till Hakunge gård.

Hult, Karl Verner Eriksson, 1855-1914, soldatnamn för den siste båtsmannen på Husby rote nr 101.

Hummelmora, fiskeby på södra Ljusterö. På slutet av 1600-talet blev Hummelmora säteri. Trots att huvuddelen av byns ekonomibyggnader numera är försvunna är Hummelmora en av de bäst bevarade bymiljöerna på Ljusterö. Byns högsta punkt, Hummelmoraberget eller Telefonberget, var ett viktigt riktmärke för Siaröfortets artilleri.

Hundare, en äldre benämning på ett område med gemensamma politiska, administrativa, militära och religiösa uppgifter. Vid kusterna ersattes hundare med skeppslag. Ett hundare ställde upp hundra fotsoldater, ett skeppslag bemannade ett långskepp. Hundare fanns bara i de gamla svealandskapen. I södra och västra Sverige var motsvarande beteckning härad. Ett hundare var indelat i tolfter – socknarnas föregångare – som vardera hade tolv gårdar eller byar.

Husarö, ö, nordost om Ingmarsö och rakt norr om Särsö,  59º30’N - 18º51’E. Areal: 1,48 km², befolkning: 5. Öns första skattebonde finns registrerad 1538, och trettio år senare fick en styrman på ön skattebefrielse mot att han lotsade Erik XIV:s örlogsskepp. Husaröleden är en gammal inomskärsled som präglat Husarös historia. Ryska trupper brände ön den 13 juni 1719. Ön hade officiell status som lotsplats 1740-1912. I senare tid har jordgubbsodlingen och sommargästlivet präglat ön. Elektriciteten kom till ön 1948, men skolan lades ner 1957 och barnfamiljerna flyttade från ön. Idag satsar man på turism och en stugby har skapats. Öns lilla lotsmuseum har blivit ett centrum för den traditionella skärgårdsmusiken.

Husaröleden, gammal farled i Stockholms skärgård som går från Kanholmsfjärden i söder till Furusund i norr. Sedan början av 1900-talet trafikerar Waxholmsbolagets båtar leden norr om Möja.

Husarö skola - Barnen på Husarö fick inledningsvis undervisning av lotsarna, som skulle vara både läs- och skrivkunniga. 1874 startades en lotsbarnskola med ambulerande lärare. Undervisningen pågick då i sjuttio dagar. År 1890 upphörde den särskilda skolan för lotsbarnen och kommunen övertog ansvaret för undervisningen. Den första skolan låg då i den Sundströmska lotsgården. Efter ett antal lokalbyten fick skolan 1935 egna lokaler men 1957 lades skolan ner och skolfastigheten såldes.

Husby - Båtsmanstorp nr 101. Det ursprungliga båtsmanstorpet revs omkring 1910.  1917-1918 lät den dåvarande ägaren bygga en åretruntbostad på samma mark, varvid material från torpet användes. Båtsmännen inom roten hette Hult.

ImageHusby - En av traktens äldsta, mest intressanta och bäst bevarade byar, omnämnd i skrift som Husaby så tidigt som 1294. ’Husby’ var troligen en benämning på kungens förvaltningsgårdar. Under järnåldern bodde i dessa gårdar kungens bryte, som svarade för indrivningen av skatt inom fögderiet. På husbyn bodde också kungen vid de tillfällen då han vistades i området. En teori är att husbyarna var avsatta för sveakonungens underhåll, en annan att de hade med krigsväsendet att göra. Att platsen varit bebodd sedan lång tid vittnar det stora antalet gravar inom området om. Husby bestod tidigt av fyra gårdar. I bytomtens närhet ligger två gravfält (Raä 28, 29) av yngre järnålderskaraktär. Sammanlagt rymmer gravfälten 70 gravar. Enligt Tilas brann byn år 1741 och enbart Danvikshemmanet skonades. Enligt en annan uppgift brann hela byn utom Södergården år 1750, men redan efter sju år fanns där fem gårdar: Mellangården, Nedergården, Norrgården, Söberget och Danvikshemmanet. Husby kartlades inför laga skifte 1856, vilket genomfördes tre år senare. Då bröts Mellan- och Nedergårdarna ur bygemenskapen. De byggdes senare upp utmed vägen till Näs och kallades Johannelund och Egypten. Då järnvägen 1901 drogs till Åkersberga delades åter byns ägor. Järnvägsstation byggdes, post och affär likaså. Lanthandeln revs på 1960-talet. Stationshuset, som också inrymde postkontor, gick samma öde till mötes 1982. 

