De första textilier som människan skapade var troligtvis till för att skydda sig mot värme eller kyla. Exakt när tekniken att skapa textilier uppfanns vet man inte, med det var för mer än 6 000 år sedan.

Textilier består av fibrer, antingen naturfibrer som till exempel ull från djurriket eller bomull från växtriket, eller konstfibrer i form av viskos, nylon och terylene med flera. I modernare textilier kan både naturfibrer och konstfibrer ingå och äldre textilier kan bestå av en blandning av fibrer från växt- och djurriket.

Vårda och bevara
Textil är ett känsligt material som kräver god förvaring för att inte förstöras. Vid fukt kan det börja mögla, det är mat åt malar, ängrar och råttor och skador i en textil kan lätt expandera.

Här följer ett par allmänna tips kring förvaring och hantering av textil. Efteråt följer mer preciserade tips för olika typer av textilier:

• Utrymmet där textil förvaras ska vara lätt att städa och det är bra om luften runt föremålen kan cirkulera.
• Har man tillgång till syrafritt papper kan det med fördel läggas mot förvaringsunderlaget och sedan mellan eventuellt staplade textilier.
• Se till så att händer och vantar är rena vid hantering av textilier.
• Förvara inte textilier som används i verksamhet tillsammans med de textilier som ingår i museisamlingen. Det minimerar risken att fel duk hamnar på kaffebordet.
• För att inte behöva hantera textilier i onödan kan en nummerlapp knytas fast runt föremålet för identifiering.
• Märkning av själva textilen görs på ett bomullsband som sedan sys fast i textilen.

Förvaring av olika typer av textila föremål

Mindre textilier förvaras bäst liggandes plant i en låda. Avlånga textilier, som dukar, kan av utrymmesskäl med fördel förvaras rullade runt en papprulle. Behöver man stapla textiler på varandra är det bra att ha syrafritt papper emellan textilierna, alternativt en bit urtvättad bomullstyg. För att inte behöva leta efter en textil i en låda med många föremål kan man sätta en lapp på lådan med de nummer föremålen i lådan har. Numren kan skrivas uppifrån och ner utifrån hur de ligger i lådan.

Tygprover eller fragment av textil kan tråcklas upp på syrafri kartong och förvaras i pärm. Använd aldrig tejp, gem eller häftapparat.

Stora ofodrade föremål, täcken, gobelänger med mera, kan vikas mjukt över papprullar (klä gärna papprullen med tubgas som finns att köpa på apotek). De kan även rullas runt en klädd papprulle och knytas om med bomullsband. För att inte behöva rulla ut textilen för att identifiera den kan en nummerlapp med föremålets inventarienummer sättas fast vid ena änden.

Fodrade föremål bör helst förvaras liggande plant, något det dock sällan finns utrymme för. Föremålen kan försiktigt vikas runt klädda papprullar eller liknande för att undvika för skarpa veck vid vikningen.

Flaggor ska inte vikas runt sin stång utan i två eller tre delar med papprullar i vikningarna. Tunna flaggor kan även rullas runt en papprulle mot stången. Går stången att plocka bort ska den förvaras separat. Glöm i så fall inte att märka upp både flagga och stång så att de inte tappar bort varandra.

Föremål med fransar, oftast dukar och schalar, placeras och rullas i silkepapper för att fransarna ska få stadga. För att kunna identifiera föremålet sätts en märklapp med föremålets nummer i ena änden av rullen. Är föremålet av siden kan man med fördel skydda det med ett lager av silkepapper eller bomullstyg. Knyt ett par band runt rullen för att hålla tyget på plats.

Möbeltyger skyddas enkelt mot solljus och smuts genom att ett bomullslakan läggs över tyget då ingen aktivitet pågår i rummet.

Kläder bör helst förvaras liggande plant med så få veck som möjligt. Är det svårt att undvika veck kan man lägga silkepapper där vecken bildas. Vid hängning av kläder bör man använda breda eller vadderade galgar. Skydda gärna kläderna från damm genom att hänga över bomullstyg. Använd aldrig plast vid förvaring av textil.

