Mahognyvillan, statarbyggnad vid Östanå slott, uppförd i början av 1800-talet. Byggnaden består av tolv rum, avsedda för tolv statarfamiljer.
Malmgren, Imanuel Martin Luther - Kyrkoherde i Österåkers församling 1829-1857.
Malms kvarn - Även kallad Tunbo eller Tuna kvarn, nämns i skrift år 1344. Den vattendrivna kvarnen vid bäcken från Valsjön revs och ersattes med en ny, möjligen ångdriven. Denna nya kvarn var i bruk 1918. Sågen låg tidigare vid Rödbosund men flyttades till kvarnen.
”I Gustav Vasas fogderäkenskaper redovisas som hörande till Tuna 'rättardöme' och liggande på Järrö ett förutvarande biskopstorp och en kvarn, ömsevis kallad Tunbo kvarn och Tuna kvarn… Säkerligen var detta den bäckkvarn som senare benämndes Malms Qvarn och som fanns kvar långt in på 1900-talet… Vi ser (på 1680 års karta) ån mellan Valsjön och Qvalln, men saknar kvarntecknet för vad som senare blev kallat Malms Qvarn. Den tidigare nämnda Tuna kvarn redovisas inte på denna karta, varken som bäckkvarn eller som väderkvarn….Till Malms kvarn städslades under år 1889 mjölnare Johansson. Han erhöll 10 kronor i städja och var kvar i tjänst ett kvartssekel in på 1900-talet… År 1891 byggdes en ny kvarndamm av cement och hela fallet nedsprängdes en fot i berg samt lera borttogs 30 famnar långt… Malms Qvarns konto upptar 32 dagsverken à 2 kronor, för arbete utfört i 'kanalen' mellan Sävkärret och Kolgärdet…Mjölnare Johansson hade en kontant lön för år 1893 på 453 kronor…”
Malmström, Anna-Greta - Väckelsepredikant från Påta, bedrev under första delen av 1800-talet frälsningsverksamhet i Åkersberga.
Margretelundsbaden, populärt sommarstugeområde på östra sidan av Rödbosund, exploaterades från 1928.
Margretelundsboden - Affär, uppförd 1929 av David Eriksson, som från 1916 drivit affär i Isättravik.
Margretelunds Gruv AB bildades 1916. Aktieägare och styrelse var baron Falkenberg från Värmlands-Säby, baron Gustaf Samuel Åkerhielm, Margretelund och greve Oxenstierna, Stockholm. Till disponent utsågs bergsingenjör Harry Johan Hjalmar Nathorst.
Margretelunds gård - Margretelunds slott.
Margretelundskolan, F-6-skola, uppförd 1974.
Margretelunds slott, beläget fyra kilometer sydost om Åkersberga centrum. Gården bebyggdes som ett säteri till byn Järrö. Slottsbygget inleddes 1622 och pågick till 1658, då godset ägdes av Brita Kurck, änka efter lantmarskalken och rikskammarrådet Gabriel Gabrielsson Oxenstierna. År 1718 kom Margretelund i Samuel Åkerhielms ägo och har sedan dess gått i arv inom den Åkerhielmska ätten. År 1897 förändrades slottets utseende radikalt; då byggdes nämligen de två tornen i barockstil, ritade av arkitekt Rudolf Arborelius. Till Margretelund hör bl.a. välbevarade arbetarbostäder från 1800-talets senare hälft, de s.k. Västra Flyglarna. Margretelund bestod i slutet av 1800-talet av herrgården, ett trettiotal arrendehemman, minst lika många dagsverkstorp samt back- och undantagsstugor. På herrgårdens ägor fanns olika verksamheter, som Malms kvarn, tegelbruk och smedja. Kompletterande näringsverksamhet var fiske och trädgårdsmästeri samt ett flertal sågverk.
”På andra sidan Sätterfjärden, vid Margretelunds slott, började exploateringen av ett sommarstugeområde 1928. Det kallades Margretelundsbaden och blev snart populärt. Särskild bussförbindelse sattes in till Åkersberga station”.
