Här kan du läsa om några vanlig funktionsnedsättningar: Allergi, epilepsi, hörselskada, kognitiv funktionsnedsättning, psykisk funktionsnedsättning, reumatism, rörelsehinder och synskada. Läs gärna om också de anpassningar som kan behöva göras.
Det finns cirka 70 olika diagnoser av funktionsnedsättningar och cirka 20 procent av befolkningen beräknas ha någon form av funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättningar behöver olika former av åtgärder för att verksamhet och lokaler ska bli tillgängliga. Det samma gäller också pedagogisk verksamhet.
Vissa former av funktionsnedsättningar har samma behov av tillgänglighet, men ibland kan ett behov för en grupp skapa problem för en annan. Ljud i en utställning kan till exempel vara till glädje kan för synskadade medan samma ljud kan vara ett problem för hörselskadade. Som synskadad kan man uppleva ett besök och en verksamhet med lukt och smak, vilket kan innebära motsättningar med allergikers behov, i synnerhet om dofterna tjänar som illustrationer i utställningar.
Allergi
Många allergiker är allergiska mot damm. Därför bör verksamheter och utställningar utformas så dammfritt som möjligt. Lokalerna bör städas noga men med oparfymerade rengöringsmedel. Dofter av olika slag, såsom parfymer är starkt allergiframkallande.
Om man väljer att lägga en verksamhet i närheten av växter, bör man tänka på vilka upphov till allergiska besvär vissa växter kan ge. Det är därför viktigt att välja plats för verksamheten på ett sätt som inte ger obehag. När det gäller växter, kan man gärna informera om till exempel blomningstid. Man kan också informera om vilka material man i första hand använder i sina pedagogiska program, så att allergiker kan ta ställning till om de kan delta. Man behöver också informera om det finns djur på hembygdsgården och om det är tillåtet att ta med sig ledarhund eller assistanshund.
Epilepsi
Epilepsi räknas som ett dolt funktionshinder och personer med epilepsi skiljer sig därför inte nämnvärt från andra besökare. Den stora skillnaden är att en person kan drabbas av epileptiska anfall som kan se olika ut. Vissa anfall syns inte mer än att personen bara tappar koncentrationen och slutar tala några sekunder. När anfallet är över har personen ingen aning om att de har drabbats av ett epileptiskt anfall. Riktigt stora anfall kan komma med kort förvarning eller helt plötsligt. Personen vet ofta inget om vad som hänt under anfallet. Resultatet är ofta att personen i fråga är mycket trött och mår dåligt efter anfallet. Effekterna av epilepsin räknas som en funktionsnedsättning även när anfallen beror på en sjukdom.
Den miljö som man ska undvika för epileptiker är starka lampor och blinkande sken. Starkt bländande belysning och blinkande lampor är ofta orsak till epileptiska anfall. Samma sak gäller stressiga och röriga miljöer eller situationer som man inte själv kan påverka.
För att man som epileptiker ska ha ett visst stöd, finns det idag möjlighet till att träna assistanshundar som följer med dygnet runt. Hundarna kan varna inför anfall så att personen i fråga hinner sätta sig eller lägga sig för att minska skaderisken. Hundarna har en röd sele på sig då den arbetar.
Om en person drabbas av ett epileptiskt anfall ska man absolut inte stoppa in något in i munnen. Det är en gammal feluppfattning. Risken att personen sätter det instoppade föremålet i halsen är stor. Normalt är det inte lönt att ringa efter ambulans heller. Om en person drabbas av ett anfall, ska man i första hand lägga personen ner i framstupa sidoläge eller i alla fall sätta personen. Det viktiga är att personen inte kan falla och skada sig till exempel genom att trilla i en trappa eller falla över en kant. Ibland kan en person också börja gå mitt under ett anfall, utan att vara medveten om detta. Det är då viktigt att hålla fast personen för hans eller hennes egen säkerhet. Hela tiden gäller det att det är lugnt kring personen och att man talar lugnt till personen. Detta gör att anfallet kan ta kortare tid.