Husby skola, småskola i bruk före 1898.

ImageHusén, Johan Otto, 1849–1925. Inspektor på Margretelunds gård 1887-1899 och dessutom inspektor för gruvprojektet i Härsbacka. Slutade sin dubbla tjänst vid Margretelund år 1906 och bosatte sig då i en nyuppförd villa i Åkersberg. Ägare av Åkersbergs gård. 1914 var Husén ordförande i kommunalstyrelsen, nämndeman och dessutom handelsman: ”I Margretelund sålde J.O. Husén ’krut och dynamit i parti och minut’”.

Huvön, ö norr om Kusön och nordväst om Ålön, kallades Utön i 1915 års ångbåtstidtabell och kallas numera ibland Uvön. Huvön hade på 1940-talet femton invånare. På ön fanns då flera fiskarhushåll och två jordbruk.

Hybbinette, Oscar, 1841-1936, ägare på Lilla Säby. Byggde affär vid Åkersbro och missionshus, nuvarande Säbykyrkan vid Lilla Säby. Blev godsägare på Dyvik. Flyttade 1903 till Norrtälje.

ImageHybbinette, Samuel, 1876–1939.  Son till Oscar Hybbinette, född och uppvuxen i Österåker. Överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus 1920. Känd som en mycket skicklig kirurg, medicine hedersdoktor, professor. Dessutom känd som framstående sångare.

 

ImageHydman-Vallien, Ulrica, 1938 -2018. Internationellt känd glaskonstnär och målare, född i Stockholm, uppvuxen i Åkersberga. Studerade keramik och glas på Konstfackskolan i Stockholm med bland andra Stig Lindberg som lärare. Studieresor till Mexico och USA. Från början keramiker men nu mest känd som glasformgivare. Har också arbetet med det prestigefyllda uppdraget att utsmycka British Airways flygflotta, allt från exteriören till servetter, porslin och brevpapper. Hydman var senast verksam vid Åfors glasbruk i Småland.

Hällristningar - Enligt Evert Lööf skall det på västra sidan i den s.k. Vikingaleden i Garnsviken finnas en hällristning. Den är numera övertäckt av mossa men var enligt uppgift väl synlig på 1930-talet. Det finns också en obestyrkt legend om en hällristning vid bronsåldersboplatsen vid Solbergasjön. En annan form av hällristning finns på sluttningen öster om arrendatorsbostaden på Näs. På en mossbelupen stenhäll kan man läsa inskriptionen: ”År 1771 planterades ållon til desse ekar.”

Härad - äldre, administrativ enhet. I Magnus Erikssons landslag från cirka 1350 är enheten hundare utbytt mot härad.

Häradsvägen, äldre benämning på en väg av mindre betydelse än landsväg men större än en sockenväg. Begreppet häradsväg avskaffades genom en lag i oktober 1891 men har ändå levt kvar till våra dagar. Häradsvägen från Stockholm passerade Danderyd och Täby. Genom Österåker gick den på västra sidan av Ullnasjön fram till Rosenkälla, vek av österut längs sjöns norra sida och fortsatte mot Åkersberga på en numera igenväxt stig ett par hundra meter söder om nuvarande väg 276 fram till Stava Värdshus där den så småningom vek av mot Hagbystugorna. Den fortsatte sedan mot Norrö och passerade den gamla ruddammen och galgbacken för att komma fram på nuvarande Norrövägen vid Lyktan. Via Drakbacken  anslöt den till nuvarande Garnsviksvägen. Vid Åkersbro passerades  kanalen, där det uppstod en marknadsplats vid mötet mellan väg och vatten. Därifrån gick vägen brant uppåt mot Värdshuset och Åkersbergs gamla centrum, vidare norrut på Stenhagsvägen, förbi fattigstugan och fram till Sockenvägen. Härifrån följde den nuvarande vägen förbi Storhagen och Kvisslingby fram till Singö handel och 276:an. Upp mot Roslags-Kulla finns den gamla vägen till stora delar kvar men den slingrar sig vid sidan om, undvikande bergknallar och kärr.

