Hembygdsrörelsens vision, antagen vid riksstämman maj 2017

En levande hembygd öppen för alla

  • Vi ska värna kulturarvet över tid
  • Vi ska vara en välkomnande rörelse som möter människors kulturarvsintresse
  • Vi ska verka i lands- och stadsbygd
  • Vi ska spela en aktiv roll för en hållbar samhällsutveckling
  • Vi ska erbjuda våra kompetenser till andra samhällsaktörer

Kulturarvsdagen 10 september 2017 – Igelbäcken

Kulturarvsdagen 10 september 2017  hembygdsfotograf: Anders Hjelm

 

Kulturarvsdagen är en del av European Heritage Days som firas i september varje år över hela Europa. Evenemanget startade i Frankrike 1984 och samordnas i Sverige av Riksantikvarieämbetet. Varje år har ett nytt tema och när detta passar oss här i Järfälla så medverkar vi – och vi är i detta fall Järfälla Kultur och Järfälla Hembygdsförening i samverkan. De senaste åren har vi arrangerat kulturarvsdagar varje år: 2016 – Tidens rörelser, om folkrörelser och samhällsengagemang, 2015-Människors värv och verk – en resa i industri-och teknikhistoria, 2014- I krigens spår, 2013 – Människors mötesplatser, 2012- Under ytan, 2011- Gröna platser.
2017 års tema är Natur och kulturarv – miljöer med möjligheter. Tidigt var vi på det klara med att Järvafältet med dess rika historia och kulturarv och med de omfattande exploaterings-och byggplaner som pågår där skulle bli grunden för vårt program. Och när sedan naturreservatsplanerna för Igelbäcken presenterades så var programmet klart.
Våra guider var Ingrid Kennerstedt Bornhall, kommunantikvarie och Åke Lundberg som under många år arbetat på F8 Flygflottilj och är aktiv i F8 Kamratförening. I skönt sensommarväder ledde de en skara på ca 30 personer genom mestadels lättillgänglig terräng.
Igelbäcken var en förutsättning för de förhistoriska bosättningarna på Järvafältet. Ingrid berättade om gårdar, torp och gravfält längs den fyra kilometer långa vandringen. I förhistorisk tid var det skärgård i området och bosättningar anlades företrädesvis vid vatten. Ingrid berättade om torpet Igelbäcken, Stens by med två gårdar och kvarn, om Håga gård, Tallebo och andra boplatser. Djurliv finns kvar, bl.a. kor och en bäver som slagit sig ner i Igelbäcken och som likt Sisyfos bygger upp sitt bo på nytt dagligen efter att det rivits ner av naturvårdarna.
Åke Lundberg gav en nostalgisk tillbakablick på flygets historia på Järvafältet, alltifrån det tidiga flyget i början av 1900-talet till den militära storhetstiden 1938-1974 då F8 flygflottilj höll till på fältet som Sveriges första jaktflygflottilj med som mest 130 militära flygplan av olika typer under 1950-talet. Tidvis flög 300 förare på flottiljen som utvecklades till en av Järfällas största arbetsgivare. Åke berättade om de olika hangarerna och vad de användes till, om start-och landningsbanor, som asfalterades först 1947,och som vi också promenerade på, och om robotförsvaret. Åke kryddade sina berättelser med anekdoter, de flesta helt sanna men några med tveksam sanningshalt. En otäck händelse inträffade 1957 då en J 34 Hawker Hunter kraschade på fältet. Nedslagsplatsen kommer sannolikt att bli en minnesplats och kunna upplevas av de nya invånarna i Barkarbystaden. Vandringen avslutades med att Ingrid berättade om kommunens fortsatta planering av området, som när det är utbyggt kommer att ha 18 000 bostäder, 10 000 arbetsplatser och ny tunnelbanesträckning från Barkarby till Akalla. Vandringen visade tydligt hur viktigt det är att spåren efter tidigare generationer får leva kvar sida vid sida med framväxten av den nya urbana Barkarbystaden.
Monica Boye-Möller

Konst- och kulturvandring 10 maj

Monica LeksellFotograf: Monica Leksell


Onsdagen den 10 maj samlades ca 35 personer för att gå med på Konst- och kulturvandringen i Jakobsbergs centrum som anordnats i samarbete mellan Järfälla hembygdsförening och Järfälla Kultur.

Våra mycket kunniga och entusiastiska guider, Ingrid Kennerstedt Bornhall och Mikael Falk från Järfälla Kultur, tog oss med på en vandring som startade vid skulpturen ”Järfälla bygd och natur” utanför kommunalhuset. Den är gjord i brons av skulptören Lennart Andersson 1993.

Under vandringen uppmärksammades såväl konstverk och skulpturer som historiska platser och deras utveckling. Vid stationshuset blickade vi bort mot Kvarnbacken. Där finns bl a ett gravfält från yngre järnåldern. Där låg också Vibble by på 1600-talet. Vi kan förstå var gårdarna låg förr genom att uppmärksamma gravfälten. Man begravde ofta de döda i närheten av gården där de bott.

När vi tittar åt andra hållet ser vi Jakobsbergs gård som har fått sitt namn efter Jakob Lilliehöök som bodde där i mitten av 1600-talet. Han dog ung och hans hustru Brita Cruus förvaltade gården vidare och gav den namnet Jakobsbergs gård för att hedra maken. Sedan fick också kommundelen namnet Jakobsberg. Innan vi gick vidare betraktade vi den konst som utsmyckar pendeltågsstationen, ”Baby Blue Sky”, i färgat glas. Konstnären Aleksandra Stratimirovic har gjort hela den konstnärliga utsmyckningen som var klar 2007.

