1955
Lördag 1 jan är noterat att Algot och han hugger timmer på Grönlundskogen, på andra sidan åkrarna mitt för Davids åker och Lyckedal. Inte dum beskrivning för oss som känner trakten. Inga-Britta och jag for till Stockholm den 2 jan.
Fredag 7 jan var Ernst Johanson och Falström och syna av bygget. Ernst Johansson var rörentreprenören och samtidigt politiskt vald som ordf i något som hade med statliga låneverksamheten att göra.
Lördag 15 jan. ”Snöstorm på förm. Var ja hemma, på kvällen var vi till Virum på årsmöte å familjefest, den var riktigt lyckad. Vi försålde handarbeten som fruarna tillverkat (de betalades bra), .alen p.k.eb, auktion gick bra”.
Det har blivit lite av syförening eller damklubb kan jag första. Nya tidens anda.
Fredag 28 jan slutade de hugga timmer. De hade tjänat 32 kr/dag. Sedan högg han kommunved, som han säger. Och det var väl rätt, men det var åt den kyrkliga kommunen.
Tyvärr skriver Pappa numera ibland ganska svagt med blyerts så kopiering är tveksam. Han använder också små almanackor, så det vill till små bokstäver.
Lördag febr. "SNÖSTORM 60 CM SNÖ. MIN BRODER KARL HITTADE VI I SNÖN DÖD. MITT FÖR MELONAPPELN. TROLIGEN HJÄRTAT. IDEFJÄRD OCH KALLE JOHANSSON VAR HÄR PÅ KVÄLLEN OCH VILLE HA REDA HUR DET VAR NÄR VI HITTADE HONOM".
Farbror Kalle. han var en viktig person under mina barnaår och förresten så länge han levde. Han var snäll, för snäll. Kunde inte säga ifrån åt någon. Han förstod sig på barn. Kanske för att de liksom han ofta blev hunsade med på den tiden. Och skulle veta sin plats. Kalle kunde göra perrar av halva trådrullar. Han delade rullen på mitten och spetsade den lie. Satte en pinne i hålet och sedan var det en utmärkt snurra eller perr. Och barkbåtar av tallbark, med segel och allt. Och mast förstås. på den tiden fick man ofta en strut karameller på ”affärn" hos privathandlarna. Så icke hos Konsum förstås till min stora sorg, för vi var ju Konsum-medlemmar. Lite uppvägdes det ju av att jag ibland fick smaka av de karameller som farbror Kalle fick av sin handlare. Och åka med honom på cykeln på pakethållaren och hälsa på kusinerna. Med en filt under att sitta på. Vem skulle ha tänkt på det om inte farbror Kalle. När Ingrid var liten gjorde han en ”bil”, som jag fick springa och dra henne på. Den hade fyra hjul förstås och ratt. Och ett säte där hon satt och jäste. Framtill var det en ”dret” som jag drog i. Jag tyckte egentligen inte om att vara motor, men eftersom det var farbror Kalle som förorsakat uppdraget så gjorde jag mitt bästa. Så mycket tyckte man om honom att man svalde en del förtretligheter. Ja. farbror Kalle, nu har Du, snart 40 år efter Din död, berett mig en minnesstund fylld av angenäma tankar från en svunnen lycklig barndom. Som var början på ett lyckligt liv. Tack.
Söndagen 26 febr följde de farbror Kalle till graven. Pappa noterar att han fick mycket blommor, Kalle. "Det var smärtsamt att ta farväl av honom".
Syskonkärleken är ju som den är. Jag minns att Pappa har berättat att Karl kunde vara en mycket elak storebror när de var små. Jag kommer inte just nu ihåg något av de trakasserier Pappa blev utsatt för. Från ungdomstiden minns jag att den snälle farbror Kalle i mycket enskilda stunder kunde förvandlas och bli lite elak genom att härma folk. Det gjorde han bara när det var bara han och jag. Det kunde vara Hilda i Gölghult eller Anna Bohman som var på tapeten. Han var en mycket god imitator, den spjuvern.
Lärdag 12 mar. ”4 gr k på morn. Var ja hemma, gjorde i ordning vägarna. Här var sk Lysningssväng. Här var 37 personer, det var rätt så trevligt, så ja tror att alla var nöjda. De fick mycket pengar å Presenter".
Man berömmer sig inte själv. även om man har stort självförtroende. "Det var rätt trevligt" skulle nog på värmländska kunna ersättas med "var görskoj".
Astrid är i Fredriksdal och gör i ordning, för det skall förstås säljas.
Söndag 27 mars. ”Disigt. Sjögren å Kalle Johansson var å såg på Fredriksdal, så affären är så gott som uppgjord".
Sjögren var högerman och kommunalnämndens ordf och Kalle Johansson var s och fattigvårdsstyrelsens ordf. Det handlade då förmodligen om att kommunen skulle köpa det för att bereda plats för något "socialfall". Ordet var nog inte uppfunnet på den tiden, men det fanns alltid några som kommunen fick ta fullt ansvar för, och bereda husrum.
Långfredag 9 april kom båda sönerna med fruar hem, för nu drog det i hop sig till Ingrid och Allvarrs bröllop.
