Ruckastenen i Gåsamåla är en sten på 40 ton som du kan rubba. Lite drygt en och en halv mil norr om Jämjö i Ramdala socken ligger byn Gåsamåla. Här finns en mycket stor sten som man med handkraft kan rucka, det vill säga få den att gunga.

I byn Gåsamåla finns en stor sten som mäter ca 3 x 3 x 2 meter och står på ett sådant sätt att man med handkraft kan gunga den fram och tillbaka. Stenen är ett flyttblock eller jättekast som inlandsisen lämnade efter sig när den drog sig tillbaka för cirka 10 000 år sedan.

Ruckastenen i Gåsamåla.

Då man parkerat utmed byvägen så är det en promenad på 300 meter till stenen.

Vägen dit är en utmärkt stig som bjuder på en omväxlande terräng. Stenen framträder tydligt och har en imponerande tyngd. Uppskattningsvis väger den mellan 30 och 40 000 kilo. Rucka betyder i svenskan rubba eller även i dialektform vagga, gunga. Att ta sig till stenen och rucka på den är en gammal och förmodligen även populär företeelse i bygden.

Det framgår kanske inte i all sin tydlighet, men stenen vilar på en liten spets mot berghällan.

Jörgen Johansson som är lantbrukare i trakten demonstrerar här hur man med lite kraft kan rucka på stenen.

När den väl kommit i gång att vagga så med hjälp av den levande kraften kan man få stenen att gunga och vagga väldigt mycket. Ett fascinerande skådespel att se hur den stora och tunga stenen vaggar fram och tillbaka. Att vagga ”Ruckastenen” är sedan en lång tid tillbaka ett omtyckt nöje i bygden.

Gåsamåla

Byn Gåsamåla ligger idylliskt i norra Blekinge i Ramdala socken alldeles vid gränsen till Småland. Här ligger också Ulvasjön. ÖBH:s skrift nr. 11 ”Gåsamåla bykrönika” handlar om byns historia.

Gränsstenen mellan fyra församlingar i nordöstra Blekinge.

I området, ca 800 meter från Ruckastenen finns en gränssten där fyra församlingar (socknar) möts. Det är de fyra församlingarna Lösen, Ramdala, Flymen och Augerum.

Barbro Olsson har skrivit en skrift som heter ”Gåsamåla bykrönika under fyra hundra år”. Här följer ett utdrag som handlar om Gåsamålas historia.

Försvenskningen av Blekinge efter Roskildefreden och några milstolpar i Gåsamålas historia.

Över 12 000 år har förflutit sedan de första invandrarna slog sig ned i södra Sverige. Landskapet har tillhört Sverige bara lite mer än 300 år. Dess historia har varit händelserik och dramatisk. Under århundraden rasade mellan danska och svenska kungar en strid om herraväldet. GenomRoskildefreden 1658 övergick landskapet slutligen i svensk ägo.

Blekinge län ingick från fredsslutet till den 10 februari 1675 i Kristianstads län, därefter med undantag av Listers härad ingick Blekinge i Kronobergs län fram till 1679. Därefter återigen i Kristianstads län år 1680 för att från1681 till 1685 ingå i Kalmar län. Regerande Karl X Gustav önskade en snabb försvenskning av de erövrade provinsernas invånare. Bönderna i Blekinge skogsbygd upptäckte att de råkat under ett hårdare styre än de var vana vid. Blekingarna var ett frihetsälskande folk och vana vid att leva sitt fria liv i skogen. Dessutom var den svenska re­geringen ute efter att värva nya soldater till krigstjänst och det oroade de unga vapenföra männen som försökte hålla sig undan i skogarna och bedrev där plundringar under sitt kringströvande liv, (snapphanar). Även de mera organiserade friskyttarna, levde i skogen vid forna riks­gränsen för att där försvara sin frihet.

Gaasemaala. Namnen på -måla är typiska för gränstrakterna mellan Blekinge och Småland. Där har de sin huvudsakliga utbredning, även om namntypen är spridd ända upp i Östergötland. Detta måla, måle, på fornsvenska mäle, är besläktat med ordet mål, mått. Det har innebörden avgränsat, uppmätt område. Med tiden har det blivit en vardaglig term för nybyggen och småbruk över huvudtaget. I prästernas bebyggelseredovisning 1624 ser vi Gåsamåla på danska stavat Gaasemaala. Gåsamåla ligger i norra Ramdala församling, omkring tre mil norr om Karlskrona. Förutom att byn gränsar till Småland i norr, går gränsen i öster mot Pungsmåla och Skrävle. I söder mot Nättlekulla och i väster Råsen och Ulvasjömåla.

