Detta blev den sista programpunkten som genomfördes 2020. Därefter kunde inga fler aktiviteter genomföras p.g.a. pandemirestriktioner.

Bildgruppen visade Nyköpingsbilder, 24 oktober

På berättarlördagen den 24 oktober visade och berättade Mats Hedblom och Ronny Sagebrand om gamla bilder ur Bildgruppens arkiv.  Vi datorn assisterade Hasse Jonsson. Den mycket intresserade publiken ställde frågor och tillförde kunskap om bilderna. Här visades det bilder på byggnader som är rivna och ersatts av nya. Både bilder från Kiladalen såväl som gatubilder från centrala Nyköping visades. Eva Andersson tackade för den intressanta bildvisningen samt för det goda samarbetet med Bildgruppen.

Detta var ett samarrangemang mellan Nyköpings hembygdsförening, Bildgruppen och Stadsvakten, Nyköpings Kulturarvsmuseum.

LitterArt Gästabud, Eva Rosell Henryson ledde vandring, 17 oktober

LitterArt Gästabud i Nyköping firades under helgen 16-19 oktober med ett storslaget program. Som en av programpunkterna bjöd Nyköpings hembygdsförening, under lördagen, genom Eva Rosell Henryson på två mycket uppskakade vandringar i Maria Gripes fotspår under lördagen den . Eva berättade om var Maria Gripe bodde, var filmerna spelades in och om familjens liv i Nyköping.

Maria Gripe föddes i Vaxholm, men familjen flyttade till Örebro 1928 när hon var fem år gammal. Hon lämnade flickskolan i Örebro för att slutföra sin skolgång vid Enskilda Gymnasiet i Stockholm där hon avlade studentexamen 1943. Åren 1944–1945 studerade Maria Gripe filosofi och religionshistoria vid Stockholms högskola, men utan att avlägga någon examen. Hon gifte sig 1946 med konstnären Harald Gripe, och efter en kort anställning på marinförvaltningen blev hon hemmafru 1947. Parets dotter Camilla föddes samma år. Under större delen av sitt vuxna liv bodde Gripe i Nyköping, där även filmatiseringen av hennes bok Agnes Cecilia ägde rum. Efter en längre tids demenssjukdom avled hon 2007 på ett sjukhem i Rönninge.

LitterArt Gästabud, Karin Bojs föreläste, 17 oktober

 

LitterArt Gästabud i Nyköping firades under helgen 16-19 oktober med ett storslaget program. Som en av programpunkterna berättade Karin Bojs, den 17 oktober i Stadsvakten, för en mycket intresserad publik om sina två böcker om DNA-historia: "Min europeiska familj, de senaste 54 000 åren" från 2015 respektive "Svenskarna och deras fäder" från 2016. Båda böckerna utsågs till Årets bok om svensk historia och "Min europeiska familj" tilldelades Augustpriset. Boken har sålts i 100 000 exemplar i Sverige och hittills blivit översatt till 16 språk. Det intressanta samtalet med Karin Bojs leddes av Ann de jonge. 

Nyköpings hembygdsförening ansvarade för detta LitterArt-arrangemang. Ordföranden i Stadsvakten och Nyköpings hembygdsförening Eva Andersson tackade Karin och Ann för en mycket givande eftermiddag.

Under många år var Karin Bojs chef för vetenskapsredaktionen på Dagens Nyheter, där hon fortfarande skriver krönikor varje vecka.  Förra året utkom Karin Bojs med deckarromanen 

Berättarlördag om Norbergs ångvagn, 3 oktober

Lördagen den 3 oktober berättade Urban Nyblom historien om Carl Gustaf Norberg som konstruerade en ångvagn på 1830-talet  och om det magnifika arbete med att nytillverka den Norbergska ångvagnen i full skala. Urban är ordförande i Automobilsällskapet i Nyköping och sekreterare i Ångvagnssektionen. 

Den färdigbyggda ångvagnen visades upp utanför kulturarvsmuseet Stadsvakten. Norbergs modell från 1838 som byggnationen utgår ifrån finns utställd i Stadsvakten.

