J - encyclopedia agaria


Jan Ers-gården, en gammal roslagsgård i Boda, Roslags-Kulla med ett knuttimrat bostadshus beläget vid väg 276. Under mitten av 1800-talet bodde här roslagsbonden Johan Ersson som ansvarade för postgången längs en del av häradsvägen. Numera ägs gården av Roslags-Kulla hembygdsförening.

ImageJansson, Edvard, 1873–1954. Född i Edsbro, Uppland. Utvandrade till Minnesota men återvände efter en tid till Sverige. Drev lanthandel i Lilla Garn och Brottby fram till 1919, då han flyttade till Åkersberga och övertog affären vid järnvägsstationen. Överlät 1941 affärsverksamheten till sina tre söner och dotter.

 


Jansson, Johan Albert, 1856-1905.  Född i Österåker. Rättare vid Margretelund 1890.

Jansson, Samuel,  affärsidkare, startade på 1930-talet Singö handel.

ImageJansson, Sture, 1914-2005. Affärsman, son till Edvard Jansson. Drev Janssons affär i Åkersberga och senare också Trevehallen. Aktiv inom IFK Österåker  och  ÖHF, där han var mångårig styrelseledamot, sekreterare och  hedersmedlem.

 

ImageJansson, Torsten, 1909-2004. Affärsman, kommunalpolitiker (fp). Son till Edvard Jansson. Drev Janssons affär i Åkersberga och senare också Trevehallen. Ledamot av kommunalfullmäktige, kassör i IFK Österåker, mycket aktiv inom ÖHF.  Byggde upp och ansvarade för fotoarkivet  fram till år 2000. Spelade saxofon och klarinett i Åkersberga blåsorkester, aktiv inom SPF Vikingen. Ordförande i Österåkers Bostadsstiftelse och Österåkers Elektriska Distributionsförening. Hedersmedlem i ÖHF.


Jansson, Wiktor, förman i Härsbacka gruva år 1899. Köpte 1903 marken där bostadsområdet Klappbryggan idag ligger. Startade där sågverk, hyvleri och snickerifabrik fram till 1917, då Gustaf Kahnlund övertog verksamheten.

ImageJanssons affär startades 1901 av Carl Pålhammar.  Under en tid drevs verksamheten där av bröderna Ferngren och senare av handlanden Edmund Larsson. Rörelsen såldes 1919 till Edvard och Tekla Jansson. Fram till 1941 drevs rörelsen av dessa, men då övertog sönerna Torsten, Sture och Tage samt dottern Vera affären under namnet Edvard Jansson AB. Affärsverksamheten avvecklades 1968 och huset revs för att ge plats åt centrumbygget Skutan.

 

 

 

Jerrö  - se Järrö 

ImageJohannelund, f.d. Södergården i Husby, utflyttades omkring 1860, då gården fick sitt nuvarande namn. Manbyggnaden uppförd i klassisistisk stil under tidigt 1900-tal.

 

 

 

 

 

Johannesberg - Villa i Åkerstorp, som mellan 1893 och 1951 fungerade som telefonstation.

ImageJohansson, Eric, 1811–1873. ”Skolemästare och clockarlärling”, lärare vid Västra skolan, socknens första ordinarie lärare. Anställdes som ’skolmästare’ redan 1833, undervisade bland annat på Resarö. Tjänstgjorde också som vaccinatör i socknen. Avgick med pension 1859, byggde då Johannelund, dit han flyttade 1862. Bildade den första skarpskytteföreningen i socknen. Auktionist, fiolspelman, landstingsman 1864–1865.

ImageJohansson, Karl Gustav, 1917–2005. Växte upp i ett arbetarhem på Österskär. Arbetade på Österskärs båtvarv. Friluftsmänniska, tävlade i skidåkning och orientering. Hemvärnschef 1946-1985, en av grundarna av ÖHF, ordförande i föreningen 1988-1993, hedersmedlem.

 

Johansson, Martin,   Apotekare.

Johansson, Petrus,  1895-1986 . Skutskeppare, son till ”Alceas”  ägare Gustaf Johansson. Petrus köpte och seglade ”Sara”. 1932 slussvakt i kanalen, tjänade där i 32 år. 

Jordbruksmuseet - ÖHF:s jordbruksmuseum var inrymt i Smedby gårds kuskstall. Här hade hembygdsföreningens medlemmar samlat gamla redskap och fordon.

”Josefina”, klinkbyggd piggskuta, byggd vid Tuna i Åkersviken. Sista mätbrevet är daterat den 17 september 1845 och har nummer 36. Storlek 55,30 x 20,05 fot. Skeppare detta år var F.W Sundman. Bärkraften var 14,96 svåra läster.

