Längst västerut i Hembygdsföreningens verksamhetsområde ligger Tjurkö Stenhuggeri. Besöksmålet är ett intressant industriminne. Tjurkö blev under 1800-talets sista decennier centrum för stenhuggerinäringen i Blekinge. Små, privata stenbrott var då vanliga över hela landskapet men här vid Herrgården bedrevs verksamheten tidigt i industriell skala.
Initiativtagare var en tysk före detta fortifikationsingenjör vid namn Franz Herman Wolff, som år 1862 kom till östra skärgården för att köpa brytningsrätt i bergen. Produktionen har framför allt varit inriktad på export av gatsten och kantsten.
Stenhuggeriet vid Herrgården – industriminne och kulturmiljö
Genom området löper en markerad vandringsled som passerar flera anläggningar och minnesmärken från stenhuggeriets tid. Hela slingan är cirka 1,5 km lång och är utmärkt och lätt att hitta
Tjurkö blev under 1800-talets sista decennier centrum för stenhuggerinäringen i Blekinge. Små, privata stenbrott var då vanliga över hela landskapet men här vid Herrgården bedrevs verksamheten tidigt i industriell skala. Initiativtagare var en tysk före detta fortifikationsingenjör vid namn Franz Herman Wolff, som år 1862 kom till östra skärgården för att köpa brytningsrätt i bergen. Produktionen har framför allt varit inriktad på export av gatsten och kantsten.
Innan stenhuggeriets tid bestod Tjurkös befolkning av fiskare och småbrukare med knappa livsvillkor. När firman Wolff etablerade sig här, fick tidigare obrukbar mark ett ekonomiskt värde och genom stenindustrins framfart kom landskapet att omvandlas fullständigt.
Med stenhuggeriet uppstod på den lilla ön en helt ny typ av samhälle vars innevånare levde av lönearbete och till största delen var inflyttade från andra orter. Som mest sysselsatte Wolff närmare 1000 personer på Tjurkö och grannön Sturkö.
Vid Herrgården uppförde bolaget bostadskaserner åt arbetarna men längre fram kunde en del familjer bygga egna stugor. Flera affärer, matställen och ölhallar öppnades i området, som under några årtionden sjöd av liv och arbete. Dessutom hade Kronoarbetskåren en avdelning förlagd hit mellan åren 1872 och 1894. Totalt arbetade cirka 5000 fångar för Wolff under denna period.
Två fartyg lastas med gatsten. Det inre är Baltic, som lastas dels från bryggan, dels från en pråm som troligen kommit från något av de andra brotten på ön. Wolff hade bogserbåtar som drog pråmarna. Troligen är det inspektor Nilsson som står på lastbryggan. Till vänster syns kolgården.
Från 1800-talets slut blev stenhuggerinäringen i Blekinge alltmer koncentrerad till länets västra del. I samband med tillbakagången på Tjurkö och grannön Sturkö, tog många stenhuggare arbete i stenbrotten
runt Karlshamn. Andra flyttade till Bohuslän, det landskap som så småningom helt kom att dominera den svenska granitindustrin. Många emigrerade till Amerika eller Norge.
De stenhuggare som stannade här på öarna fick framledes uppleva långa perioder av arbetslöshet och umbäranden. Under 1930- och 40-talen bedrevs viss produktion med hjälp av statligt understöd
men vid mitten av 1950-talet blev det helt tyst i bergen.
Fotografiet, som bör vara taget på 1890-talet, visar hur trettio års stenbrytning omformat den tidigare skogsbevuxna ön. Fotografen har lyckats fånga alla stadier i gatsenstillverkningen som den då bedrevs. Uppe till höger på bilden ses ett borrarlag i arbete, en man håller i borret medan två slår på det med borrsläggor. Nere i själva brottet står en ritsare och är i färd med att dela ett gatstensämne till två gatstenar. I skravelhögen till vänster arbetar en putsare med att pika bort knölar på en gatsten. Bakom honom står en annan putsare vid sin stentunna och bredvid den syns färdiga gatstenar staplade i högar.
Tack till Blekinge museum för tillgång till bilder och information.
Vägbeskrivning
Koordinater: 56,1255517N, 15,6189966E.
Från E22:
- Sväng av E22 och följ skyltarna mot Tjurkö.
- Då du kommer till T-korsningen på Tjurkö följ skyltarna mot Stenhuggeri.
- Parkera i anslutning till besöksmålet.
Vägen till Stenhuggeriet är enkel, det är bara att följa skyltarna.
Promenadstråk
Besöksmålet i sig själv utgör ett promenadstråk. Det finns många möjligheter till promenader i området.
Ganska god framkomlighet.
På vissa ställen mycket god framkomlighet och på andra betydligt sämre.
Ganska god framkomlighet.
På vissa ställen mycket god framkomlighet och på andra betydligt sämre
Källa: Informationstavla på platsen, Blekinge museum och externa länkar enligt nedan.
Blekinge museum
Stenhuggeri i Blekinge
Besöksmål index