Det exotiskt klingande Kristianopel – »Nopeln» i folkmun långt in på detta århundrade – är på sitt sätt den kanske mest idylliska och pittoreska av alla blekingska trakter. Socknen gränsar i väster till Jämjö och Ramdala socknar, i norr till Småland längs Brömsebäcken, i öster till Kalmarsund och i söder till Torhamn. Samtliga socknar är belägna i Östra härad av Blekinge län.

Vid smålandsgränsen i norr står på en holme i Brömse­bäcken en minnessten över freden i Brömsebro 1645, då Sverige fick Jämtland, Härjedalen, Gotland och Halland på 50 år. Gränsstenen vid Bröms hade emellertid enligt Västgötalagen satts redan omkring 1050 mellan Sverige och Danmark.

Kristianopels kyrka från väst.

1618 tog Kristian IV initiativ till nytt kyrkbygge, församlingens nuvarande kyrka. Den tidigare förstördes av svenskarna 1611. Icke fullt färdig invigdes den 1624 och togs i bruk under namnet ”He­ligaTrefaldighets kyrka”. Storleken är något mindre än den förra. Den är byggd i vacker nordisk renässansstil med trappgavelstorn, som över kyrkans norra korsarm höjer sig ganska högt över långhuset. De snedvinkliga gav­larna på kyrkan i öster och väster beror på att dessa en gång följt sträckningen av stadens gator utanför utan att ge avkall på kyrkans orientering i öster-väster.

Kyrkan var till en början indelad i tre avdelningar, åtskilda från varan­dra genom skrank, som stod kvar till början av 1800-talet. Skranket vid predikstolsgången, ditsatt 1807, är ett minne av det gamla korskranket från 1647. På 1600-talet fanns tre läktare i kyrkan av vilka endast båtsmansläkta­ren nu finns kvar. Altarskranket uppsattes 1661.

Kyrkans nuvarande innertak blev pålagt 1792. Bjälkarna försågs 1874 med ett underlag av bräder, som borttogs vid restaureringen 1952 – 53. Vid kyrkrenoveringen 1810 insattes bl.a. nya bänkar. Kyrkogården kring kyrkan inhägnades 1651 -54. Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1999, varvid den även försågs med toa­lett och skötbord för dopbarn.

År 1600 utgick befallning av konung Kristian IV, att Avaskär skulle ned­läggas, då det visat sig vara svårt att försvara staden mot de
svenska anfallen, och en ny starkare befäst stad skulle anläggas söder om Avaskär på halvön Korsaskär.

Avaskär är beläget c:a 500 m norr om nuvarande Kristianopels samhälle. Dess kyrka uppfördes förmodligen redan vid sekelskiftet
1200. Den saknar idag alla spår ovan jord. Avaskärs gamla vackert belägna kyrkogård minner om gamla tider och är ännu i bruk. En utvidgning av densamma stod klar och slutbesiktigades sommaren 1978. Kapellet på Avaskärs kyrkogård byggdes 1934 och renoverades 1958 samt kompletterades och tillbyggdes (med slutbesiktning 1986). Därefter har yttertrappan byggts om. En Ängel, donerad av Gun Särne, skärtorsdagskvällen 2000, pryder altarväggen.

Så kom Kristianopel till stånd 1603 och ungefär samtidigt började dess första kyrka uppföras. Den låg i stadens sydvästra del, c:a 350 m söder om nuvarande kyrkan. Dess historia blev inte lång. I samband med att den svenske kronprinsen Gustav Adolf intog staden 1611 brändes och förstördes allt. Också den vackra helgedomen blev till grunden raserad. ”Käringkullen” lär dölja resterna av denna Kristianopels kyrka.

1618 tog Kristian IV initiativ till nytt kyrkbygge, församlingens nuvarande kyrka. Icke fullt färdig invigdes den 1624 och togs i bruk under namnet ”He­liga Trefaldighets kyrka”. Storleken är något mindre än den förra. Den är byggd i vacker nordisk renässansstil med trappgavelstorn, som över kyrkans norra korsarm höjer sig ganska högt över långhuset. De snedvinkliga gav­larna på kyrkan i öster och väster beror på att dessa en gång följt sträckningen av stadens gator utanför utan att ge avkall på kyrkans orientering i öster – väster.

