Lördagen den 21 april var det årsmöte för Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening på Kulturhuset Korpen i Skinnskatteberg. Det var 90-talet personer med på mötet varav ett tiotal är enskilda medlemmar och resterande representanter för länets hembygdsföreningar. Före mötet arrangerades ett studiebesök i Karmansbo smedja. Lunch intogs på Färna Herrgård innan mötesdeltagarna for till Skinnskatteberg för förhandlingar.

Årsmötet inleddes med utdelning av hedersdiplom. Diplomen delas ut till personer, inom eller utom hembygdsföreningarna, som gjort en kulturgärning utöver det vanliga. Årets mottagare var Kerstin Berg, Anders Lindberg, Lars-Erik Lundberg alla tre från Surahammars Hembygdsförening. Anita Nilsson från Skultuna Hembygdsförening, Hans Silfverberg från Västerås Hembygdsförening, Irmelin Gunnarsson, Möklinta Hembygdsförening och Katarina Curman från Rytterne Hembygdsförening.

Förbundets Verksamhetspris som är en penninggåva om 5 000 kr och ett diplom, delas ut till en förening som i sin verksamhet bidragit till att stärka och bevara intresset för kulturmiljöer i länet. I år delades priset ut till Industrihistoriska föreningen i Västerås.

Styrelsen för Västmanlands Hembygdsförbund delar även ut verksamhetsbidrag till föreningar som planerar speciella projekt. Det var sju föreningar som fick dela på 61 000 kronor. Bidraget gick till hembygdsföreningarna i Västerfärnebo, Lundby, Svedvi Berg, Irsta, Haraker, Säby och Riddarhyttan.

Efter årsmötet avtackades Knut Barr efter sex år i styrelsen. Länsmuseichef Carl-Magnus Gagge, som efter 18 år på tjänsten och i förbundets styrelse, går i pension den 2 juni avtackades med blomma, present och ett hedersmedlemskap i Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening.  Dagen avslutades med besök på Skinnskattebergs hembygdsgård.

Fredagen den 18 maj kl. 10.00 har Industriminnesgruppen i Västmanlands Hembygdsförbund bokat en visning på Landsarkivet i Uppsala. Visningen kommer att fokuseras på handlingar som rör Västmanlands industrihistoria. Det blir Anders Nordebring, från Landsarkivet i Uppsala och aktiv i Köping-Uttersbergs Järnvägs Museiförening som tar hand om oss. Visningen pågår i minst två timmar.

Läs mer i inbjudan Studiebesök Landsarkivet Uppsala

Årsmötet hålls i Kulturhuset Korpen i Skinnskatteberg lördagen den 21 april 2018 med början kl. 14.00

Enskilda medlemmar, medlemsföreningar och stödjande institutioner/organisationer bjuds in även till besök i Karmansbo smedja. Se kallelsen.

Kallelse till årsmöte 2018
Verksamhetsberättelse för 2017
Dagordning 2018

Nu är  programmen för ledningsträffen den 17 mars och årsmötet den 21 april färdiga.
Dessutom kommer Industrihistoriska nätverket att arrangera ett studiebesök på Landsarkivet i Uppsala den 4 april. Se inbjudningarna här.
Inbjudan studiebesök
Inbjudan till Ledningsträff 2018
Kallelse och program för årsmöte 2018

Välkommen på fikabuffé och utbildning i hur du använder Kulturarv Västmanlands hemsida för att ladda upp ditt eget material som privatperson eller förening. Du är inbjuden för att vi tror att du kan bidra med spännande kulturarv till andra Västmanlänningar.

Tid: Tisdagen 5 december 2017 kl. 13.00
Plats: Hörsalen på Karlsgatan 2 i Västerås

Låt oss veta senast den 3 december om du kan komma genom att skicka ett mejl till [email protected] eller [email protected]

Nu är det dags för årets områdesträffar. Inbjudningar till respektive träff finns här.

Bergslagsområdet 2017
 KAK-området 2017
Salaområdet 2017
Västeråsområdet -17
Västerås väst -17

Arkeologigruppen inom Västmanlands Hembygdsförbund bjuder in till en resa lördagen den 9 september 2017.
Samling kl 08.30 vid Vallby friluftsmuseum för avfärd med buss. Beräknad hemkomst ca kl.17.00. Medtag matsäck för resan! Med på resan har vi tre arkeologer: Svante Forenius som är expert på förhistorisk järnframställning, Ulla Bergquist som är arkeolog på Länsstyrelsen och Ylva Roslund Forenius som kanske är Sveriges ledande expert på flottningslämningar. I Sverige har vi hållit på med järnframställning under ca 3 000 år och fram till 1800-/1900-talet användes träkol vid järnframställningen. Vad hände med skogen när vi inte längre behövde den för tillverkning av träkol för järnframställning?

Vi börjar vid Röda Jorden där vi ser blästbrukslämningar och rekonstruktioner samt får berättat för oss hur järnframställning i blästerugn gick till. De lämningar som finns vid Röda Jorden är bland de äldsta som hittats i Sverige och platsen användes från ca 800-900 f Kr och fram till ca 200 e Kr. På vägen ut till Röda Jorden gör vi ett kort uppehåll och tittar på ruinerna efter Hedhammars bruk. När vi ändå är i närheten kommer vi att även besöka Riddarhyttans kopparverk med anor från medeltiden och i drift fram till 1870-talet. Kopparframställning sker på ett helt annat sätt än järnframställning och Svante kommer att berätta hur denna framställning gått till. Vi fortsätter till Lienshyttans masugn där vi får lära oss mer om hur järnframställning har utvecklats från tidig medeltid och framåt. Lienshyttan omnämns för första gången 1539. Masugnen som finns kvar idag byggdes 1848. Den 26 m höga masugnen med sin tegelarkitektur skiljer sig i hög grad från multimmerhyttor, som den vi såg vid Landforsen vid förra årets resa. Lienshyttan var i drift till år 1959 och eldades ända fram till nedblåsningen med träkol.

När skogen inte längre behövdes för träkolstillverkning fick den nya användningsområden. Under andra halvan av 1800-talet växte sågverksindustrin och pappersbruken fram. För att få fram råvara till dessa virkeskrävande industrier flottades timret på lämpliga vattendrag. En kanske mindre känd del av vår industrihistoria är den timmerflottning som bedrevs inte bara på de stora älvarna i norr utan också på betydligt mindre vattendrag i bland annat Västmanland. Vi tycker att det skulle vara spännande att se lämningar även från denna epok som varit så viktig för den fortsatta industrialiseringen av vårt land. Ylva har inventerat flottningslämningar på en rad platser runt om i landet, inklusive delar av Västmanland. Hon kommer att ge oss en inblick i både den stor- och småskaliga flottningens historia.

Om tiden tillåter stannar vi på hemvägen till vid Bastnäs gruvfält. Bildningen av de speciella ceriummineralen vid det relativt lilla järnmalmsfältet gör att detta är en av världens mineralrikaste platser. Gruvorna nämns första gången 1692. Järnmalmen vid Stora Bastnäsgruvan uppfordrades först med hästvinda, men efter 1873 med ett hakspel av den typ som uppfanns av Christopher Polhem. Genom en fram- och återgående rörelse från en 2,5 km lång stånggång från Haggruvan överfördes kraften till ett roterande linspel. Detta är inrymt i en liten välbevarad byggnad och är det enda kvarvarande i världen på ursprunglig plats.

Anmälan sker till Maria Johannesson, via mail, [email protected]
Kostnad för resan 300: –