Urban Nyblom berättade om den fascinerande historien om skomakarsonen Carl Gustaf Norberg från Stigtomta och hans idéer om att använda ångteknik för persontransporter på land. Ett stort antal besökare kom för att beundra den fullskaliga ångvagnen och lyssna till föredraget. Ordföranden i Nyköpings hembygdsförening Eva Andersson tackade Urban Nyblom för gott samarbete och för det intressanta föredraget.

Detta var ett samarrangemang mellan Nyköpings hembygdsförening och Stadsvakten - Nyköpings kulturarvsmuseum

Berättarlördag med Lena Frisell, 26 september

På berättarlördagen den 26 september i Stadsvakten, berättade Lena Frisell för en mycket intresserad publik om bilsadelmakaryrket. Lena berättade om sin lärlingstid och om alla fina utmärkelser hon fått, såsom gesällbrev, mästarbrev, silvermedalj och Nyköpings hembygdsförenings hantverksstipendium.

Publiken fick också möjlighet att besöka Lenas verkstad som har funnits i byggnaden sedan 1946 och där även Nyköpings Kulturarvsmuseum också är belägen.

Detta var ett arrangemang i Nyköpings hembygdsförenings hantverksserie där föreningen uppmärksammar hantverket i Nyköping.

Detta var också ett samarrangemang mellan Nyköpings hembygdsförening och Kulturarvsmuseet Stadsvakten. Ordförande i båda föreningarna Eva Andersson tackade Lena Frisell för ett mycket intressant föredrag och önskade all lycka till med hantverket i framtiden.

Berättarlördag med Håkan Norén, 19 september

Lördagen den 19 september berättade journalisten och författaren Håkan Norén om Nyköpings Mässingsbruk och Eva Andersson ordf i Stadsvakten berättade om Nyköpings hembygdsförenings samling av mässingsföremål i Stadsvakten som är tillverkade på Nyköpings Mässingsbruk.

Håkan Norén berättade om att Nyköpings mässingsbruk anlades 1606 och med en del uppehåll var i drift fram till 1845. Detta skedde  på initiativ av Karl IX. Den förste ägaren var Willem de Besch. 1610 var anläggningen klar och bruket i full drift. Det blev snabbt det ledande svenska mässingsbruket då Skultuna under de första åren kämpade med stora problem. Willem de Besche hade dock problem under 1620-talet och 1627 överläts brukets anläggningar åt Marcus Kock för anläggandet av ett myntverk och samma år anlades ett nytt mässingsbruk i Norrköping, som fram till sin nedläggning i slutet av 1700-talet kom att bli Sveriges största. Myntverket lades dock ned redan på 1630-talet och 1646 startade Willem Momma åter upp verksamheten vid Nyköpings mässingsbruk. 1665 drabbades bruket av Nyköpings stadsbrand men återuppbyggdes kort därefter. Momma överlät 1677 bruket på sin svärson David Klöcker Ehrenstrahl. Han överlät i sin tur bruket på sin svärson hovrättspresidenten Johan Wattrang. Nyköping var i slutet av 1600-talet med sina 18 ugnar det näst största av de svenska mässingsbruken. Stora nordiska kriget innebar svårigheter för alla de svenska mässingsbruken. 1719 förstördes bruket i samband med rysshärjningarna och stod inte återuppbyggt förrän 1734. Detta skedde då genom att I. Söderlindh, Olof Sjöberg och Govert In de Betou på 1720-talet bildade ett konsortium för brukets återuppförande. 1738 drabbades bruket åter av brand. I slutet av 1700-talet drabbades Nyköpings bruk liksom övriga svenska bruk av exportkrisen för svensk mässingstråd. Stadsbruken i Norrköping och Nyköping hade också större svårigheter att jämna ut dåliga år med annan produktion. Under 1800-talet satsade man alltmer på hushållsprodukter, knappnålar blev en viktig produkt. 1844 gick företaget i konkurs, och året därpå lades tillverkningen ned. Skultuna såg snabbt till att anställa några av de bästa arbetarna för att hindra att produktionen kunde återupptas.