I södra Gåsamåla rinner Brömsebäck upp. Bäcken som i århundraden utqjortgräns mot Småland och som under storhetstiden även utgjorde riksgräns mellan Danmark och Sverige. Troligen var det detta vattendrag som i forna tider kallades Gåsaström.

Många slag har stått i gränstrakterna under åren. Minnesstenen vid Flakulla såväl som Kronhallarna i Ulvasjömåla minner om flydda tiders fejder. Gåsamåla är ingen stor plats på kartan, men måste ändå haft betydelse i historisk tid, då platsen ligger i skiljelinjen mellan Sverige och Danmark. Gränsens sträckning har ofta varit föremål för tvister och man hade svårt att enas om var skiljelinjen mellan de gamla rikena skulle gå. Kronhallarna är en gränsbestämning från 1713. Fem cirklar är inhuggna i berget. En ring i mitten som låg i. gränslinjen och de fyra övriga med två i vardera länet.

Gåsamåla bestod från början av en enda gård. Så var förhållandet för de flesta byar. Varje by var då ett kronohemman, eftersom kronan eller staten ägde marken efter övertagande av landskapet från Danmark. Jorden brukades av åbo eller landbo (arrendator) mot arrende till kronan. Brukningsrätten kunde säljas och ärvas. Jorden blev då kronoskattejord eller skattehemman, d v s den ägdes och brukades av självägande bönder, som betalade grundskatt enligt jordeboken till kronan.

Jon Hanssons skattebrev

Det talas om fiske och fiskevatten, kvarn och kvarnställe i Jons skattebrev. Som naturen förefaller i dag lär det förr ha varit en långsträckt sjö som följt öster om byvägen och där marken i dag utgörs av mossmark. Sjön var uppdämd i norr för att samla vatten för att vid behov driva kvarnhjulet. I den norra delen av sjön låg alltså kvarnstället. Det var hit bönderna och torparna kom med sin säd för att mala.

Gåsamåla i vår tid

I dag består byn av 11 fastigheter av dem sju jordbruksfastigheter. Genom sammanslagningar har jordbruksfastigheterna blivit större än tidigare och brukas mera rationellt. Jag tänker då närmast på skogsbruket som numera blivit­ Gåsamålas huvudsakliga inkomstnäring, tillsammans med inkomster från arbete i Karlskrona eller annan tätort.

Vägbeskrivning

Koordinater: 56,3129545N, 15,8175445E.

Besöksmålet ligger i byn Gåsamåla i norra delen av Blekinge på vägen mot Flyeryd.

Från Fågelmarahållet
1. Sväng av i Fågelmara mot Flyeryd.
2. Följ skyltningen mot Flyeryd.
3. Kör rakt fram efter stoppskylten vid vägen/korsningen mot Torsås.
4. Efter ca 4 km kommer du fram till ett vägskäl med vägskyltar mot S Gåsamåla och Gåsamåla.
5. Sväng av till vänster mot S Gåsamåla.
6. Efter ca 1 km kommer du fram till en backe mitt emot ett hus och där finns en liten parkering och skylt som pekar mot besöksmålet.

Vägen där du tar av mot vänster vid skylten 1 S Gåsamåla.
Vägen till höger går mot Gåsamåla och Ulvasjön som bjuder på vandringsleder.

Vägen mot besöksmålet. Vid backkrönet i den undre bilden finns möjlighet att parkera och skyltning mot besöksmålet.

Skyltning mot besöksmålet.

Man kan också nå målet från Ramdalahållet.
1. Tag av E 22 mot Sälleryd i Vallby.
2. Kör till Sälleryd, fortsätt mot Skrävle.
3. Kör mot Pungsmåla och sedan mot Gåsamåla.

Du kan promenera längs med vägen vid besöksmålet som bjuder på en fin och omväxlande skogsbygd. Ca 800 meter längre bort på vägen söderut kommer du till ett gränsröse där fyra församlingar möts.

Runt Ulvasjön går en del av Torsåsleden etapp 5. Den prickade linjen vid Ulvasjön på gröna kartan ovan utmärker en del av Etapp 5 på Torsåsleden. Den röda ringen längst ner utmärker platsen för gränsen mellan fyra socknar.

 

Mycket begränsad framkomlighet.

Mycket begränsad framkomlighet.

Besöksmål index