Gården nr 58 vid Lilla gatan 12 är en borgargård från 1700-talet och var en av de få gårdar som klarade sig vid den stora stadsbranden 1798.  Namnet Bergströmska gården har den fått efter inspektoren Johan Petter Bergström, som flyttade in i gården 1843.

Helt kringbyggd gård med två portar
Gården är en helt kringbyggd gård med boningshus i vinkel mot Lilla gatan och Birgersgatan. Uthusen består av stall, ladugård, höskullar, magasin, jordkällare och drängkammare över bagarstugan och ett utedass. Gården har två portar, en mot Lilla gatan och en mot Birgersgatan. I bostadshuset mot Lilla gatan finns en så kallad öppen bod med dörr mot Lilla gatan. Boden användes i dag som utställningslokal.

Bergströmska gården, liksom flera andra borgargårdar bedrev tidigare även lantbruk i liten skala. Detta tack vare drottning Kristina, som hade förlänat torshällaborgarna mark för mul- och klövbete vid Lissel- och Saltängarna.

Testamenterades till Sörmlands Hembygdsförbund
Gården var i släkten Bergströms ägo i 110 år till 1953 då den yngsta av Bergströms barn, Maria avlider.  Gården testamenterades till Södermanlands Hembygdsförbund. Åren 1954-55 genomfördes en varsam renovering och anpassning av gården till en hantverksgård. Gården fick behålla sin ursprungliga prägel och är nu en av länets bäst bevarade borgargårdar från 1700-talet. Bl. a. byggdes bagarstugan om till smedja, då bakugnen ersattes av en ässja.

Hembygdsföreningen kunde genom bidrag från bland annat Lagersbergsfonden återställa bagarstugan till sin ursprungliga funktion. Arbetet utfördes av byggmästare Tomas Karlsson Malmköping, som byggde en ny skorsten och bakugn. Bagarstugan används under en del hantverksdagar och under ”barnkulturveckan” då barnen från lägre skolklasser får vara med och baka tunnbröd.

Hantverksgård med hattar och smide
Den första hantverkaren, som flyttade in i gården 1956 var silversmeden Erik Wrange med hustru, modisten Anna Wrange. Här började Anna sy damhattar, som under namnet ”Anna-hattar” blev mycket populära. Efter några år flyttade familjen till Åhus där familjen Wrange sedan hade sin ateljé.

Efter familjen Wrange kom 1961 silver- och konstsmeden Kurt Landgren. Ett av hans större arbeten i Torshälla var räcket vid Tre Byttors uteservering på Holmberget. Räcket är designat av Maj-Britt Landgren och skildrar Torshälla stads historia från vikingatiden till vår industriella tid. Det var en donation till hembygdsföreningen av fru Anna Lindskog-Julius. Gården upphörde att vara hantverksgård när familjen Landgren flyttade ur gården 1967.

Gården byter ägare och hembygdsmuseum skapas
I slutet av 1960-talet övergick ägandet av Bergströmska gården till Torshälla stad. Den ingår numera i Eskilstuna kommun. Från 1969 disponerades övervåningen av Hembygdsföreningen S:t Olofs Gille. Då började eldsjälen Bertha Gisslandi med hjälp av Ingrid Pettersson att inreda ett hembygdsmuseum, som kunde invigas 1970. Grunden till museet kom från Georg Nyströms samlingar, han hade under många år samlat föremål för sitt tilltänkta museum på Holmberget. Gåvor och inköp har hela tiden tillkommit.

Torshälla PRO-förening disponerade nedre våningen under ett antal år till 1982 då föreningen flyttade till före detta Holmens skola. Hembygdsföreningen fick nu ansvaret för gården och utökade tillsammans med Eskilstuna Museum hembygdsmuseet till att omfatta hela huset. I museet ingår bl. a. möbler, som tidigare funnits i huset och nu återfinns på sina ursprungliga platser.

Husgeråd, verktyg och jordbruksredskap
I ett rum innanför bagarstugan finns sedan 1997 en permanent utställning av husgeråd från 1800- och början av 1900-talet. De flesta föremålen är skänkta av Mary Håkansson, som också svarade för utställningens tillkomst.

En permanent utställning av verktyg och jordbruksredskap finns i före detta ladugården. Utställningen tillkom i slutet av 1990-talet på initiativ av Erland Nilsson och Bernt Pettersson. Det är föremål, som tidigare har funnits i gården samt en del skänkta saker, som vill visa vad för slags verktyg och redskap man använde i gården förr i tiden. Många av föremålen är tillverkade i Torshälla och belyser även den industriella utvecklingen här i staden.

Mellan ladugården och stallet finns en liten vävkammare där det sommartid vävs vackra trasmattor.

Välbesökta arrangemang
Utöver hantverksdagarna i juli månad, är marknadsdagarna, andra lördagen och söndagen i september välbesökta. Populärt är då att gå till Bergströmska gården och dricka kaffe med nygräddade våfflor.

I den gamla drängkammaren över bagarstugan har föreningen inrett sitt arkiv. Där förvaras gamla dokument, böcker, fotosamlingar m.m. 

Mormorstäppan
Till Bergströmska gården hör även den så kallade ”Mormorstäppan”, som ligger på andra sidan av Lilla gatan. Tomten inköptes av J P Bergström som anlade den nuvarande trädgården. Namnet ”Mormorstäppan” har den fått efter hans fru Hedda Bergström, som i över 50 år till sin död 1920, hade trädgården som sitt stora intresse.

”Mormorstäppan” ägs av arvingar i fjärde generationen till Johan Petter och Hedda Bergström. Torshälla Stad/Eskilstuna kommun sköter trädgården.