1947.
Under det har året hoppas jag att vi skall få se lite mer påtagliga bevis för att det blivit fred. Det tog dock lite tid för oss att anpassa oss till freden och Pappa berörde det inte så där förfärligt mycket.
Torsdag 2 jan, som var en vacker dag, var Pappa och jag till Oskarshamn, på cykel förstås. Och köpte mig en kostym för 172 kr. En mörk, lite vitrandig, väl egentligen avsedd för min avslutning till sommaren i Katrineholm.
Måndag 5 jan var Pappa och försäkrade Fredriksdal för 4000 kr. Misterhultsborna på den tiden överförsäkrade inte sina hus. Jag minns, när Pappa hade dött, att jag gick igenom pappren på Grönhagen och fann brandförsäkringen på Grönhagen oroande låg. Men det tyckte inte Olle Sand som var ombud för socknens brandstodsbolag. Tvärtom tyckte han Pappa varit en föregångsman som alltid väl kontrollerade sitt brandförsäkringsvärde. Visserligen höll Olle med om att det nog var för lågt försäkrat, men premierna blev ju så höga om det skulle tas upp till riktiga värden. Det fordrades faktiskt lite övertalning för att få honom att gå med på en höjning, för att jag skulle sova lugnt.
Jag var hemma till 8 jan och jag var med Pappa i skogen. Fredag 17 jan var det ”flängvästa”. Ett begrepp som jag inte hört sedan barndomen. Det innebar hård västlig vind som oftast i kombination med milt väder smälte undan snön och var efterlängtad. Speciellt nu när det snöat ordentligt under senaste veckan. Träden var fulla av snö och det var att vara ständigt genomvåt för den som arbetade i skogen. När man fällde ett träd och stod böjd och högg rasade snön in under halslinningen och det var inte så gott. Så gott det nu gick försökte man "smyga" sig på träden och fälla dem utan att fällhugga, men det gick ju inte om de lutade ordentligt eller var stora. Så mildväder och flängvästa var efterlängtat, så skogen rensade sig fran snö.
Granraskningarna fortsätter också i år. Lördag 18 jan var det dags. Denna gång provades tydligen ett nytt grepp. De äldre grannarna -ett tiotal- var bjudna dagen efter. Tisdag 21 började Pappa i Gölghult och körde timmer i skogen åt Algot. Torsdag 6 febr sträckte han en muskel, så han fick vara hemma en tid, men det hindrade inte att han högg ved och söndag 16 febr var han och samlade in kåda och gjorde ympvax. Ympvaxet gjorde han av grankåda, vax och talg. Det smältes och skirades. Söndag 9 febr var han i Ugglekärr och köpte 10 kg rågmjöl. Det var väl fortfarande ransonerat. Måndag 17 febr började han i skogen igen, men det var kallt och tjälet, upp till 27 grader. Lördag 22 febr var det 10 gr kallt och snöstorm. Så då satt han inne och lagade två par pjäxor och gjorde 8 kvastar av björkris. Måndag 3 mars var det fortfarande kallt, 18 grader.
Han högg vid Barngöl. "Vi har nu statligt tillägg med 35 %", vad det nu kunde innebära. Kanske var det fortfarande stor brist på ved, så det behövdes tillägg för att få fram bränsle under denna mycket stränga vinter".
Lördag 8 mars. ”10 gr kallt, snöstorm. Var jag hemma, färja nät, gjorde kvastar mm. Snön är väldigt djup nu, så det går ej att gå till skogen förrän det blir bättre”.
Tisdag 11 mars var det fortfarande 27 grader kallt. "Fick mjölkrabatt i går kväll”. Det är synd att det är så kortfattat så det inte går att direkt få fram vad det egentligen är fråga om. Statlig subvention eller rabattering av arbetsgivaren? Söndag 16 mars är det blidväder för första gången sedan 18 jan. Denna dag bar Pappa Ragnar Jönsson på Virum till graven. Om jag minns rätt hade han drabbats av hjärnblödning.