Hattar ska inte staplas i varandra. En enkel hattstock skapar man genom att såga av en bit papprör som man först klär med tubgas och sedan stoppar upp med syrafritt silkepapper. Hatten kan nu placeras på hattstocken.

Bindmössor ska heller aldrig staplas i varandra. Har man möjlighet att förvara en bindmössa i en egen syrafri kartong är det den bästa lösningen. Annars kan man försiktigt stoppa upp mössan med syrafritt papper.

Rengöring

Föremål av textil är de som är svårast att vårda utan fackkunskap. Enkel torr rengöring med mjuk borste eller försiktig dammsugning kan räcka långt och är något man ofta törs utföra som lekman, men all rengöring med vatten ska man vara försiktig med. Hur reagerar färgerna i tyget på vatten? Riskerar textilen att krympa eller gå sönder? Tål materialet överhuvudtaget vatten? Siden ska till exempel aldrig komma i kontakt med vatten. Är man det minsta tveksam på om materialet klarar vattentvätt ska man låta bli.

Strykning av sköra textiler ska helt undvikas. Tåliga textilier kan strykas försiktigt med ett bomullstyg mellan strykjärnet och tyget. Använd så låg värme som möjligt på strykjärnet.

Gardinuppsättningar kan borstas med mjuk borste eller dammsugas. Trådgardiner och spetsgardiner kan eventuellt tvättas för hand och sedan stärkas efteråt.

Gobelänger och vävda eller broderade bonader kan dammsugas eller borstas med mjuk borste. De ska inte tvättas.

Mattor som används på golvet mår bra av att ha en undermatta, dock inte av plast. Trasmattor kan skakas om de är hela och tvättas. Vid torkning ska de hängas med ränderna uppifrån och ner ifall färgerna blöder. Fina mattor ska inte piskas eller skakas utan istället borstas rena eller dammsugas försiktigt.

Prydnadsdukar kan man skaka lätt eller borsta med en mjuk borste. Är de i stort behov av tvätt är plantvätt för hand att rekommendera liksom plantorkning.

Stoppade möbler borstas med mjuk borste eller dammsugs försiktigt med det lilla platta munstycket. Är tyget trasigt kan man lägga ett nät över tyget före dammsugning så skyddar det den trasiga textilen.

Sängkläder kan skakas utomhus. Bolster och dunkuddar ska inte dammsugas eller piskas, inte heller ryor eller täcken får piskas.

Kläder förvaras skyddade från damm, ljus och onödig beröring. Kläder av ylle, bomull och linne mår bra av att vädras vid torrt väder och kan försiktigt rengöras med mjuk borste eller försiktig dammsugning. Vid behov av tvätt gäller det att fastställa först att plagget tål att tvättas. Kläder som innehåller sidentyg ska aldrig tvättas.

Mögelangrepp på textilier är tyvärr rätt vanligt förekommande på textil som förvaras i ouppvärmda lokaler. Mögel uppkommer vid en relativ luftfuktighet på över 70%. Får man ett angrepp ska man dammsuga textilen noga och borsta med en mjuk borste. Ansiktsmask eller god ventilation är viktig då mögel är farligt vid inandning och kan orsaka allergi. Mögelsporer kan också spridas via luften till omkringliggande föremål. Får man bort mögelfläcken är det viktigt att komma ihåg att mögelsporerna alltid finns kvar i föremålet. Vid för hög luftfuktighet kommer de att blomma upp på nytt.

Skadedjursangrepp i en textilsamling orsakas oftast av mal och ängrar. Har man upptäckt ett skadedjursangrepp är det viktigt att ta reda på hur spritt angreppet är så att man kan förhindra fortsatt spridning och isolera de föremål som är angripna. Utrymmet där angreppet pågått måste rengöras noga så att alla larver försvinner. Angripna textilier kan frysas. I en vanlig hushållsfrys bör föremålen ligga i minst två veckor för att insekterna ska dö ut. Får man ett större angrepp kan man hyra det frysrum som finns på WestmannaArvet, Västmanlands läns museums föremålsmagasin i Hallstahammar. Det kostar ca 2 000 kr men tar bort skadedjuren på en vecka. Även råttor tycker om att gnaga på textil. Förvara därför textilier i oanvända utrymmen en bit ovanför marknivå.