Järfälla Hembygdsförening har nominerats till Årets hembygdsförening av Stockholms läns hembygdsförbund!
Utmärkelsen Årets Hembygdsförening ges varje år till en hembygdsförening som förtjänar att uppmärksammas för sitt arbete. I år har Stockholms läns hembygdsförbund valt att nominera Järfälla hembygdsförening till den nationella tävlingen.
Motiveringen lyder:
Järfälla Hembygdsförening verkar inom en mycket expansiv kommun och region. Trots att föreningen inte har en hembygdsgård har man lyckats hitta en plattform som aktiv  samarbetspartner med andra aktörer i civilsamhället och med olika kommunala verksamheter. Föreningen har ett stort antal program årligen och arbetar också med integration av nyanlända och barn och unga.
Görvälndagen och dokumentation
Järfälla Hembygdsförening inledde sin verksamhet 1974. Föreningen har idag ca 1.000 medlemmar. Redan det första året anordnade hembygdsföreningen en hembygdsdag, Görvälndagen, som numera är kommunens nationaldagsfirande har vuxit till kommunens största kulturevenemang med 12.000 besökare 2017. Dokumentation av kulturarvet från stenåldern och framåt genom att Järfällaboken del 1 år 1956 och del II 1986 blev den guldgruva och kunskapskälla som används i all planering fortfarande. Järfälla hembygdsförening dokumenterar ständigt kulturarvet genom sina program och skrifter, bland annat genom medlemstidningen Järfälla Hembygdsblad, som ges ut fyra gånger per år sedan 1977.
Då, nu och i framtiden
Järfälla Hembygdsförenings mål är att verka i dagens samhälle ur tre perspektiv: då, nu och i framtiden. Att arbeta för kulturarvet och hemkänslan i ett storstadsområde med stark tillväxt och utan tillgång till en hembygdsgård, kräver nära kontakt med kommunens förvaltningar och andra föreningar.
Hembygdsföreningen satsar på att vara med i så många sammanhang som möjligt där människor möts, marknader, festivaler och kommunala evenemang. Under den årliga europeiska Kulturarvsdagen i september medverkar föreningen regelbundet tillsammans med kommunen.
Järfälla Hembygdsförening engagerar sig stark för samarbete med skolan, erbjuder guidade bussturer i kommunen, guidade besök på kommunens två museum och har producerat utställningar – bland annat om tjuven Lasse Maja i skolor och på bibliotek. Sist men inte minst följer föreningen kommunens planarbete och påverkar detta genom remissvar och på annat sätt. Både 2016 under hembygdens år och 2017 under Folkskolans 175-årsjubileum har föreningen satsat på ett stort program, bildspel och utställningar för allmänheten.
Stockholm läns hembygdsförbund består av 119 hembygdsföreningar och i Sveriges Hembygdsförbund ingår ca 2 000 föreningar i hela landet. Vinnaren utses på Sveriges hembygdsförbunds riksmöte i Kalmar den 25-27 maj. Sveriges Hembygdsförbunds styrelse utser pristagaren.

Enligt Järfälla Hembygdsförenings stadgar ska styrelsen vid årsmötet redovisa en verksamhets – och ekonomisk plan för det kommande året. 2018 års plan utgår ifrån ändamål och uppgifter som fastställts i stadgarna samt Sveriges Hembygdsförbunds grundsyn och den år 2017 antagna visionen. Visionen lyder: En levande hembygd öppen för alla med de förklarande underrubrikerna
• Vi ska värna kulturarvet över tid
• Vi ska vara en välkomnande rörelse som möter människors kulturarvsintresse
• Vi ska verka i lands- och stadsbygd
• Vi ska spela en aktiv roll för en hållbar samhällsutveckling
• Vi ska erbjuda våra kompetenser till andra samhällsaktörer

Läs hela den länkade: Verksamhetsplanen 2018

Att berätta är ett sätt att mötas och hembygdsföreningen vill inspirera till sammankomster där människor kan dela med sig av sina berättelser.

Därför arrangerade hembygdsföreningen, för andra året i rad, ett berättarkafé den 15 november på Folkets Hus i Kallhäll.

Ett trettiotal personer bänkade sig kring de uppdukade kaffeborden och Pelle Olsson, flerfaldig mästare i muntligt berättande och som fungerade som ordfördelare under kvällen, inledde kaféet. Sedan var det fritt fram för var och en att begära ordet.

Många var berättelserna som vi fick lyssna till under kvällen bl.a. Monicas berättelse då hon på prästens fråga vid konfirmationen om hur lärjungarna tog sig fram, snabbt svarade, på apostlahästarna.

Eller Ingers berättelse om varför hon idag som vuxen älskar hundar och då framförallt taxar. Jo, därför att hon ofta som spädbarn, när mamman skulle städa eller tvätta, placerades i en barnhage där barnvakten var familjens tax.

Och Kjells berättelse om hur det var att i slutet av 1940-talet som dansk pojke gå i en fransk skola med mycket hård disciplin. Där lärarna t.o.m. kunde hota med att skära tungan av elever som inte uppförde sig korrekt.

Och många andra spännande och fantastiska berättelser, historier och minnen.

Berit Bolin

I år firar vi att Folkskolan fyller 175 år.
Vi inbjuder till samtal och en utställning på Jakobsbergs folkhögskola.
Lärare, skolledare, elever och politiker samtalar om skolan i Järfälla förr, nu och i framtiden.