Daniel Tilas skriver i ”Öster-Åkers Sokns Minne” år 1751 om Margretelund: ”Margretelund är icke något gammalt adligt gods utan … var ännu år 1623 ett simpelt frälsehemman… Läget är ganska vackert och ligger på en stor halvö. På södra sidan är Trälhavet, med utsikt över hela sjön ända till fästningen Fredriksborg, på den västra och norra sidan är en liten vik, kallad Sätterfjärden, och på den nordöstra och norra sidan en ännu mindre vik, som kallas Qvallen, vilken dessutom är omgiven av vackra ängar och behagliga skogsholmar av ekar, lindar och varjehanda lövskog”.
År 2011 ägs Margretelunds slott av Elise och Gregor Aminoffs fyra döttrar Michaëla Kuylenstierna, Hélène Aminoff, Catharina Ahrén och Louise Änggård.
Mariakyrkan, katolsk kyrka i Åkersberga, belägen vid Luffarbacken.
Marsättra gård - Belägen vid Isättravikens norra strand. Gården tillhörde Margretelund, men friköptes 1922. Arrendator 1911 var Fritz Jansson. Marsättra var den sista bevarade gården som med sina ekonomibyggnader kunde visa hur en fiskarbondes gård fungerade.
Marum, herrgård på Ljusterö uppförd på 1740-talet. Byggnadsteglet hämtades till stor del från ägaren Hans Lenmans eget tegelbruk på Ålön. Det tvåvåniga putsade stenhuset täcks av ett brant säteritak som ger byggnaden en karolinsk prägel. Herrgården, som har en sparsam arkitektonisk utsmyckning, är ett välbevarat exempel på en högborgerlig bostad från 1700-talet och är tack vare detta förklarad som byggnadsminnesmärke. Trots storleken blev Marum aldrig säteri, eftersom gården ägdes av en ofrälse person.
Matérn, Hans von, 1926-2015. Född i Kalmar, Småland. Inredningsarkitekt. Skolgång från folkskola till gymnasium i Djursholm. Studerade vid Konstfackskolan med inriktning på möbler och inredning. Efter avslutade studier följde en lång rad kurser, bl a för Bruno Mathsson. Flera anställningar såväl i Sverige som i Australien och Kenya. Från 2003 styrelseledamot i ÖHF. Ansvarig för Milstolpen. I april 2012 utnämnd till hedersmedlem av ÖHF.
Melander, Emil, 1846-1913. Ägare till Gillmyra gård.
Melin, Johan August, 1866-1933. Fabrikör, född i Kungslena, Västergötland. Utbildad sadelmakare. Flyttade till Stockholm och tillverkade där resväskor åt stockholmsaffärer och privata beställare. 1918 flyttade Melin sin väskfabrik ut till Österskär. I början av Strandvägen, intill stationen, byggdes ett fabriks- och bostadshus. I väskfabriken arbetade man i läder, skinn, plywood och papp. Läkarväskorna var länge en stor artikel. Fabriken tillverkade även portföljer och resväskor av papp. Den största artikeln var Unicaboxarna men också lyxväskor till NK, PUB och MEA. Under andra hälften av trettiotalet var företaget kommunens största arbetsgivare med omkring åttio anställda. På trettiotalet startade några av Melins söner en egen väskfabrik i det nedlagda ångbryggeriet. Ett par år senare flyttades hela verksamheten in till Åkersberga. Tillverkningen upphörde på 1950-talet på grund av konkurrens från lågprisföretag från utlandet.
Mellansjö - Nuvarande ”centrum” med affärscentrum och servicelokaler på Ljusterö. Byn består idag av tre gårdar. Av dessa har Oppgården kvar en ålderdomlig prägel med parstuga och knuttimrade uthus. På de övriga två gårdarna är manbyggnaderna från början av 1900-talet och av villatyp.
Milstolpar, under 1700-talet bestämdes att milstolpar skulle sättas upp utmed vägarna vid varje halv och fjärdedels mil. I Österåker finns tretton milstolpar kvar idag; en finns i korsningen Sockenvägen – Vattenverksvägen, en annan vid Kvisslingby gård.
Milstolpen, medlemstidskrift för ÖHF. Har sedan det första numret kom från trycket våren 1982 som regel utkommit med två nummer per år. I början av 2000-talet inleddes utgivningen av s.k. ”Halvmilstolpar”, enklare nyhets- och informationsblad. Mellan 1997 och 2008 vilade huvudansvaret för tidningen på Olle Löfgren.
Mjölkön, ö belägen i farleden mellan Ljusterö och fastlandet, 59º28’N - 18º27’E. Areal: 0,74 km², befolkning: 4. Ön tillhörde länge Margretelunds slott men såldes 1928; redan 1932 fanns på ön ett hundratal fritidshus.
