Hästholmen-Ytterön är ett naturreservat där Hästholmens oskiftade by ingår. Reservatet har bildats för att bevara ett stycke odlingslandskap med ålderdomliga drag. Hästholmens by ingår inte i reservatet. Den är dock ett fint exempel på oskiftad bymiljö. Tre olika landskapstyper kan urskiljas i reservatet – hällmarker, sprickdalar och låglänta strandängar. Fina badplatser finns t.ex. vid klipporna och de sandiga vikarna på Hästholmens västra sida.

Hästholmen-Ytterön tillhör det blekingska sprickdalslandskapet. Den mest markerande sprickdalen skilde en gång Hästholmen från Ytterön. Öppenskär och Hylteskären utgör en del av den östblekingska kustslätten.

Öarna är idag naturreservat och syftet med reservatet är att bevara ett värdefullt naturområde i Torhamns skärgård för såväl friluftsliv som den kulturella – vetenskapliga naturvården.

Reservatet har bildats för att bevara ett stycke odlingslandskap med ålderdomliga drag. Hästholmens by ingår inte i reservatet. Den är dock ett fint exempel på oskiftad bymiljö.

Tre olika landskapstyper kan urskiljas i reservatet – hällmarker, sprickdalar och låglänta strandängar. Fina badplatser finns t.ex. vid klipporna och de sandiga vikarna på Hästholmens västra sida.

Hällmarkerna karakteriseras av enbuskar, enstaka ekar och björkar som växer i skrevorna. På hällarna kan man se örter som vårspärgel, standkrussing och styvmorsviol. Sprickdalarna och ängsområdena har till stor del varit uppodlade och i övrigt utnyttjats för bete. De låglänta strandängarna är före detta havsvikar, som ibland står under vatten.

Hästholmens skrivna historia går tillbaka till 1671 års jorda­bok. Då fanns på kronohemmanet Hästholmen två brukare, vars huvudsakliga försörjning var fisket. Marken på Hästholmen brukades extensivt. De låglänta ängarna användes för slåtter medan stora delar av ön var bevuxen med ekskog. Öarna och skären utnyttjades som betesmark. En lotsstation med fyra lotsar anlades i slutet av 1600-talet. Hästholmen och öns betydelse ökade. Antalet lotsar hade fördubblats hundra år senare. I Hästholmens by fanns den viktiga väderkvarnen som lotsarna använde som utkiksplats. Närheten till hamnen och kvarnen ansågs så betydelse­full att det vid laga skiftet på 1860-talet bestämdes att bebyggel­sen i Hästholmens by skulle bibehållas samlad.

Ännu under slutet av 1700-talet var åkerarealen relativt blygsam. Under första hälften av 1800-talet ökade Hästholmens befolkning kraftigt, vilket medförde en snabb uppodling av åker­mark, framförallt av ekskogen. l samband med uppodlingen bygg­des ett stort antal stengärdesgårdar för att förhindra tillträde av betesdjur. Förutom att skogsmark togs i anspråk ökade även behovet av bränsle, virke och kreatursfoder och skogen krympte allt mer.

Åkeruppodlingen fortsatte i mindre skala under andra hälf­ten av 1800-talet, då det endast återstod mindre arealer att odla upp. Hästholmen hade vid denna tid fler nötkreatur än vad ön kunde försörja och eftersom skogen i det närmaste var försvun­nen fanns små möjligheter till lövtäkt. Vid denna tid infördes får och getter på ön för att bättre utnyttja det magra betet. Detta ledde till ytterligare utarmning av markerna och försvårade all föryng­ring av träd och buskar.

Under 1900-talets första hälft avstannade uppodlingen av åkermark och de allra stenigaste åkerlapparna övergavs. I mitten av förra århundradet kom så den drastiska vändpunkten med ned­läggning av åkermark och upphörande bete. Träden bredde åter ut sig med björken som pionjär.

Hästholmen-Ytterön tillhör det blekingska sprickdals­landskapet. Den mest markerade sprickdalen skilde en gång Häst­holmen från Ytterön. Öppenskär och Hylteskären utgör en del av den östblekingska kustslätten. Sprickdalarna och ängsområdena har till stor del varit uppodlade och i övrigt utnyttjats för bete. Hällmarkerna präglas av enbuskar, enstaka ekar och björ­kar som växer i skrevorna.

Hästholmen-Ytterön naturreservat bildades 1975 för att bevara det ålderdomliga odlingslandskapet men också för att trygga tillgången till ett värdefullt område för friluftslivet. Målet med skötseln av reservatet är att söka återställa och vårda det tidiga 1900-talets karaktär av ett öppet kulturlandskap. För att nå dit krävs effektiva vårdåtgärder. Marken är i behov av hävd genom slåtter, bete eller åkerbruk, annars växer den snabbt igen med björk, ek och andra träd. Stora restaureringsarbeten har genom­förts för att åter öppna upp landskapet. Omfattande röjning av björksly har skett och även återställande av stenmurar. Efter röjningsåtgärder krävs bete för att hålla markerna öppna. Idag betas flera områden av nötkreatur och får. I andra områden odlas vall eller andra grödor. Jordbrukslandskapet hålls öppet genom småskaligt jordbruk, på samma sött som för hundra år sedan. Strandängama slås för att förhindra igenväxning med vass.

Reservatet utmärks främst av stora grunda vikar och sund, havsstrandängar och enbuskmarker, tre av de natur­typer som ingår i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000 – enligt direktivet om bevarande av livsmiljöer med vilda väx­ter och djur. Hästholmen-Ytteröns naturreservat täcker en yta av 1 160 ha varav 377 ha är landområde.

Vägbeskrivning

Koordinater: 56,6218833N, 15,1498610E.

Från Jämjöhållet

1. Tag av E 22 i Jämjö mot Torhamn
2. Efter ca 10 km kommer du till vägskylten mot Yttre Park, sväng höger mot Yttre Park
3. Efter ytterligare knappt 1 km komer du till färjelägret och parkeringen

Från Torhamnshållet

1. Efter ca 2 km kommer du till vägskylten mot Yttre Park, sväng vänster mot Yttre Park
2. Efter ytterligare knappt 1 km kommer du till färjelägret och parkeringen

Vägskyltar som leder dig till Ytterön och Hästholmen. 

Vid färjelägret finns både parkering och informationstavlor

Du kan åka färja från Karlskrona och östra skärgården till Yttre Park.

På Hästholmen-Ytterön finns en mängd olika promenadstråk. Allt från strandhängar till hårdbelagda vägar. På kartorna på de olika informationstavlorna framgår hur de olika strövstigarna och promenadstråken är upplagda och utmärkta.

Ganska god framkomlighet. På vissa ställen mycket god framkomlighet och på vissa andra betydligt sämre.

Ganska god framkomlighet. På vissa ställen mycket god framkomlighet och på vissa betydligt sämre.

Besöksmål index