Hörselskada
Hörselskadade personer kan varierande grad av nedsatt hörsel – alla hörselskadade är inte döva. När det gäller service för hörselskadade är det viktigt att kunna erbjuda hörseltekniska hjälpmedel så som fasta och bärbara hörslingor. Om det finns någon i personalen som behärskar teckenspråk är det bra.
En bra miljö för hörselskadade innebär bland annat jämn belysning. Det gör att man med nedsatt hörsel kan läsa en del på läpparna som komplement till hörselslingan. Miljön behöver också vara lugn utan störande bakgrundsljud såsom ljudillustrationer i utställningar. Ljudillustrationer måste kunna stängas av vid guidningar eller besök i utställningar då man skall föra ett samtal i miljön. Ljud kan också läggas på hörlurar som placeras på utvalda ställen i utställningen som gör att man kan lyssna sig till illustrationerna.
I samband med pedagogisk verksamhet är det viktigt att miljön är lugn och har en bra belysning eller ligger i ett ljust läge, om man är utomhus. Den som leder arbetet ska tala lugnt och tydligt så att alla ord går fram. Personen ska stå eller sitta så att solen eller lampor inte bländar. Man ska alltid stå vänd mot åhöraren även om man talar i mikrofon som är kopplad till hörslinga.
Kognitivt funktionsnedsättning
Det finns många olika varianter av kognitiva funktionsnedsättningar. Detta gör att man kan behov av olika former av hjälpmedel. Ett exempel är assistanshundar, som vars roll är att bistå den funktionshindrade och ge en viss trygghet i det dagliga livet. Detta kan t.ex. innebära att man låter en assistanshund följer med på besöket i hembygdsgården. Denna hund har, då den är fullt utbildad, en röd sele som markerar att den är i arbete.
Många kognitiva funktionsnedsättningar kan ha fler funktionshinder, t.ex. rörelsehinder eller svårt att tala. Det är därför viktigt att man utformar lokaler och miljöer så att de blir lätta att ta sig fram genom, d.v.s. utan hinder. Det behöver också finnas texter på s.k. lättläst svenska som förmedlar budskapet på ett kortfattat och lättläst sätt. Det samma gäller talad information, både i samband med ett pedagogiskt program och då man läser in information på en audioguide.
I samband med att man planerar ett besök med en grupp med utvecklingsstörning, är det viktigt att berätta i förväg vad de kan vänta sig. Om gruppen tänker sig ett besök på egen hand, kan det räcka om man informerar ledarna som sedan kan berätta för de övriga deltagarna. Om man istället ska genomföra någon form av pedagogiskt program, är det bra om pedagogen först träffar gruppen i skolan, vårdhemmet eller någon annan miljö som är bekant för gruppen. Här kan man då berätta vad som kommer att hända under besöket på hembygdsgården.
Det bör inte inträffa några överraskningar under gruppens besök. Om det skulle inträffa något överraskande kan detta föra med sig att gruppdeltagarna tappar all koncentration och blir oroliga. Om man istället genomför de moment som man talade om i samband med det första besöket, lär gruppdeltagarna få en angenäm upplevelse då man träffar pedagogen på hembygdsgården.
Efter detta besök på hembygdsgården är det viktigt att pedagogen gör ett andra besök hemma i gruppens lokaler för att ge möjlighet till utvärdering av det förra mötet. Ett alternativ kan också vara att man genomför flera träffar som gärna kan ske växelvis i gruppens lokaler eller hembygdsgården. Då man genomför de olika programpunkterna är det viktigt att detta sker i en lugn miljö och i en lugn och stillsam ton för bemötandet.