Tisdagen den 5 december kl. 18.30 – 20.30
Utställningen öppnar kl. 18.00.

Tisdag 7 november kl. 18.3o i Bion Folkets hus, Kallhäll
Få platser har betytt lika mycket för Sveriges historia som Almare Stäket. Hör historikern Dick Harrison och Irène Seth från nuvarande ägarfamilj berätta historien om en plats, en borg och en gård.  Läs affisch:    Dick Harrison om Almare Stäket

En levande hembygd öppen för alla

• Vi ska värna kulturarvet över tid
• Vi ska vara en välkomnande rörelse som möter människors kulturarvsintresse
• Vi ska verka i lands- och stadsbygd
• Vi ska spela en aktiv roll för en hållbar samhällsutveckling
• Vi ska erbjuda våra kompetenser till andra samhällsaktörer

 

Kulturarvsdagen är en del av European Heritage Days som firas i september varje år över hela Europa. Evenemanget startade i Frankrike 1984 och samordnas i Sverige av Riksantikvarieämbetet. Varje år har ett nytt tema och när detta passar oss här i Järfälla så medverkar vi – och vi är i detta fall Järfälla Kultur och Järfälla Hembygdsförening i samverkan. De senaste åren har vi arrangerat kulturarvsdagar varje år: 2016 – Tidens rörelser, om folkrörelser och samhällsengagemang, 2015-Människors värv och verk – en resa i industri-och teknikhistoria, 2014- I krigens spår, 2013 – Människors mötesplatser, 2012- Under ytan, 2011- Gröna platser.
2017 års tema är Natur och kulturarv – miljöer med möjligheter. Tidigt var vi på det klara med att Järvafältet med dess rika historia och kulturarv och med de omfattande exploaterings-och byggplaner som pågår där skulle bli grunden för vårt program. Och när sedan naturreservatsplanerna för Igelbäcken presenterades så var programmet klart.
Våra guider var Ingrid Kennerstedt Bornhall, kommunantikvarie och Åke Lundberg som under många år arbetat på F8 Flygflottilj och är aktiv i F8 Kamratförening. I skönt sensommarväder ledde de en skara på ca 30 personer genom mestadels lättillgänglig terräng.
Igelbäcken var en förutsättning för de förhistoriska bosättningarna på Järvafältet. Ingrid berättade om gårdar, torp och gravfält längs den fyra kilometer långa vandringen. I förhistorisk tid var det skärgård i området och bosättningar anlades företrädesvis vid vatten. Ingrid berättade om torpet Igelbäcken, Stens by med två gårdar och kvarn, om Håga gård, Tallebo och andra boplatser. Djurliv finns kvar, bl.a. kor och en bäver som slagit sig ner i Igelbäcken och som likt Sisyfos bygger upp sitt bo på nytt dagligen efter att det rivits ner av naturvårdarna.
Åke Lundberg gav en nostalgisk tillbakablick på flygets historia på Järvafältet, alltifrån det tidiga flyget i början av 1900-talet till den militära storhetstiden 1938-1974 då F8 flygflottilj höll till på fältet som Sveriges första jaktflygflottilj med som mest 130 militära flygplan av olika typer under 1950-talet. Tidvis flög 300 förare på flottiljen som utvecklades till en av Järfällas största arbetsgivare. Åke berättade om de olika hangarerna och vad de användes till, om start-och landningsbanor, som asfalterades först 1947,och som vi också promenerade på, och om robotförsvaret. Åke kryddade sina berättelser med anekdoter, de flesta helt sanna men några med tveksam sanningshalt. En otäck händelse inträffade 1957 då en J 34 Hawker Hunter kraschade på fältet. Nedslagsplatsen kommer sannolikt att bli en minnesplats och kunna upplevas av de nya invånarna i Barkarbystaden. Vandringen avslutades med att Ingrid berättade om kommunens fortsatta planering av området, som när det är utbyggt kommer att ha 18 000 bostäder, 10 000 arbetsplatser och ny tunnelbanesträckning från Barkarby till Akalla. Vandringen visade tydligt hur viktigt det är att spåren efter tidigare generationer får leva kvar sida vid sida med framväxten av den nya urbana Barkarbystaden.
Monica Boye-Möller

Ni har väl uppmärksammat att vi firar Folkskolan 175 år 2017.

På Waldemarsudde

i Stockholm visas utställningen En sagolik skola 11 mars – 21 maj, en verklig inspiration för alla som vill arbeta med skola och ungdomar och alla som vill återuppleva sin skolgång. Missa den inte!

Utställningen tecknar en bild av den svenska skolans historia, lyfter fram de författare, konstnärer och andra som kämpade för en likvärdig skola för alla, en skola med hög kvalitet som skulle ge barnen kraft till kreativ utveckling och lärande.

I anslutning till utställningen samverkar Sveriges Hembygdsförbund. Lärarförbundet, Lärarstiftelsen, Svenska Barnboksinstitutet, Sveriges Museer och Studieförbundet Vuxenskolan kring en rad aktiviteter. Utställningen kommer under ett par års tid att flytta runt i Sverige.

Järfälla Hembygdsförening planerar också aktiviteter i anslutning till folkskolejubileet. Vi återkommer med information om detta.