Kullens Kvarn på Sturkö är ett imponerande landmärke. Kvarnen ser väl ganska ”skånsk” ut vilket kanske beror på att kvarnbyggaren var från skånska Gärsnäs. Kvarnen var i början på 1980-talet svårt förfallen men genom en fantastisk insats från Sturkö Samhällsförening, öborna och en rad lokala företag har kvarnen idag återställts till det fina skick den är nu för tiden.

Araberna var (dokumenterat) först med väderkvarnar, de europeiska väderkvarnarna hade däremot troligen inget ursprung därifrån. De europeiska och arabiska kvarnarna hade sina huvudaxlar i olika plan och medan de europeiska hade sneda vingar som hängde ut hade de arabiska infällda vindflöjlar med ena halvan i lä. Väderkvarnar var, självfallet vanligast i jordbruksområden och blåsiga områden såsom Gotland, Öland, utmed kusterna och i Skåne.Sturkö Samhällsförening har givit ut en skrift som heter Kullens Kvarn på Sturkö. Skriften ger en historisk återblick om kvarnen samt arbetet med restaureringen. 

Här följer ett utdrag ur skriften:

Med tanke på den stora befolkningsökningen på Sturkö som följde med stenindustrin i slutet av 1800-talet, är det inte konstigt att Anton Månsson började planera för en kvarn med större kapacitet. På 40 år – 1870­ till 1910 – fördubblades öns befolkning, från 1061 till 2136 personer. Nog skulle det bli efterfrågan på mjöl alltid!

I sin berättelse ”Den gamla kvarnens historia” skriver Anna Israelsson under signaturen ”AKI” bl.a. följande:

Den höga, massiva sockeln var arbetsresultatet av de skickliga stenhuggare, som då fanns på ön och murarens, Petter Jonasson från Torhamn, som stod för mureriet. Stenfoten är så inrättad, att mäldlassen körde in under kvarnen och därifrån hissades upp i själva kvarnbyggnaden. Kvarnen stod färdig omkring år 1900, men börja­de planläggas långt i förväg. Kvarnbyggare Karl Sjögren från Gärsnäs i Skåne gjorde åtskilliga besök i och för underhandlingar med blivande ägaren.

Möjligen ett av de allra första korten av Kullens Kvarn har använts som vykort och är poststämplat den 13 augusti 1905.

Det var för den tiden inget litet projekt som skulle igångsättas. Under förhandlingsskedet färdigställ­des grunden, den höga stenfoten. Så började själva byggandet under Sjögrens led­ning. Han hade med sig två medarbetare ävenledes från Gärsnäs, Jeppsson en trygg och säker skåning, veteran i facket och en ung man med samma efter­namn som byggmästaren. Från hemorten anställdes två snickare, Henrik Nilsson, Torhamn, och Per Nilsson, hemmahörande på ön. Jag minns dem alla mycket väl, ty på den tiden ingick kost och logi i arbetsvillkoren, och det var i föräldrahemmet de var stationerade. Vi barn var mycket små då, men jag minns att byggmästaren för att retas med oss härma­de vår blekingedialekt, han tyckte väl att hans breda skånska var finare, men det tyckte inte vi.

Per Nilsson var som sagt den ende i arbetsstyrkan som var från ön. Han var min fars faktotum och allt i allo. De båda följdes åt i storekan ”Gladan” och gjorde virkesuppköpen. Hans son, som på pojkars vis var mycket intresserad och ofta gick till sin far på bygget, har berättat dels egna iakttagelser, dels vad hans far talat om. Bl. a. lyckades det dem att på varvet i Karlskrona få köpa ett antal skeppsmaster, vilka kasserats av Kronan sedan det visat sig att de levere­rats för korta.

Dessa blev utmärkta som ”stag” i kvarnens stomme, där de passade precis, tillika var de av kvistren furu, och det tilltalade dessa nogräk­nade köpare. Genomgående var att materialet i kvar­nen var av bästa slag. Även dimensionerna i de olika – detaljerna var imponerande. Så var t.ex. den s.k. gångåsens diameter ej mindre än 24 tum. Gjutgodset stod dåtida Lyckeby Gjuteri för och varav kan näm­nas den grova axeln till ”spindelhjulet”; som drev kvarnstenarna. Själva hjulet var tillverkat av vitbok,  torkat och lagrat i 10 år, införskaffat från Danmark av byggmästare Sjögren.

Foto: Signe Israelsson
Kullens Kvarn från 1930-talet. Det lilla skjulet som byggts till på nordsidan innehöll råoljemotorn. När tillgången på råolja blev knal erhölls bidrag till att elektrifiera kvarnen.

Min sagesman, som inom parentes under hela sin aktiva tid tillhört byggnadsbranschen och varit i tillfälle att se många olika byggen däribland även väderkvarnar i Skåne konstaterar, att ingen av dem han besökt kunde anses fullt jämställd med kvarnen på Sturkö varken ifråga om material eller utförande. Allt som allt var det en solid byggnad, med vackra proportioner och en tilltalande exteriör. Så var den omsider färdig att tagas i bruk, vilket som nämnts skedde i början av 1900-talet.

Foto ovan: Willy Lindström
Förfallet börjar märkas. Vingarna är borta, möllargången saknar räcke på bilden överst under tidigt 1940-tal.

Bilden från 1982 visar kvarnen och magasinet i sitt sämsta skick. Nu börjar räddningsaktionen.

I Sturköbladets sommarnummer 1982 fanns ett upprop och uppmaning om att rädda kvarnen. Efter idogt arbete kunde Kullens kvarn invigas den 6 juli 1986.

Restaureringsarbetet är i full gång.

Magasinet till vänster i bilden ovan ingick också i restuareringsarbetet.

Ett stort tack till Sturkö Samhällsförening och Sturköbladet för tillgång till bilder och information!

Vägbeskrivning

Koordinater: 56,6220498N, 15,1492318E.

Från E 22:

1. Sväng av E 22 mot Tjurkö och Sturkö.
2. När du närmar dig Sturkö ser du Kullens Kvarn klart och tydligt.
3. Det finns gott om parkeringsplatser vid Kvarnen.

Bussförbindelse
Linje 123  Karlskrona-Tjurkö-Karlskrona

”Porten till Sturkö”. Sturkös signum är storken. Ön lär ha hetat Stork-öö med anledningen av mängden storkar på ön. På grund av utdiknings- och torrläggningsföretag har storken som på så många andra platser försvunnit.

Omgivningarna erbjuder en rad olika möjligheter till promenader med god framkomlighet.

Ingen framkomlighet i själva kvarnen.
God framkomlighet vid uteserveringen och
i magasinet där det bl.a. anordnas konst-
utställningar och en rad andra aktiviteter.

Ingen framkomlighet i själva kvarnen.
God framkomlighet vid uteserveringen och
i magasinet där det bl.a. anordnas konst-
utställningar och en rad andra aktiviteter. 

Källa: Sturkö Samhällsförening, Sturköbladet 

Besöksmål index