ImageHärbärget - Lokalt namn på stuga, belägen vid häradsvägen mellan Grindtorp och Blekungen. I denna stuga bodde i slutet av 1800-talet och under de första årtiondena av 1900-talet familjen Rydman. Mannen arbetade på Dyviks såg. Stugan bestod av enbart ett rum för familjen, två vuxna och sju barn. Hustrun, Sofia Rydman, gick allmänt under namnet ”Mor Rydman”.

 

 

 

ImageHärsbacka gruva - År 1890 fann drängen Krister Svensson på Margretelund under en dikesgrävning en åder av fältspat vid torpet Härsbacken. Detta fynd gav året därpå upphov till en gruvindustri som skulle leva fram till 1948. Storskalig brytning bedrevs i två perioder: 1895-1918 och 1927-1945. Försommaren 1891 inleddes gruvbrytningen genom att ett mindre dagbrott togs upp. Arbetstiden var då 58 ½ timme/vecka för en timpenning av 20-22 öre. Samma år byggdes också ett maskinhus. Efter hand bröt man huvudsakligen kvarts, som i stor utsträckning exporterades. År 1895 byggdes en trevånings gruvbostad i trä, i vilken man inhyste tillresande bostadslösa arbetare. Denna byggnad revs 1948.
Den nya, höga lastbryggan vid Isättravik började byggas senvintern 1911. Bryggans höjd blev 9-10 meter över havsytan.
Till gruvan hörde också en telefonväxel som öppnade 1921 i torpstugan vid Härsbacken. Stationen lades ned i slutet av 1940-talet. Den bostadsbarack, som finns på fotografi från den 2 september 1917, byggdes år 1915.
Gruvan ägdes först av Härsbacka gård men 1916 bildades Margretelunds Gruv AB. År 1920 byggdes en stenmjölskross nere vid hamnen i Isättravik.
”Från ett lodrätt hål i berget ned till 130-metersnivån gick en vågrät s.k. fältort, som mynnade i ett öppet schakt och i detta fanns ett ’sänke’ på ytterligare 10 meter innebärande, att det största djupet kom att ligga på 140-metersnivån. Gruvan hade som mest 75 personer anställda, därav ett tiotal kvinnor. Gruvfogdar var i tur och ordning J A Ek, Adolf Bergström,  J H Binbach samt A Lindström”.
Härsbacka gruva var tillsammans med Isättra gruvor landets näst största fältspatgruva. Brytningen upphörde 1945. Gruvan inköptes den 14 oktober 1947 av Statens Vattenfallsverk och tjänade från den 25 december 1948 fram till 1980 som oljelagringsdepå. 

ImageHästede kvarn, stolpkvarn, flyttad till platsen från Riala 1857.  Stolpkvarnar var mycket vanliga i Österåker under 1700- och 1800-talen. Kvarnhuset kunde vridas för att på bästa sätt fånga vinden.

 

 

 

Högbacka - Namn på dragontorp nr 8 som låg i Luffarbacken. Beboddes av dragoner med namnet Berggren. Rusthållare i roten var Berga gård. Torpet flyttade den 21 augusti 1997 till ny plats vid Ekbacken, där det renoverades under år 2002 och återinvigdes. 


A     B     C        E      F     G     H     I         K     L          N     O     P     Q     R

S      T     U     V, W     X, Y, Z     Å      Ä      Ö 

Editerad av: Lars Valentin (2019-03-24 14:13:50)