Vandring med Handikappalliansen, 15 september

I lite kyligt höstväder samlades en grupp från Handikappalliansen vid Birgit Kullbergs staty i Teaterparken för att lyssna på Eva Rosell Henryson. Eva berättade om gårdagens och dagens verksamhet runt Teaterparken som tidigare benämnts både järnvägstorget och kreaturstorget. Promenaden fortsatte längs Fruängsgatan, med första stoppet på gården där Albins trädgård, med sin uteservering och musikunderhållning, funnits. Vidare till de vackra husen längst ner på gatan med sina pampiga fasader. På andra sidan Kungsgatan kunde vi höra om Wedholms, CEWE och gamla tennishallen. Promenaden avslutades i Nils Oscars park och historien om ett av Nyköpings bryggerier. Där intog vi också fika i strålande solsken och dryftade diverse frågor om vår fina stad.

Kulturarvsdagen, 12 september

Den 12 september firades den internationella Kulturarvsdagen. Årets tema var "Kulturarv och lärande". Hembygdsföreningen hade två föredragshållare i Stadsvakten på temat, dels Assar Alexandersson och dels Eva Andersson.

 

Assar Alexandersson berättade om verksamheter som har funnits och finns i Kulturarvsmuseet Stadsvakten samt om verksamheter som historiskt funnits i närområdet. Assar berättade bl.a. om Mässingsbruket som startades 1647 av Welam Momma som var ägare till mässingsbruket och nålfabriken. Assar berättade också om Sockerbruket som startades i kvarteret 1831 av Adolf Eugen von Rosen som köpte sockerbruksbyggnaden av staden och inte bara den utan också hela kvarteret. Assar berättade också om byggnaden som Nyköpings Kulturarvsmuseum Stadsvakten är belägen i. I byggnaden startade Viktor Svalin 1880 tillverkning av bl.a. pumpar och hade en omfattande verksamhet fram till 1928. 1939 flyttar Bilfirman Erik Källanders in i byggnaden och i byggnaden startade Sven Nilsson. Ernst Andersson och Thorwald Sandberg Nyköpings Cicelörverkstad 1931. Den äldsta delen mot Nyköpingsån byggdes 1805 och den andra delen 1830. Detta var ett samarrangemang mellan Stadsvakten och Nyköpings hembygdsförening

I Skolmuseet berättade Eva Andersson om Stina Quint som var lärarinna på Arnö skola, folkbildare, politiker och barnboksförläggare. Hon startade 1892 utgivningen av Folkskolans Barntidning i Nyköping som senare blev Kamratposten, för att stimulera svenska barns läslust. Eva berättade också om Lilly Hellström,lärare,redaktör,politiskt aktiv och feminist.Lilly var lärare vid elementarläroverket för flickor 1885-88 samt redaktör för Folkskolans barntidning från 1892 först tillsammans med Stina Quint. Lilly var dotter till bokhandlaren och rådmannen Emil Kullberg,i vars företag förlaget hade sin första redaktion. Quint och Hellström flyttade senare till Stockholm där dom fortsatte sina gärning. 

Kyrkogårdsvandring på Nya kyrkogården, 5 september

Årets kyrkogårdsvandring genomfördes på ”Nya kyrkogården” den 5 september med Eva Rosell Henryson som guide. Nästan 50 deltagare lyssnade och kommenterade under vandringen.

Denna gång var temat ”Fastighetsägare från förr”. På det temat fanns familjen Berg, pappa Gustaf och sönerna Edvin och Oscar, David Weijber, Anders Jurnell, Olle Hansson, Knut Irving, Svante Hagman, Albert Johansson, Ossian Ericson, Gustaf Österberg, Sven Holmgren och Johan Lagerström.

Efter vandringen samlades några deltagare på ”Café lugn & ro” där det fanns möjlighet att titta på foton som rörde de omnämnda fastighetsägarna ochderas fastigheter.

Vandring vid Hållets gruvor, 26 augusti

Den 26 augusti kom vi igång med med höstens program. Den första aktiviteten var en vandring vid Hållets gruvor med Bengt Sjögren.
Bengt berättade om gruvverksamheten i Nyköpingstrakten och hur den präglat samhället under många hundra år. Hållet ligger ungefär mitt i det gruvstråk som finns i sydöstra Sörmland och där har funnits både järnmalmsgruvor och en silvergruva. Bengt berättade också hur Hertig Karl satte fart på gruvverksamhet och järnframställning genom att hämta hit yrkeskunnigt folk från Vallonien.
På Hållet anlades 2017 en stig runt i gruvområdet med informationsskyltar och en trappa ned i den ännu öppna silvergruvan. Vädret var fint och ca 20 personer deltog. 