Med hjälp av ett rikt bildmaterial från kommunens bildarkiv fick vi följa Jakobsbergs utveckling från 1950/60 talet fram tills idag. Där Jakobsbergs centrum ligger idag fanns tidigare en villaidyll som under åren fått ge plats för ett nytt modernt centrum och flerfamiljshus. På baksidan av kommunalhuset stannade vi till vid skulpturen ”Kören” i stål som gjorts av Tomas Qvarsebo. Där ligger också Klockstapelkullen. Klockstapeln finns nu vid Maria kyrka.

HSB har engagerat sig i den konstnärliga utsmyckningen av Jakobsbergs centrum och har donerat några skulpturer till kommunen. Skulpturen ”Pojken” i brons av konstnären Lars Nilsson 2013 står utanför Posthuset. Man kan då och då se att förbipasserande har satt på honom en halsduk eller mössa. Längre upp på torget blickar ”Giraffen ” ut över centrum. Skulpturen är gjord i aluminium av konstnären Thomas Karlsson 2015.

Fåren i betong som finns utplacerade på flera ställen i kommunen har gjorts av Anders Årfelt som också gjort lejonen som är placerade på Drottninggatan i Stockholm.
Som avslutning tittade vi på den tidstypiska skylten Falken bio. När vi vänder oss om ser vi kommunalhusets fasad glittra vackert i den nu mycket kalla kvällssolen.

För den som är intresserad av att veta mera om Jakobsbergs historia rekommenderas skriften ”Kulturstigar – Jakobsberg-Säby”. Den finns att köpa via hembygdsföreningen. Passa också på att gå in på kommunens bildarkiv och se alla fantastiska bilder som finns där – www.jarfalla.se och skriv bildarkiv i sökrutan.
Marta Hedberg-Granath

Folkskolan 175 år

Ni har väl uppmärksammat att vi firar Folkskolan 175 år 2017.

På Waldemarsudde

folkskolan175Fotograf: folkskolan175
i Stockholm visas utställningen En sagolik skola 11 mars – 21 maj, en verklig inspiration för alla som vill arbeta med skola och ungdomar och alla som vill återuppleva sin skolgång. Missa den inte!

Utställningen tecknar en bild av den svenska skolans historia, lyfter fram de författare, konstnärer och andra som kämpade för en likvärdig skola för alla, en skola med hög kvalitet som skulle ge barnen kraft till kreativ utveckling och lärande.

I anslutning till utställningen samverkar Sveriges Hembygdsförbund. Lärarförbundet, Lärarstiftelsen, Svenska Barnboksinstitutet, Sveriges Museer och Studieförbundet Vuxenskolan kring en rad aktiviteter. Utställningen kommer under ett par års tid att flytta runt i Sverige.

Järfälla Hembygdsförening planerar också aktiviteter i anslutning till folkskolejubileet. Vi återkommer med information om detta.

Lars Gustafsson j:r avled den 24 december 2016

Lars Gustafsson jrFotograf: Lars Gustafsson jr

Lars Gustafsson jr

En av Järfällas största kulturpersonligheter, vår främste hembygdsforskare, en stor politiker, en hängiven folkbildare har lämnat oss efter ett långt och rikt liv.

Lars föddes 1925 i Stockholm men växte upp i Järfälla där han sedan verkade hela sitt liv.
Politiskt var han tidigt aktiv i Järfälla men även som riksdagsledamot 1969-1991.

Hans insatser inom Järfälla Hembygdsförening är historiska och ovärderliga. Han deltog aktivt i bildandet av föreningen 1974, har varit vice ordförande flera år och ordförande 2000-2005.

Genom arkivstudier och hembygdsforskning förvärvade han en unik kunskap om sin hembygd Järfälla. Han är författare till Järfällaboken, som utkom 1957. Hans hembygdsforskning har lett till att Järfälla sannolikt är en av de mest väldokumenterade kommunerna i Sverige.

För Järfälla Hembygdsförening har Lars varit den stora tryggheten. Alltid har vi kunnat ställa frågor till honom och fått del av hans djupa kunskaper om Järfälla. Vi kommer att sakna honom mycket.

En utställning om ”Lasse-Maja”

lasse-majaFotograf: lasse-maja

Utställningen om Lasse-Maja (Lars Larsson Molin) togs fram av Järfälla Hembygdsförening 2012. Den utgör en dokumentation av tjuven Lasse-Majas liv och stölden år 1812 av kyrksilver i Järfälla kyrka.
Utställningen presenterar en del ur det rikhaltiga material som finns om Lasse-Maja, hans stöldturnéer och straff. De fascinerande berättelserna och biografierna om Lasse-Maja hör till de mest lästa under 1800-talet.
Utställningen finns uppsatt på äldreboendet Flottiljen.
Järfälla Hembygdsförening har nu tagit fram två inplastade kopior av utställningen. Varje tavla är 70X100 cm – totalt åtta tavlor. Utställningarna går bra att låna till skolor där lärarna tar upp den spännande historien i undervisningen.
Lånetiden sker i överenskommelse med Marta Hedberg-Granath, som är hembygdsföreningens kontaktperson. Tel 0721 511234 alt [email protected]

Välkommen till Järfälla hembygdsförening

Järfälla hembygdsförening bildades 1974. Vi vill öka kunskapen om kommunen, bidra till samhörighet och hemkänsla, vårda kulturarvet, landskapet, bebyggelsen, traditionerna, värna om en god miljö samt aktivt följa och påverka kommunens utveckling.

Vi arrangerar vandringar, cykelturer, bussturer, föredrag och bildvisningar vid våra möten i Järfällas olika kommundelar. Även besök i muséer, arkiv och miljöer i Stor-Stockholm förekommer. Läs om kommande aktiviteter i vårt kalendarium till höger på denna sida.