Jämjö socken i Östra härad av Blekinge län gränsar i väster till Ramdala socken, i norr och nordost till Kristianopels socken, i öster till Torhamns socken samt i söder till Torhamns socken – samtliga nämnda i Östra härad – och till Östersjön. I trakten söder om Jämjö har ett flertal fornlämningar påträffats.
Jämjö samhälle har c:a 2.500 invånare och är beläget c:a 20 km från Karlskrona centrum. Många småföretag finns i området. Goda bussförbindelser finns till och från Karlskrona. Bussförbindelser finns även med Kalmar och Kristianstad. Söder om Jämjö ligger Karlskronas östra skärgård som bjuder på stora möjligheter till rekreation i skärgårdsmiljö.
Jämjö samhälle med Skjutsstationen i mitten. Jämjö Träindustri i förgrunden är ett av ortens största företag.
Socknen, som sluttar mot söder och öster, består i norra delen av skogsbygd med ringa odling; kring Jämjö samhälle breder sig däremot odlade, bördiga områden, omgivna av höjder med löv och blandskog. Ca 55 procent av sockenarealen är skogbevuxen. Trakten kring Jämjö, som är socknens huvudort, är också ren kustslätt. Trakten söder om Jämjö är rik på fornlämningar. Jämjö bildar tillsammans med Kristianopels, Ramdala, Sturkö och Torhamns socknar Jämjö gamla storkommun och Jämjö pastorat i Karlskrona/Ronneby kontrakt av Lunds stift. Jämjö kyrka ligger strax väster om samhället utmed E 22.
E 22 går mitt i byn och en gångbro och en rondell ger säker passage för invånarna och inte minst skolbarnen på deras väg
till och från Kyrkskolan.
Jämjö kyrka invigdes den 22 oktober 1826 av lundabiskopen Wilhelm Faxe och erhöll då namnet Oscars kyrka efter dåvarande kronprinsen.
Jämjö Kyrka hösten 1902 eller våren 1903
Kyrkans grundval var färdig i december 1821. Till denna användes hela västra och norra kyrkogårdsmuren och större delen av den östra. Majoren Ringheim hade i stället föreslagit, att bönderna skulle köra fram 70 parmar sten, cirka 400 kubikmeter, till den nya kyrkans grund. Han petades 1822 ur byggnadsdirektionen.
Penningbekymmer försenade arbetet. Själva kyrkobygget dröjde till åren 1824-26. Den gamla, medeltida stenkyrkan utan torn ansågs förfallen och för liten. Den revs med början den 27 april 1824. Stenen återanvändes vid den nya kyrkans uppförande och beräknades täcka en fjärdedel av behovet.
Socknens befolkning hade på sjuttio år mer än fördubblats. Ökningen syntes fortgå. Tre ritningar till kyrkan levererades av arkitekten Jakob Vilhelm Gerss, den första 1818. I de två första förslagen skulle kyrkan rymma 2.040 respektive 1.308 personer. Dagens kyrka har varit godkänd för 510 besökare.
Kyrkobyggnadsdirektionen valdes av sockenstämman 1820 och bestod av tolv hemmansägare jämte ordföranden, amiralitetssuperintendenten Carl Thyselius i Karlskrona. Han deltog ”så vitt hans göromål tillät”. I praktiken
blev det tre gånger.
Ramdala och Jämjö församlingar utgjorde från 1624, troligen tidigare, och fram till och med 1961 ett pastorat med gemensam kyrkoherde. 1683-1837 var pastoratet prebende till amiralitetssuperintendenten, en form av löneförmån för denne. 1962 blev Jämjö eget pastorat med Erik Hallengren som dess första kyrkoherde.
Jämjö kyrka en vinterdag år 2001
1820-talets byggnadsdirektion efterlämnade protokoll från 120 sammanträden. Den hade erhållit vittgående befogenheter av Jämjö sockenstämma den 3 september 1820. Direktionen representerade församlingen i alla delar och ärenden, som rörde kyrkobygget. Den behövde rådfråga församlingen endast då den själv ansåg detta nödvändigt och disponerade socknens fonder, lånade upp pengar mot jordägarnas garanti, höll entreprenadauktioner samt handlade upp material.
Dessutom utskrev man dagsverken och utfärdade böter, när någon kallad uteblev utan giltig orsak. Av bevarade handlingar framgår, att jämjöborna sammanlagt svarade för över 20.000 av lönade dagsverken vid Kyrkobygget.
Murmästare Nils Fredrik Wahlqvist (1763-1828) från Karlskrona, begravd på Augerums kyrkogård, lämnade två kostnadsförslag till den nya kyrkan. Det ena 1822 och lydande på 13.559 riksdaler och 24 skillingar, det andra 1824 gällande tornbyggnad beräknad till 4.468,12 riksdaler.
De ursprungliga planerna på att bygga en kyrka utan torn övergavs efter en petition 1824 från några i Binga och Hallarum bosatta torpare och gärningsmän (hantverkare). Då revs även klockstapeln, och en del av dess virke såldes på auktion sommaren 1826. En uppgift om att klockstapeln reparerats 1701 ger en antydan om dess ålder. Den var troligen försedd med brädbeklädnad, ty den rödfärgas 1794 och 1825 förvaras ektakspånen till det nya tornet i klockstapeln.
Kyrkan stod färdig. På Wahlqvists egen önskan upplästes i kyrkan en kungörelse till ”alla som ko äga” att lämna ostmjölk som erkänsla till välbemälte herr byggmästaren.