 

Här följde ett långt uppehåll pga coronaepidemin. Det varade mellan den 8 mars och 26 augusti.

 

Hofvanders Skrädderi, 8 mars

Lördagen  den 8 mars var det som vanligt berättarlördag i Stadsvakten. Bill och Richard Hofvander berättade om tre generationer av skräddare i Nyköping. De berättade om skräddaryrket som funnits i familjen tre generationer och om skräddaryrket förr och nu. Skräddarutbildning finns endast på ett fåtal platser i landet. Hofvanders skrädderi arbetar idag med ändringsarbeten som klädaffärerna i Nyköping efterfrågar samt att det på senare tid också uppstått stort intresse för att laga och lappa och detta medför i sin tur ett uppsving för skräddaryrket. Ett välbesökt och mycket intressant eftermiddag i Stadsvakten. Eva Andersson, ordförande i Nyköpings hembygdsförening, intervjuade och tackade Bill och Richard Hofvander för intressant föredrag. Därefter fanns möjligt att besöka Hofvanders skrädderis verkstad som är belägen vägg i vägg med Stadsvaktens Kulturarvsmuseum.

Bengt Peder Olrog sjöng visor av och berättade om sin far, 29 februari

Lördagen den 29 februari var det Olrogstema i Stadsvakten.Ulf Peder Olrogs visor uppmärksammades genom sonen Bengt Peder Olrog som på ett mycket personligt sett berättade och sjöng faderns visor. Här fick vi också lyssna till Bengt Peder Olrogs egna visor.Drygt 90 personer kom för att lyssna och fick också möjlighet att sjunga med i dom mycket välkända visorna.
Ulf Peder, Olrog föddes 27 februari 1919 Uppväxten skedde på Helgesta gård utanför Stigtomta och vid sex år gammal började han sin skolgång vid Bärsta skola.
År 1932 avslutade familjen sin jordbrukartid och flyttade in till Nyköping.  Fadern hade då fått anställning som syssloman vid Nyköpings lasarett och med befattningen följde tjänstebostad. Detta var den västra av de två grindstugorna intill lasarettets äldre byggnad.  Vid den här tiden hade Ulf Peder Olrog börjat på Nyköpings höge allmänna läroverk som följdes av studier vid Uppsala Universitet. Musiken hade han med sig från Nyköping där han redan på läroverket bildade en orkester. Ordf.Eva Andersson tackade Bengt Peder för det mycket trevliga framträdandet. 

Nyköpings hembygdsförenings årsmöte, 22 februari

Efter Bildgruppens uppskattade visning var det dags för Nyköpings hembygdsförenings årsmöte. Det inleddes med mingel, till vilket Siv Lindeborg och Eva Rosell Henryson hade framställt fem läckra snittar vilka serverades tillsammans med cider till medlemmarna. Själva årsmötesförhandlingarna inleddes kl 16.00  med att föreningens ordförande Eva Andersson hälsade alla varmt välkomna. Förhandlingarna inleddes med att Ulla Britt Larsson valdes till ordförande för förhandlingarna och Eva Rosell Henryson till sekreterare. Vid förhandlingarna omvaldes Eva Andersson till ordförande och även på de andra punkterna var det omval frånsett att Christina Eriksson nyvaldes till valberedningen. Årsmötet avslutades med att Göran Hedin fick mottaga Nyköpings hembygdsförenings hedersnål för att han på ett utomordentligt sett dokumenterar och berättar om Nyköpings och Sveriges historia dels genom att skriva litteratur dels genom föredrag. Göran Hedin har också nominerats av Nyköpings hembygdsförening till Södermanlands hembygdsförbunds hedersutmärkelse och enligt kännedom kommer Göran Hedin att tilldelas hedersutmärkelsen den 18 april. Efter årsmötet hade styrelsen ett konstituerande möte för att fördela de övriga befattningarna i styrelsen, se separat flik i menyn.

Årsmöteshandlingarna finns under nedanstående flikar:

Årsmöteshandlingar Nyk Hbf 2020

Resultatrapport 20191231

Bildgruppen visar gamla Nyköpingsbilder, 22 februari

Som en inledning till Nyköpings hembygdsförenings genomförde Bildgruppen lördagen den 22 februari ytterligare en mycket uppskattad bildvisning. Det var Assar Alexandersson, Ronny Sagebrand och Hasse Jonsson som berättade och visade bilder från Nyköping under 100 år. Drygt 120 personer kom för att lyssna vilket innebär att lokalen var helt fullsatt.

