Söndagen den 23 februari var det dags för andra föredraget i Lars Hörna i Kvarnbygården. Lars Gahrn höll då en engagerad föreläsning om Bussar i Mölndals branta backar. Drygt 30 åhörare var på plats för att ta del av Lars kunskap.

Redan 1860 etablerades den första hästomnibusslinjen från Gamla Torget till Kungsportsplatsen. Priset för en enkelresa var 25 öre – dagslönen knappast mer än 1 kr!

Calle Bergman var en av de första hästomnibussägarna. Han bodde vid Mölndalsbro och fick Bergmansgatan uppkallad efter sig. Han var en märklig man som lät fotografera sig med sin häst i Knut Kjellmans ateljé – som låg på andra våningen! Det gick lätt att få upp hästen, men ner…

Han sådde råg på hösten och eftersom vägen upp till Fässbergs kyrka från gamla Mölndal var mycket lerig brukade gudstjänstbesökarna gå i hans rågåker och trampa ner grödan. Han satte upp förbudsskyltar men det hjälpte inte. Då tog han saken i egna händer och på julaftonskvällen spred han och drängen ut avträdet från torrdasset längs gångstigen. I mörkret när folket gick upp till julottan märkte de inte tilltaget, men de blev varse lukten inne i den varma kyrkan…

Johan ”Osten” Svensson trafikerade linjen kring förra sekelskiftet med vagnarna Thor, Garibaldi, Göta Lejon och Napoleon. Johan var mycket stolt över att ha den första telefonen i Mölndal med telefonnummer 1. Han var nämndeman och häradsdomare och skrönan om honom lyder: Han slumrade till under ett ärende i Tingshuset där en dräng var anklagad för att ha nackat en höna. Han vaknade upp och svarade på frågan vad straffet skulle bli – ”Liv för liv”. Han hade hört fel på höna och köna/kona och trott att drängen tagit livet av sin hustru!

När spårvägen kom till byn 1907 kunde inte hästomnibussarna konkurrera längre. En enkelresa kostade då 15 öre till Göteborg och 10 öre till Getebergsäng.

Däremot fanns det behov av en busslinje genom Toltorpsdalen och Mölndals Bilomnibussbolag bildades därför 1923. Året därpå tog Hilmer Johansson över verksamheten och körde buss mellan Mölndals kyrka och Hvitfeldtsplatsen. Bussarna var små och tog bara 16 passagerare. För att göra reklam för busslinjen lät Hilmer fotografera sin familj i bussen och körde även turer med bara dem som passagerare.

Bussgarage hade han på Åby Frälsegård vid kyrkan.

1929 tog han över linjen från Gamla Torget som då blev ändstation i Mölndal. Han utvecklade ständigt verksamheten – med nya fordon, med reklam bak på bussarna och med uthyrning av bussar för utfärder och skolresor.

En av bussarna var inblandad i en olycka på Kvarnbygatan och körde in i Restaurang Godhem. Bussen kallades därefter för ”Restaurangvagnen” och det förekom senare att passagerare gärna köpte ”En enkel till Godhem”!

1976 såldes Mölndals Bilomnibussbolag till Mölndals Stad och senare till Linjebuss och Västtrafik. 1964 hade verksamheten flyttats från Mölndals kyrka till Wallinsgatan.

Hilmer föddes 1887 i fattigstugan i Fullösa vid Kinnekulle. Han insåg betydelsen av utbildning och tog värvning vid Kungliga Göta Trängregemente i Skövde och blev underofficer. Efter avsked från det militära blev han åkare i Skara och droskkusk/taxichaufför i Göteborg innan han började köra buss.

Familjen bodde först i Göteborg men flyttade 1925 in i ett hus vid Mölndals kyrka, där Församlingshemmet ligger nu. Några år senare var det auktion i ett hus på Våggatan. Hilmer fick i uppdrag av sin hustru att gå dit och ropa in en korgmöbel. När han kom hem undrade hon varför han inte hade med sig någon möbel. Hilmer svarade: ”Det behövs inte, jag köpte huset också!”

Han var medlem i Betania Baptistförsamling, han satt i Stadsfullmäktige, i Skolstyrelsen och i Biblioteksstyrelsen. Han var med och bildade Motormännens Helnykterhetsförbund, MHF, i Mölndal tillsammans med herrarna Mattsson och Freij. Av naturliga skäl var den allmänna uppfattningen då att MHF stod för Mattsson – Hilmer – Freij.

Lars Gahrn fick i slutet av 1990-talet ett telefonsamtal från Hilmers dotter Aisa Sandeblad. ”Jag har en del material från min far som jag vill skänka till Hembygdsföreningen. Vill du komma hit och titta på det?” Lars åkte dit och på frågan hur mycket han ville ha blev svaret: ”Jag tar allt!” Det resulterade i ett antal tidningsartiklar, en utställning och en bok Hilmer Johansson – från fattigstugan till direktörsstolen.    

Boken finns att köpa i Kvarnbygården.

Bilden är tagen i Toltorpsdalen 1924 och visar en Ford från Mölndals Bilomnibussbolag, fotograf är Knut Kjellman. 

//Bo Ridderbjelke