Kyrkan var till en början indelad i tre avdelningar, åtskilda från varan­dra genom skrank, som stod kvar till början av 1800-talet. Skranket vid predikstolsgången, ditsatt 1807, är ett minne av det gamla korskranket från 1647. På 1600-talet fanns tre läktare i kyrkan av vilka endast båtsmansläkta­ren nu finns kvar. Altarskranket uppsattes 1661. Kyrkans nuvarande innertak blev pålagt 1792. Bjälkarna försågs 1874 med ett underlag av bräder, som borttogs vid restaureringen 1952-53. Vid kyrkrenoveringen 1810 insattes bl.a. nya bänkar. Kyrkogården kring kyrkan inhägnades 1651 -54. Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1999, varvid den även försågs med toa­lett och skötbord för dopbarn.

De flesta föremål av skönhet och värde, som samlades i kyrkan under Kristianopels storhetstid, som sammanföll med dess tid som stad 1603 – 1679, är nu försvunna. Av kyrkans ursprungliga 14 par rundbågiga fönster finns i dag 12 par kvar. I kyrkans gångar finns en mångfald gravvårdar från skilda tider. Två av dessa är från medeltiden och har troligen en gång legat på Avaskärs kyrkogård.

Korväggen tillkom 1838 och träden på densamma är målade av Johan Eneberg, en känd bygdemästare. Trädet till höger bär Blekinge vapen och det till vänster Oscar I:s krönta namnchiffer. Altaret är avgråsten och dess vackra prydnad utgörs av en i trä skulpterad och arkitektoniskt indelad uppsats. Altarets tillkomstår är 1624. Det målade träkrucifixet på altaret är skänkt av Magnus Smitt 1776. Tre par altarljusstakar finns. De i det större paret är 46 cm höga och bär årtalen 1612 och 1625, då de skänktes av Andreas Marckwardt från Stralsund. Det minsta paret är 22 cm höga och är från 1700-talet. Mellan­paret skänktes 1955 av Kristianopels numera nedlagda Sjukvårdsförening lik­som de båda altarvaserna.

De båda mattorna vid ingången, komponerade av Kungl. Byggnadsstyrelsen och vävda av Klara Andersson, Viadukten, skänk­tes av nämnda Sjukvårdsförening vid kyrkans återinvigning den 16 maj 1954. På södra korväggen hänger det s.k. Granatenlodska vapnet, som tillhört An­ders Granatenlod, major och kommendant i Kristianopel 1661 – 71. Framför detta vapen står kyrkans dopfunt, en gåva av landshövdingen i Kristianopel, Henrik Gyldenstierne, 1633. Den är av grön marmor och öländsk kalksten.
På dopfatet av tenn, som renoverades 1954, står inskriften Her Nels Sterm Olof Manson. Heiens 16 + 51. Nels Sterm (Nils Stirm) var kyrkoherde i Kristianopel 1644 – 54. Tidigare fanns på väggen lampetter av driven mäs­sing från 1700-talet. De stals sommaren 1981 och har ersatts av ett par nya gjorda av Arne Andersson, Karlskrona.

Till höger om dopfunten hänger en oljemålning av två flickor, Lisa död 4 månader gammal 1750 och Anna, Lisas syster, född två årsenare och död vid 16 månaders ålder. På södra väggen av kyrkans främre kvarter finns en ljusplåt av driven mässing från 1600-talet för ett ljus. Två ljusplåtar från 1700-talet finns placerade på norra och södra väg­garna av västra halvan av kyrkans långskepp. Vid norra korväggen står den s.k. kungastolen, timrad av ek, skulpterad och målad. Erik Krabbe, lands­hövding i Kristianopel 1635 – 42, lät bygga stolen på Kristian IV:s uppdrag 1635. Den varavsedd för konungen eller landshövdingen. Stolen reno­verades 1892 genom kyrkoherde Möllers försorg.

Vid sidan om korfönstret intill kungastolen hänger porträtt av H Jacob Rafn, kyrkans första präst 1620 – 1638. Framför porträttet ligger Rafns gravsten i korgolvet. På norra korv­äggen hänger Gustav Vilhelm von Gerdtens begravningsvapen. von Gerdten föddes i Narva 1675 och dog i Karlskrona 1754 och blev kommendör och amiral. Framför vapnet i korgolvet ligger hans gravsten. Trappbarriären till predikstolen återger två målningar,
förmodligen från 1600-talet, Justitia (Rät­ten) och Caritas (Kärleken). Predikstolen är av ek från 1621 och möjligen utförd av samme mästare som gjort altaruppsättningen. I predikstolens nischer står träskulpturer av de fyra evangelisterna jämte deras symboler. Längst till vänster står en Mariabild av senare ursprung.

