Kvekgården är en välbevarad gårdsbildning av centralsvensk typ som ligger på ursprunglig plats. Gården utgjorde vid laga skiftet, som genomfördes år 1855, den största gården i radbyn Stora Kvek vad gällde antalet byggnader. Tio av gårdens byggnader, uppförda från slutet av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet, har bevarats till vår tid.
Vid 1800-talets mitt ägdes Kvekgården av Olof Jansson och gården kallades Ol-Jans. Olof Jansson slog samman gården med en mindre och torde ha förnyat flera av gårdens byggnader. Hans dotter Lotta Lundevall ärvde gården. Mor Lotta dog 1926 utan arvingar. Fem år senare, d v s 1931, kunde Sydvästra Upplands hembygdsgille ta över gården. Redan på 1910-talet hade Kvekgården på grund av sin ålderdomliga karaktär uppmärksammats och dokumenterats av Nordiska museet.
Sydvästra Upplands hembygdsgille genomförde 1933-34 en genomgripande restaurering av de vid denna tid ganska förfallna byggnaderna. Åtgärderna bestod bland annat av demontering, gjutning av grund, rivning och återuppförande av eldstäder.
År 1934 invigdes Kvekgården som friluftsmuseum.
Kvekgården skänktes 1948 till Upplands fornminnesförening, nuvarande Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund. År 1952 erhöll föreningen också i gåva från Taxnäs Säteri den angränsande så kallade vaktarstugan.
Kvekgården utgör ett exempel på den centralsvenska gårdstypen. I vinkel mot mangårdsbyggnaden ligger en sammanbyggd länga bestående av matbod, drängstuga, sädesbod och slöjdbod, svinhus, lagård och hölada. Fägården avskiljs från mangården av ett stall. I fägårdens bortre ända står den till platsen flyttade logen, som därigenom sluter gården mot sydväst. I gårdens västra del ligger spannmålsbod och fähus. Vaktarstugan samt vedbod respektive den raserade källaren ligger strax norr om gården.
Samtliga gårdens byggnader är knuttimrade och saknar både panel och målning. Byggnadernas grund består av torvtäckt betong sedan 1930-talets restaurering. Mangårdsbyggnaden utgörs av en parstuga med småspröjsade fönster, i anderstugan original.
Kvekgården, som byggnadsminnesförklarades av länsstyrelsen 2003, utgör en av länets bäst bevarade äldre gårdar som fortfarande ligger kvar i ursprungligt läge. Den minner därför om radbyn Stora Kvek före skiftesreformerna. Med sina många byggnader utgör gården ett representativt exempel på Mälardalens normalstora slättgårdar. Ett ytterligare motiv för en byggnadsminnesförklaring är att skatteböndernas gårdar är underrepresenterade bland länets byggnadsminnen.
Kvekgården utgör ett intressant exempel på hur det vaknande hembygdsintresset under 1900-talets första hälft slog vakt om allmogebebyggelsen, men också påverkade de objekt man ville bevara. Som kulturhistorisk iscensättning och friluftsmuseum är Kvekgården intressant som en spegel av det pedagogiskt tillrättaläggande synsätt som präglade den tidiga hembygdsrörelsens bevarandesyn.
Det ursprungliga läget, bebyggelsens ålderdomliga karaktär och gården som kulturhistorisk iscensättning gör sammantaget Kvekgården synnerligen märklig ur kulturhistorisk synvinkel.
Friluftsmuseet Kvekgården ägs av Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund och förvaltas av Upplandsmuseet.
Lagunda hembygdsförening arrangerar normalt nationaldagsfirande, allsångskvällar och friluftsgudstjänster mm där. Vid höstterminens början ordnas skolprogram för elever i Örsundsbroskolan.
Kontakt:
Upplands fornminnesförening och hembygdsförbunds kontaktperson för Kvekgården Göran Ulväng 070 - 251 58 67.
Läs mer:
Nils Ålenius, 1943: Lottas gård i Kvek. Upplands fornminnesförenings tidskrift.