Psykisk funktionsnedsättning
Generellt kan sägas om de här grupperna att de bör bemötas med en lugn och stillsam ton som förtydligar personens lika värde. Personerna måste få möjlighet att med egna ord få fram att de förstår vad besöket och verksamheten handlar om. Det kan innebära att besöket kan ta lång tid, men besökaren kan mycket väl tröttna och vilja avbryta i förväg för att eventuellt återkomma senare.
Det är viktigt att man har förståelse för personens funktionsnedsättning och att ett besök för denna person kan skilja sig från andra. Röriga och stressiga miljöer kan vara en grund till psykisk ohälsa. Det samma gäller ett oengagerat och otrevligt bemötande.
Om en visning eller annat pedagogiskt program omfattar möjlighet att smaka på något ätbart eller drickbart alternativt få lukta på något, är det viktigt att kunna informera om vad det man får uppleva innehåller. Ett alternativ är att stänga in dofterna i små lådor, så att den som vill känna på doften måste lyfta på locket. Vid servering är det viktigt att informera om ingredienser, samt gärna erbjuda laktos-, socker-, ägg- eller glutenfria alternativ.
Reumatism
En del av kraven för reumatiker är samma som för rörelsehindrade eftersom många reumatiker har svårt att gå. Det som också är viktigt är att momenten inte ska kräva för stora behov av fysisk kraft. Man får eventuellt vara beredd att hjälpa till med moment som är för tunga eller kräver för mycket handkraft.
Rörelsehinder
För personer med rörelsehinder handlar tillgängligheten om hårdgjorda gångar och jämna golv. Det handlar också om att kunna komma över trösklar och andra mindre hinder, samt att komma upp och ner för trappor med hjälp av hissar och ramper. Belysningen behöver vara så god att man kan upptäcka hinder. Dessutom behöver utställningar och andra miljöer vara utformade så att rörelsehindrade kan komma fram till montrar och andra föremål.
Synskada
Cirka tio procent av alla synskadade är blinda, resten har någon form av synrester. De som är helt blinda använder ofta en vit käpp som hjälpmedel eller ledarhund som oftast har vit sele när den är i arbete.
Det är viktigt att lokal och miljö är tillgängliga utan onödiga hinder. För synskadade innebär det bland annat att miljön har bra kontraster och att belysningen är jämn och bra, och inte bländande. Det bör finnas gott om föremål att känna på samt gärna taktila bilder och modeller. Montrarna får inte vara av helglas och ska ha tydliga hörn och kanter. Utställningstexter och skyltar behöver vara lätta att läsa och att hitta. Även hemsidan behöver vara tydlig.
Utöver tryckt information är det viktigt att det finns inläst information. Denna kan dels ligga på en hemsida som ljudfiler att lyssna på eller ladda ner, dels finnas på audioguider. Om man skall ge ut en skrift är det bra om man även kan erbjuda denna som ljudbok.
För att ytterligare underlätta för synskadade kan man använda sig av ledstråk eller ledfyrar. Ledfyrar är försedda med ljud, sätts upp på strategiska platser som gör att de hörs på håll och besökaren kan sedan gå i riktning mot ljudet.
I samband med olika pedagogiska verksamheter är det viktigt att ledaren står vänd mot åhörarna och intill den miljö eller de föremål det handlar om. Möjligheten att lyssna i kombination med att få känna på föremål och gärna få prova användningen är bra förmedlingsmetoder då man vänder sig till personer med nedsatt syn. I samband med visningar och andra pedagogiska aktiviteter samt i audioguider är det viktigt med syntolkning. Syntolkning innebär att föremål och miljöer beskrivs muntligt samt även gärna färdvägar mellan olika stationer till och i miljön.
När det gäller praktiska moment bör utformningen vara så att det är lätt att nå detaljer för personer som sitter i rullstol eller av andra anledningar har svårt att nå. Praktiska moment får dessutom inte vara för tunga. Det måste också vara möjligt för en rullstol att komma fram till bänkar och eventuella podier.
Läs om anpassning kring fysiska hinder