Linjeskeppet Gustav III

Kungastolen

Den åttakantiga baldakinen från 1787 krönes av den fornkyrkliga Kristussymbolen, pelikanen, som föder sina ungar med sitt eget blod. På predikstolen finns en Karl X11:s bibel från 1707, en ljusstake av driven mässing från 1760 samt en rikt ornerad, vridbar ljusarm av malm från 1628. Av kyrkans ljuskronor är den närmast huvudin­gången äldst. Den är av malm från 1500-talet och har möjligen hängt i Avaskärs kyrka. Den är kyrkans äldsta inventarium. Mellankronan är från 1700-talets slut och skänktes 1834 till kyrkan av majorskan Fåhraeus på Fågelmara Gård. Den består av böhmisk bergskristall. Ljuskronan närmast altaret skänktes 1671 av Kristianopels siste borgmästare Daniel Leppin och hans hustru Maren. De båda ljuskronorna i kyrkans korsarmar är av malm och skänktes av Kristianopels Sjukvårdsförening 1955. År 1647 omnämns ett orgelverk i kyrkan. Detta fördes 1681 till den nyanlagda Karlskrona Stadskyrkan, Hedvig Eleonora, genom kunglig resolution. Först 1897 fick kyrkan en ny orgel, byggd av firman Elfström i Ljungby. Den renoverades 1951.

Den 16 december 1979 invigdes en ny kyrkoorgel byggd av orgelfirman Olof Hammarberg, V. Frölunda. Dispositionen är upprättad av orgelbyggare Nils Hammarberg. Stäm­mornas antal är 18. Kyrkan äger vidare en dyrbar skatt av kyrksilver och textilier av såväl äldre som senare datum. Kyrkskeppet i södra korsarmens portal, format av Karl Olausson, Torhamn, uppsattes 1963. Votivskeppet vid norra ingången överlämnade fru Ruth Carlsson-Yngve och sonen Egon Carls­son, Vetlanda, som gåva till församlingen 1979 i samband med makens, Malte Carlsson, gravsättning på Kristianopels kyrkogård. Skeppet, som är en kopia av linjeskeppet Gustav III, är alltigenom ett handarbete utfört av makarna Malte och Ruth Carlsson. På långskeppets västra vägg hänger två tuschteck­ningar, ”Fader Vår” och ”Herrens Välsignelse”. Dessa skänktes av fru Saga Åkesson 1979. De är gjorda av f. kantorn i Kristianopel Nils Petter Svensson i slutet av 1800-talet. Över dopfunten hänger på väggen en gåva av Kristianopels kyrkliga nuvarande Syförening. På den finns bl.a. ett urkristet fiskmotiv – det nytestamentliga ordet för ”Fisk” blir utskrivet i klartext: ”Je­sus Kristus, Guds Son, Frälsaren”.

Predikstolen är av ek från 1621.

Kristi Himmelsfärds Dag 2001 skänkte Kyrkliga Syföreningen i Kristianopel genom ordföranden Astrid Gordon och kassören Inger Andersson en kor­matta och en dopfuntsmatta med motiven ”Röd Höst”. De hade inköpts som original speciellt komponerade av konstnärinnan Gerti Lundblad och vävts i rödlakan på Vävaregården i Eringsboda. Mattorna pryder nu kyrkans kor.

Kyrkan har numera elektrisk ringning. Den mindre av klockorna är av äldre ursprung. År 1726 blev den omgjuten och utökad med 85 kg. C:a 140 år senare företogs en ny omgjutning, som givit klockan dess nuvarande form.
På dess ena sida står denna tänkvärda inskription:

»Jag samlar Eder Till Guds hus,
Och neder uti jordens grus.
När sista klangen av mitt ljud,
Då du ställs fram för Herren Gud,
Försumme ej en nådens dag,
Då döms du med Guds vredes lag.»

Källa: Kristianopel församlings informationsblad.

Vägbeskrivning

Koordinater: 56,6236519N, 15,1514656E.

Foto: Mats Crambé

Från norr och söder på E 22
1. Sväng av mot Kristianopel.
2. Följ skyltningen så kommer du fram till Kristionopels samhälle och Kristianopels kyrka.
3. Du kan parkera vid kyrkan och på många andra ställen i Kristianopel.

Du kan även åka buss till Kristianopel. Hållplatsen ligger mitt i samhället.
Linje 2 och linje 121. 

Omgivningarna kring Kristianopels kyrka bjuder på en mängd fina promenader. På foto nedan kan du se några av dem.

Foto över Kristianopel med kyrkan mitt i bilden. Foto: Mats Crambé

Mycket god framkomlighet.

Mycket god framkomlighet. 

Besöksmål index