Samiska spår: Dalarna - Gävleborg - Västmanland
Samiska spår finns i naturen, i traditionerna och i arkiven. Det har sedan en lång tid tillbaka funnits en samisk befolkning i Mellansverige, men trots att källorna är många finns lite kunskap om vilka dessa människor var och hur de levde. Varför är det så?
Syftet med boken Samiska spår är att öka kännedomen om samernas historia i Dalarnas, Gävleborgs och Västmanlands län. Boken bygger på kunskap från projektet Ohtsedidh – samiska kulturyttringar i Mellansverige, som drevs av länsmuseerna i de tre länen och Stiftelsen Gaaltije under åren 2017 - 2020.
Den här boken presenterar de efterforskningar som gjordes inom Ohtsedidh-projektet och säkerställer att den nyfunna kunskapen består. Men det är inte allt. För att öka kunskapsnivån ytterligare har forskare och samer bjudits in som skribenter och tillsammans med projektets deltagare ger de en röst åt människor och berättelser som annars riskerat att försvinna.
Boken är utgiven i samarbete mellan Dalarnas museum, Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund, Länsmuseet Gävleborg, Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening och Västmanlands läns museum.
Skuggorna av Yvonne Gröning
Boken Skuggorna är en fristående fortsättning på boken Älskad. Återigen får vi stifta närmare bekantskap med familjen Hamiltons på Högfors. Boken är en biografisk berättelse om en familj, en tid och en plats, med fokus på syskonen Viveka och Adolf Hamilton. Författaren har tagit del av dagböcker och brev från en tid då familjens liv präglades av världskrig, klassmotsättningar och pandemin spanska sjukan. Men där finns också utrymme för kärlek, skratt och poesi. I Yvonnes berättelse träder syskonen fram ur skuggorna och vi får möta dem på ett sätt som vi inte gjort tidigare.
ÄLSKADE VALLBY - Ett Västmanland i miniatyr
År 1921 restes den första byggnaden på det område i Västerås som skulle komma att bli Vallby Friluftsmuseum. Ambitionen var att skapa ett "Västmanland i smått", där såväl byggnader som växter och djur skulle berätta om västmanländska traditioner och livsvillkor under flera hundra år. Idag rymmer friluftsmuseet fyrtiotalet byggnader som har hämtats från olika platser i Västmanland.
I den här boken får du som läsare följa med på en resa genom friluftsmuseets hundraåriga historia. I text och bild berättas om visionerna, museimiljöerna och de pedagogiska idéerna. Friluftsmuseets historia är också en del av Västmanlands Fornminnesförenings historia och friluftsmuseets grundare, Sven T Kjellberg, har en given plats i berättelsen.
Skinnskattebergs Boardfabrik 1950-1988 av Carl-Magnus Gagge
Skinnskatteberg är namnet på en socken, en bergslag, ett järnbruk, en tätort och en kommun - en av Sveriges minsta. Vid sekelskiftet 1900 drogs järnvägen genom Skinnskatteberg, vilket gav orten nya förutsättningar. Järnbruket lades ner, ett sågverk uppfördes och ett nytt industrisamhälle växte fram. 1950 startade AB Statens skogsindustrier en wallboardfabrik, som snart blev Europas största tillverkare av hårdboard. Samhället blomstrade och industrin blev en viktig del i välfärdsbygget. På 1980-talet kom krisen, protesterna och nedläggningen.
Boken handlar om samhället, om människorna, om den finska arbetskraftsinvandringen och om arbetet i industrin. I text och bild skildras tillverkningen av hårdboard. Berättelsen ger stort utrymme åt arbetarnas egna röster, som varvas med unika bilder.
Årsbok 86 2018 från Västmanlands läns museum och Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening.
Det är en bok om människor, om försvarets organisation för och nu och om försvarsindustrin i Västmanland. Berättelser från det tidiga 1700-talet fram till idag. Om krig och om de som återvände eller som aldrig kom tillbaka. Om regementen och övningsplatser som har byggts upp, använts och lagts ner igen. Berättelser från beredskapstiden och industrins arbete med tillverkning och underhåll för landets försvar. Boken avslutas med två reportage om försvarets roll idag.