Mjölnarströms skola, skola på Ljusterö. Småskolan byggdes om på 1930-talet. B-skola i början av 1900-talet.
Moberg - Soldatnamn på de båtsmän som tillhörde Hacksta rote och bebodde torp nr 103. Torpet byggdes sannolikt 1725, då båtsmannen hette Staffan Staffansson Moberg.
Mobergstorpet, båtsmanstorp Nr 103, ursprungligen beläget vid Malvavägen i Hacksta. År 1998 flyttades torpet till Ekbacken där det renoverades. Torpet ägs av ÖHF och används för konstnärlig verksamhet.
Modéen, Thor, 1898-1950. Svensk filmskådespelare, född i Kungsör men sommartid under många år bosatt på Undals gård. Modéen var oerhört populär och gjorde stor lycka i många av 1940-talets ”pilsnerfilmer”.
Molin, Björn, 1942-. Egen företagare i screentryckbranschen 1967-1998 i Solna och Åkersberga. Politiker (m, senare Roslagspartiet). Kommunstyrelsens ordförande 1999-2002.
Montaget - Bostadsområde beläget mellan Norrgårdsvägen och väg 276 i Åkersberga. Montaget var Österåkers första bostadsrättsförening, grundad 1955. Området planlades av Nils-Henrik Winblad. Bostäderna byggdes av Industri- och Husbyggen 1958-59.
Monzonit, vulkanisk bergart, en blandning av grönsten och gnejsgranit. Den bildades för cirka 2 000 miljoner år sedan. En särskild art har fått namnet Åkersbergamonzonit och förekommer i klipporna vid Lerviksbadet.
Mora gård, belägen öster om sjön Ruggen, lär ha varit arrendegård under Margretelund. Möjligen friköptes den redan på 1700-talet och har därefter varit bostad åt ett flertal officerare.
Mossberg, Carl, 1917-1996. Officer i Flygvapnet; i Flygstaben höll han ordning på alla Flygvapnets reservofficerare, bättre än de tidiga datasystemen. I mer än trettio år fram till sin död mycket aktiv medlem i hembygdsföreningen, bl.a. under femton år som sekreterare och tretton år som vice ordförande. Bedrev en omfattande och kvalificerad forskning runt båtsmanshållet i socknen. Mossberg var också den drivande kraften i uppbyggnaden av båtsmansmuseet i Ekbacken. Hedersmedlem i ÖHF 1994.
Mossön, ö nordost om Fåglarö, stavades i äldre tiden Måsön. Den tillhörde länge Fåglarö gård och användes enbart om somrarna.
Mälby, gård i Roslags-Kulla som upphöjdes till säteri under 1620-talet. Gården uppfördes troligen 1629 av amiralen Claes Larsson Fleming. Inköptes 1783 av kommerseråder Simon Bernhard Hebbe och införlivades med Östanå. Några rösen på höjderna strax norr om Mälby antyder att markerna kring Loån var attraktiva för bosättning redan under bronsåldern. För övrigt utgörs fornlämningarna i området huvudsakligen av gravfält från järnåldern. Ett av gravfälten (Raä 30) omfattar ett anmärkningsvärt stort antal anläggningar, cirka 125 stycken, av vilka huvuddelen är runda stensättningar.
Mönsterplatsen, däld som bryter in i åsen med den vackra bokskogen 200 meter norr om Smedby gård. Namnet Mönsterplatsen antyder att här har skett militärmönstringar. Adelsmännens rusttjänst kontrollerades under medeltiden i regel av riksråden. Flera av ägarna till Smedby gård var under medeltiden riksråd. Man kan därför anta att adeln i denna del av Uppland fått infinna sig till mönstring här vid Smedby. Att anta att socknens indelta dragoner samlats här för mönstring är dock mera långsökt, eftersom de tio indelta dragoner som fanns i Österåker inspekterades och övades på Vämblinge hed vid Estuna i norra Roslagen.
Mörtsunda, gammal boplats med järnåldersgravfält på Ljusterö. Nuvarande bebyggelse på platsen är från 1800-talet. I Mörtsunda låg ett av de första färjelägena för trafik till fastlandet och en av de första ångbåtsbryggorna på ön.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S T U V, W X, Y, Z Å Ä Ö