Lördag 9 april är det dags. ”Klart, kallt. Vigdes Ingrid å Allvar, Josef å Karin, Ingvar, Inga-Brita, Ivar, Agnes, Ingvar var på Bröllopet, de vigdes kl 4 eft, f 5 till sitt hem i natt. Ester i Vickerum laga maten. Vi hade Kyckling å Ostkaka mm".
Enligt småländsk sed plockade ju gästerna till sig av alla kakor som fanns till kaffet utan att ens snudda vid tanken att de på stället skulle äta upp alltsammans. Det lämnades kvar på assietten.
Karin, som var okunnig om seden, tyckte det var märkligt. Men så kom påsen fram och kakorna följde med gästen hem. Det var högtid de få gånger Mamma och Pappa var på kalas och kom hem med de icke uppätna kakorna. Så då gick det inte att spekulera i att de nog inte tog av allt när det var knappt tilltaget. Det tog alltid av allt, även om det så inte åts en enda kaka på platsen.
Första maj, som var en söndag, var Mamma och Pappa till Hjorted och demonstrerade.
Pappa arbetar som vanligt i skogen med huggning och skogsplantering,
Lördag 4 juni är det lysningssväng för Ulla i Lyckedal och de dansar i gamla stugan som ännu inte är riven.
Den 8 maj är det noterat att Pappa lämnat Fredriksdal till Kyrling för försäljning. Det hade då inte lyckats att sälja det för egen hand. Fredagen 10 juni sålde han det till Gustavsson i Ramnebo för 3000 kronor.
Lördag 11 juni får Pappa ont i vänster hand och blir sjukskriven.
Lördag 18 juni tar doktorn hål. Det har varit varbildning. Måndag 4 juli är han arbetsför igen och sätter i gång med att rödfärga huset. Morbror Mauritz var hemma en vecka och han hjälpte också till. Fredag 22 juli var hela Grönhagen, även uthuset, nymålat och klart. Lördag 23 juli kommer ett efterlängtat regn. Det har inte regnat sedan 23 maj. Regnet till trots tröt vattnet i brunnen måndagen l aug. Det var ljusblått, med bad och vc och allting.
Måndag 29 aug. ”Varmt. Högg ja i skogen. Jag cyklar efter Dricksvatten i Grönehorva varje kväll”.
Tisdag 30 aug. ” Vackert. Högg ja i skogen. Slaskvatten tar vi i Smestugekällan”.
Det handlar om att det skall bli en ny båt "öka". Söndag 4 sept var Pappa till Viktor i Fridhem, som är båtbyggare. Han bodde tidigare i Jakobsberg utanför Kallsebo.
Tisdag 6 sept. ”Vackert. Hyvlade Astrid å ja ökbräderna, å ja letle Ekkrokar, å åror”.
Onsdag 7 sept. ” Vackert. Högg ja i skogen. Erik i Ugglekärr var med ökvirket till Viktor i Fridhem”.
12 sept är noterat att Inga-Brita fick en pojke i natt. Men jag då?
Det har regnat lite grann. Så söndag 13 sept är noterat att "I dag har vi lite vatten i brunnen i hagen". Måndag 26 sept var Erik i Ugglekärr med till Fridhem och hämtade den nya ekan. Märk ekan står det faktiskt. Det var ett stort ögonblick förstås så "öka" kanske kändes lite billigt på nåt vis.
Söndag 2 oktober reste Mamma till Stockholm. Hon skall vara hos Inga-Britt och hennes lille pojk medan jag är till Öregrund under en vecka. Det var så att vi skulle ha pråmar att tippa sten från vid kraftvärmeverket i Hässelby. Vi tippade stenen i sjön Mälaren. Då köptes pråmen Herräng från Herrängs gruvor och denna byggdes om vid Öregrunds varv. Denna vecka gällde det att gjuta betongdäcket på den. Det var ett klass I arbete. Det var nödvändigt med effektiv kontroll dygnet runt. Arbetet fick ej avbrytas. Det var mest fiskare och bönder från Gräsö som utgjorde arbetsstyrkan, så det var ett knepigt jobb. Helt i klass med att resa flaggstång med ovant folk.
Söndag 16 okt. ”Vackert. Var ja å röstade om trafiken, Höger eller vänster. De blev 80 % för vänster, så de blir ingen ändring”.
Men hej vad han bedrog sig. Visst blev det ändring, som tur är.
Lördag 22 okt började han få besvär med kisseriet och torsdag 27 okt fick han Sulfadimin mot blåskatarr.
Det börjar ordna till sig. Det märks att jag blivit gift. på fars dag 13 november hade det kommit kort från Inga-Britt, Ingvar och Nils.
Måndag 27 nov slaktades grisen. 130 kg vägde den. 41 kg såldes till ålderdomshemmet Hultgården för l64 kr, dvs 4 kr/kg. Måndag 5 dec började han hugga timmer åt Fornander, som köpt timmerskiften i år.
Tisdag 20 dec var han till smen i Misterhult och beställde en vändhake till att vända timmerstockarna med. Han högg ensam i år tydligen.
Till 1956