Erik Hahr, arkitekten som formade Västerås Av Jan-Åke Alkebled, Anders Lif och Ylva Öhlander.
Erik Hahr formade det nya Västerås under de dynamiska årtiondena i början av 1900-talet. Industrin expanderade och ett nytt samhälle växte fram. Han ritade det mesta både före, under och efter tiden som stadsarkitekt 1909-1935: enfamiljsvillor för borgerskap och industriledare, flerfamiljshus för arbetarna, stadshotell, skolor och industribyggnader. Hans hus var alltid i takt med tiden. Från det sena 1800-talets nationalromantik, via jugend och 1920-talsklassicism till 1930 och 1940-talens funktionalism. Boken ger också utblickar över vad han skapade på andra platser i Västmanland och i andra delar av Sverige.
Älskad Florrie Hamilton herrgårdsfröken på Högfors Av Yvonne Gröning 
Boken Älskad är inte den första boken om Florrie Hamilton och hennes familj. I Agnes von Krusenstiernas romansviter Fattigadel och Fröknarna von Pahlen har familjen använts som förebild och Olof Lagercrantz berättar om familjen i sina memoarer Min första krets.
I den här boken skildras Florrie Hamiltons liv ur en annan vinkel. Författaren Yvonne Gröning berättar om sina egna besök hos Florrie, en åldrande herrgårdsfröken som levde på Högfors, med sina böcker och minnen. Hon skriver om familjen och livet på herrgården ur Florries perspektiv.
I boken publiceras också en rad brev från Florrie till vännen Emilia Fogelklou. Brev ”som vittnar om kvinnorörelse, en ny tids idéer och om givande och djupa vänskapsförbindelser” som Lars Gustafsson skriver i bokens förord.
Berättelser från västmanländska trädgårdar
Varje trädgård har sin historia. De har anlagts i olika tider, för olika ändamål och använts på olika sätt. En del är borta, övergivna och övervuxna. Andra är mer blomstrande nu än vad de någonsin har varit. Några trädgårdar omskapas, andra återställs. Varje växt har sin historia. De har planterats i olika syften och använts på olika sätt. De som är borta kan vi aldrig lära känna. De som finns kvar kan vi försöka bevara. En del växter tas om hand på nya platser. Den här boken innehåller berättelser om trädgårdar och växter i Västmanlands län. Berättelse om det gröna arvet. Om det arv vi bara kan skönja spåren efter, om det vi minns och om det gröna kulturarv vi vårdar.
Hembygd Västmanland
2011 firade Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening 150-års jubileum. Ett led i firandet var att ge ut en årsbok som till en del handlar om föreningens historia men till sin största del berättar om länets hembygdsföreningar. I Hembygd Västmanland är det framför allt hembygdsföreningarnas medlemmar som skrivit sin egen förenings historia. I en del föreningar har skrivandet skett i grupp och i andra föreningar har en person utsetts som fått samla in uppgifter och skriva allt själv. Berättelserna varierar därför i omfång och innehåll. Korta och långa texter om engagerade personers ideella arbete varvas med gamla och nya fotografier från föreningarnas verksamheter. Glädjen över att mötas och samarbeta mot gemensamma mål är tydlig liksom det stora behovet av att bevara och berätta. Här kan man läsa om fadern som gjorde en fungerande armprotes till sin son år 1869, om gruvarbetaränkan Stinas slitsamma liv liksom om föreningarnas mödosamma sökande efter byggnader till sina hembygdsgårdar. Föreningarna presenteras i den ordning som de har startats vilket tydligt visar hur drivkrafterna bakom föreningarnas bildande har förändrats över tid. Det blir också uppenbart för läsaren att hembygdsrörelsen består av oändligt mycket mer än röda stugor och knätofsar.