Hattmodisten Anna-Liisa Ågren berättade, 15 februari

På berättarlördag i Stadsvakten den 15 februari berättade hattmodisten Anna-Liisa Ågren om sin intressanta bana inom hattmodistyrket och om hur det kom sig att hon ägnat sitt liv åt detta. Allt började i Finland då Anna Liisa som ung besökte en hattaffär och fick arbeta där som lärling. Hattmodisten i butiken hette Aini och hon blev Anna-Liisas lärarinna under flera år. Detta ledde i sin tur att Anna- Liisa som utbildad hattmodist reste till Sverige för att fortsätta sin bana som hattmodist i Stockholm där hon tillverkade hattar till kungligheter. Några år senare ,1969, hamnade hon i Nyköping hos olika hattillverkare och flyttade därefter till Malmö 1971 där idén också föddes om egen tillverkning/design av hattar. Därefter flyttade AnnaLiisa till Uppsala 1972-1977 för att återvände till Nyköping 1977. Hon hade då tillverkning och marknadsföring ifrån bostaden på Arnö. 1987 köpte Anna-Lisa lokalen på Västra Kvarngatan 38 och har drivit hattaffär där sedan dess. 1993 fick Anna-Liisa mottaga mästarbrev av drottning Silvia. En epok av hattaffär och hattmodist i Nyköping försvinner i och med att Anna Liisa lägger sin verksamhet 1 april 2020. Drygt 75 personer kom för att lyssna. Ordförande I Stadsvakten och Nyköpings hembygdsförening Eva Andersson tackade för det intressanta föredraget. Detta var ett samarrangemang mellan Nyköpings hembygdsförening och Kulturarvsmuseet Stadsvakten.

Utgrävningarna i kv Åkroken och Slottsvakten, 1 februari

På berättarlördagen den 1 februari i Stadsvakten berättade antikvarie Björn Pettersson från Sörmlands museum om utgrävningarna i kv. Åkroken och Slottsvakten.
Under 2010-2011 undersöktes kvarteret Åkroken i en av de största arkeologiska utgrävningar som gjorts i Nyköping. Spår av människors liv och vardag under mer än 1000 år hittades. Aktiviteterna på stranden och bryggorna invid Nyköpingsån hade lämnat tydliga spår. Det hade även en lokal katastrof –ett jordskred som måste ha rubbat invånarnas tillvaro på några ögonblick. Tack vare gynnsamma förhållanden var mer än 16 000 föremål bevarade, vilka speglar allt från hantverk och vardagsliv till religion och prestige. Det kanske mest överraskande resultatet var lämningarna av två båthus för mycket stora båtar eller skepp, från vendeltid och vikingatid 650-1050 e Kr.
Beträffande Kv Slottsvakten så synliggjorde arkeologerna gasklockan som tillhörde Nyköpings första gasverk och som bl.a tillverkade gas till stadens gaslyktor. Markerna i kv Slottsvakten användes ursprungligen till betesmark och trädgårdsväxter för Nyköpinshus hushåll. Man har funnit, läder, skelett av bl.a. kor och getter. Drygt 80 person kom för att lyssna. Eva Andersson tackade Björn Pettersson för ett mycket intressant föredrag. 

Nyköpings flora, 25 januari

På berättarlördagen den 25 januari i Kulturarvsmuseet Stadsvakten berättade botanikern Hans Rydberg om den mycket intressanta inventeringen av växter i Nyköping med omnejd som resulterade i boken Nyköpings flora som bl.a. Nyköpings hembygdsförening varit med om att sponsra. Hans berättade om växter som försvunnit på grund av exploatering och klimatförändringar. Han berättade också om växter som etablerat sig p.g.a att det blivit varmare. Hans lyfte också betande djurs betydelse för att behålla den biologiska mångfalden och det öppna landskapet. Boken är ett mycket bra dokument för att användas vid framtida inventeringar avseende vilka växter som fortsätter att finnas och vilka växter som försvinner i Nyköpings flora. Detta var ett samarrangemang mellan Nyköpings hembygdsförening och kulturarvsmuseet Stadsvakten.