Tid efter annan har även 1826 års kyrka krävt församlingens omsorger. En genomgripande renovering har pågått 1992-94, parallellt med att en urn- och minneslund anlagts väster om kyrkan. Kyrkans exteriör har fått en helt ny karaktär sedan långhusets tegeltak, helt omlagt 1951, och tornhuvens sedan 1926 svartmålade tak av galvaniserad plåt, pålagd 1897, ersatts med kopparbeklädnad. Som följd härav har även hängrännor och stuprör (1976) ersatts med nya i kopparplåt. Korsets och kulans likaså svartmålade kopparplåt från 1905 har förgyllts och strålkastarbelysts. Kyrka och torn har ånyo vitkalkats.Senast skedde detta 1976. En än mer omfattande renovering har kyrkans interiör genomgått. I vapenhuset har det ursprungliga trätaket liksom läktargolvets undersida inuti kyrkorummet frilagts, vikväggen från 1976 borttagits, ny armatur anskaffats och en handikappanpassad toalett ersatt den tidigare från 1951. På läktaren har orgeln från 1882, ombyggd 1941 och 1972, genomgått en grundlig översyn.
I kyrkorummets tak har den gamla kalkputsen med dess sju färgskikt knackats bort och ersatts med ny puts. Korgolvets yta har utökats genom att en bänkrad borttagits. Golvet har slipats och lutbehandlats. Kyrkans hela elvärmeanläggning, som 1951 ersatte järnkaminerna från 1901, för övrigt kyrkans första uppvärmningsanordning, har ersatts med ny. Belysning och högtalaranläggning har förnyats och kompletterats. Ljuskronorna, den främre från 1724, de två andra inköpta 1828, har renoverats. Långväggarnas lampetter från 1951 har utbytts mot nya.
Bakom valet av bänkmålning, kor- och gångmattor ligger en vilja att ge kyrkorummet en arkitektonisk helhet och harmoni. ”—allt ger med enkla medel ett gott uttryck för empirestilens strävan mot lugn och högtidlig stämning.” (William Anderson, 1914).
Altarpredikstolens ursprungliga marmorering har återskapats. Kristusskulpturen som tillkom 1926, då även predikstolen anskaffades, och dess inramning har varit föremål för målares, förgyllares och konservatorers kunnande.
Mellan sakristian och det rum, varifrån torntrappan nås, har en passage skapats. Två dörrvalv har tagits upp i den absidmur, som när kyrkan byggdes var avsedd att kunna bära ett stentorn mäktigare än dagens takryttare. Bakom altaret ryms nu kyrkans textilkammare. I det rum, som tidvis varit bårhus, har ett ändamålsenligt arbetsrum inretts för kyrkobetjäningen. Här har även beretts plats för en toalett, något att begrunda och jämföra med en uppgift vid den 1830 verkställda inventeringen i kyrkan. Då förtecknades bland annat ”1 styck pot å de Chambre av koppar”, det vill säga ett nattkärl!
Vid kyrkans invigning i oktober 1826 sjöngs tre psalmer ur den då nya kyrkopsalmboken, 1819 års psalmbok eller den Wallinska efter Johan Olof Wallin. Psalmerna sjöngs i ordning nummer 321, 16 och 320. Den senare står under rubriken ”Vid en Kyrkas Invigande”. Dess sjunde och sista vers lyder:
Wu Fader! åt din vård vi detta tempel lemne.
Oss blifve denna dag ett heligt fröjdeämne!
O Herre! låt ditt folk, med renade begär,
Ditt stora namn till pris, dig alltid möta här.”
Källa: Ingvar Gustavsson, Jämjö
Koordinater: 56,6229327N, 15,1501632E.
Vägen till Jämjö och Jämjö kyrka är enkel. Följ E 22 och mitt i byn ligger kyrkan. Du kan parkera på en rad olika ställen i byn.
Busshållplats finns i Jämjö centrum och på olika ställen i samhället med bussförbindelser till Karlskrona, Kalmar, Malmö, Stockholm, Kristianstad, Torhamn och Kristianopel.
Bussförbindelser:
Linje 2 Karlskrona – Jämjö – Karlskrona
Linje 500 Karlskrona – Jämjö – Kalmar
Linje 122 Jämjö – Torhamn – Jämjö
Linje 120 Torsås – Kristianopel – Jämjö – Karlskrona
För tidtabeller klicka här
I och kring Jämjö samhälle finns en rad möjligheter till promenader. Jämjö samhälle ligger beläget utmed E 22 och kyrkan omedelbart norr om vägen. Vägsträckningen är mycket gammal och finns utmärkt på så gott som alla kända kartor. Infarten till kyrkan är väl skyltad och det finns gott om parkeringar i direkt anslutning till kyrkan.
Kyrkan är väl synlig från väster men ligger dold bakom kastanjeträd från det östra hållet. Församlingshem, pastoratsexpedition m.m. är beläget omedelbart söder om E 22 ca 75 meter från kyrkan på vägen till Torhamn.
E 22 går rakt igenom Jämjö samhälle.
Jämjö samhälle bjuder på många intressanta promenadsträckor i varierande natur. Norr om samhället och kyrkan rekommenderas en vacker och av ortsbefolkningen populär runda på ca 6 km som i folkmun kallas ”Kråkerumsrundan”.
Namnet av att byn Kråkerum passeras. I anslutning till kyrkan ligger en åravin ”Ådalen” som bjuder på en skiftande och vacker natur. Framkomligheten är begränsad då inhägnader passeras på vissa ställen och promenadstigarna i vissa fall är mycket branta.
God framkomlighet i kyrkan och i samhället och i många av omgivningarna.
God framkomlighet i kyrkan och i samhället och i många av omgivningarna.
Besöksmål index