Järnvägar - Österåkers första järnväg byggdes sommaren 1859 från ett sågverk nära Brännbacken ner till Skeppsdal, en sträcka på fem kilometer. Vagnarna var hästdragna och skenorna var inledningsvis av trä. Effektiviteten på dessa hästdragna vagnset var låg, och man byggde därför en bana av stångjärn som gjorde att vagnarna rullade lättare och hästarna orkade dra större lass. Spårvidden var tre fot. Banan var i bruk i perioder mellan 1859 och 1901. 
År 1897 bildades en interimstyrelse för ett järnvägsbolag. Koncession för utbyggnad av en smalspårig järnväg från Näsby station till Österåkers socken beviljades samma år. Det slutliga bolaget, Södra Roslags Kustbana, bildades år 1900. Järnvägsprojektet initierades  av bygdens ledande män på den tiden, friherre Gustaf Åkerhielm på Margretelund, godsägare Abel Bergman på Tuna och greve Magnus Brahe på Rydboholm. Den 10 september 1901 inleddes trafiken. 1939 elektrifierades linjen. SJ tog över driften 1959 och Storstockholms Lokaltrafik 1972. 1943 fick Åkersberga ett nytt stationshus som var i bruk fram till 1984.
”Tåget stannade över natten i Åkersberga. Det fanns ett stickspår fram till lokstallet där Olsson, ”Putsar-Olle”, tog hand om loket. Han fyllde på kol och vatten och smörjde och putsade det innan han körde in det i lokstallet över natten. Sedan skulle han vara där tidigt på morgonen och elda upp så att det blev ånga i loket och klart för eldaren att ta vid. Mamma tog hand om vagnarna som på vardagskvällarna vanligtvis var tre. Lördagar och söndagar något fler och mycket skräpigare. Det var gasbelysning i taket, den skulle tändas och släckas. Mamma sopade med långborste och tömde spottkopparna som var obligatoriska på den tiden. Mina bröder och jag turades om att damma alla träbänkarna. På somrarna fanns det ”öppna” vagnar, alltså inga fönster utan kraftiga gardiner och dessa skulle fästas i läderremmar. De fick inte hänga lösa, då blev det anmärkning. Det fanns en förare och en eldare på loket, och en konduktör på tåget. De hade s.k. överliggnings-rum. Konduktören i en villa på andra sidan om Västra Banvägen. Förare och eldare bodde i ”ladan” som vi kallade järnvägsbostäderna.” 

Järnvägsbostäderna - En gammal lada söder om järnvägen i Åkersberga, i den västra delen av nuvarande Järnvägsparken, byggdes om till  tjänstebostäder för anställda vid Roslagsbanan. Huset, som allmänt kallades ”ladan”, omfattade sex lägenheter på ett rum och kök vardera med vedspis och kakelugn. Vatten och avlopp saknades. Gemensam vattenpump fanns där Pressbyrån idag ligger.

Järnåldern - arkeologisk period, 500 f. Kr.–1100 e.Kr. som lämnat betydligt fler spår efter sig än bronsåldern. Vattennivån var vid denna tid drygt 15 till 5 meter högre än dagens, vilket gör att fynden finns utspridda över stora delar av dagens kommun. Järnålderns gravar visar tydligt var människorna bodde: gravfälten finns ofta alldeles intill boplatserna. Gravarna är som regel gräsbevuxna, flacka högar. Vi finner dessa gravar samlade i fält i så gott som hela kommunen: Kvisslingby, Smedby, Sjökarby, Ättarö, Tråsättra, Söra, Berga, Hacksta, Röllingby, Skånsta. Från denna tid härstammar också de fåtaliga runstenar och de två fornborgar som ryms inom kommunens gränser. Under äldre järnåldern (≈ 500 f.Kr.–500 e.Kr.) kom åkerbruket att spela en allt större roll.

ImageJärrel, Stig, 1910-1998. Skådespelare och revyartist. Född i Malmberget, Lappland och bar då familjenamnet Ohlsson. Var en av 1900-talets mest välkända svenska skådespelare med ett brett register. Genomgick Dramatens elevskola 1929-1931. Engagerad bl.a. vid Vasateatern, Blancheteatern och Dramaten. Medverkade i Kar de Mummas revyer på Folkan och gjorde totalt 131 filmroller, av vilka den sadistiska läraren Caligula i filmen ”Hets” är en av de mest kända. Ägde under åren 1957-1976 Tuna säteri.

 

Järrö - På den plats där idag Margretelunds slott ligger fanns fram till början av 1600-talet ett frälsetorp, Järrö. Sannolikt utgjorde detta torp ursprunget till ett herremanssäte, som byggdes åren 1622-1629. Detta låg cirka 75 meter öster om det nuvarande slottet. Enligt traditionen skall huset ha brunnit, men det kan också ha rivits när det nuvarande slottet uppfördes. Järrö omnämns första gången i skrift år 1344 som Jararo.

”Jättegrytan” - På höjden strax norr om Smedby gårds huvudbyggnad finns en märklig lämning. Det är ett tre till fyra meter brett och cirka tjugo meter djupt, närmast cirkelrunt, hål som går lodrätt ner i berget. Under en tid trodde man att det var en jättegryta, d.v.s. ett av inlandsisen skapat hål, men enligt de C-14 analyser som gjorts i de intilliggande varphögarna har schaktet förmodligen brutits under tidigt 1500-tal, men varför är ännu inte klarlagt. Två teorier finns emellertid. Den ena gör gällande att det är ett gruvhål, den andra att det varit en vattenreservoar för Smedbys fasta hus.

Jöngren, David, 1889-1968. Fjärdingsman 1912-1919, bosatt i Grindtorp.

Jöngren, Hans, 1926-2006. Född och uppvuxen på Grindtorps gård som han sedan ärvde och drev vidare. Ordförande i ÖHF 1999-2000.


A     B     C        E      F     G     H     I     J     K     L          N     O     P     Q     R

S      T     U     V, W     X, Y, Z     Å      Ä      Ö  

Editerad av: Lars Valentin (2019-03-24 20:17:09)