Måndag 14 april. "Vackert. Var jag till Ohamn, köpte en kostym för 114 kr, en hatt för 16-, hängslen 6-, skjorta 10-”.
Torsdag 1 maj var Pappa på förstamajmöte i Mörtfors och på bio efteråt. Det var 91:an Karlsson, så jag lyfter på kepsen för hans val. 91:an är ju på sitt sätt den sanne socialisten, som ömmar för sina kamrater och som med hela sin klurighet försöker komma åt de befälspersoner som vill spela översittare. Lördag 3 maj var det fackföreningsmöte och Pappa blev vald till ordförande. Igen får man väl säga. Lördag 10 maj var han till Selda i Virums kvarn med ett bisamhälle, som hon köpt för 25 kr. Så nu skall Selda bli biodlare.
Denna vår ympades många träd både i Grönhagen och Fredriksdal.
Pappa har börjat skriva dagbok i dessa små kalendrar som lantarbetareförbundet gav ut varje år. Det är tunt papper och lite utrymme. Så det blir små bokstäver och det skrivet på baksidan slår igenom på framsidan. Så det är jobbigt att tyda ibland, tyvärr.
Den 12 juni kom jag hem och hade slutat skolan i Katrineholm.
Fredag 20 maj fick de 25 kycklingar. De var nog köpta från något äggkläckeri. Det är skrivet med rödpenna och ännu svårare att tyda.
Midsommarafton 23 juni for jag till Örebro för att arbeta för Geislers konsulterande ingenjörsfirma.
Sommaren fortsatte med att bärga höskörden på Virum och en del arbeten i Fredriksdal, bl a staket. Kan tänka mig att där fanns mycket att ta reda på. Tilda hade ju varit ensam och ofärdig i många år. Den nye mågen Rynegård, som varit med sista åren, hade dock varit pysslig. Tilda, som ni minns följde med sin dotter Karin till Norrköping, dog tisdag 8 juli. Så det tunnas ut i den generation, som var före Pappas.
Jag är skrockfull och mycket för 13, men jag har aldrig fått belägg för att jag har fog för det. Men nu kommer det. Söndag 13 juli skar sig mamma av en glasbit i benet sa de fick hämta doktorn.
Ingrid kom och Josef for och tvärtom finns det noterat här och var, men utan förklaring, tyvärr. Kan undra vad de hade för sig.
I augusti kom morbröderna från Trelleborg på besök och de gjorde utflykt till Ävrö. Söndag 7 sept trummade han bina och det blev bra med honung.
Söndag 31 aug. ”Vackert. Var Astrid till Vestervik på kvinnokurs”,
Lördag 6 sept var de till Misterhult på fest, sa de kom inte hem förrän klockan två på morgonen. Lördag 13 sept var det dags för kalas i Gölghult. Säkert med ostkaka.
Framme i september var det dags för potatishackning på Virum. Det var ett arbete som sträckte sig över flera veckor. Pappa var ”Pärabas" detta år. Det innebar att han hjälpte till att tömma korgar och skrev upp för var och en hur mycket de hackat.
Lördag 4 okt var Pappa på möte i Virum och till Mörtfors på fest. Det levdes loppan detta år vill jag säga. Fest och kalas om vart annat.
Söndag 12 okt. ”Vackert. Var j på sjön mest hela dan, fick 15 vackra jäddor, en ål, en aborre”.
Söndag 19 oktober var Pappa med David i Lyckedal och åkte efter hans unghäst. David hade ju oxar fram till slutet av trettiotalet. Sedan köpte han ”Gullan" som var en han och uttalades med den betoningen. Han köpte den i Gölghult och han var gammal och ingen sprintertravare precis. Så David hade vid det har laget köpt en fölunge, som vuxit till sig och nu kördes in. Dvs lärde sig att dra och förstå kommandon. Och då kunde det ju vara bra att vara två om han skulle få några dumheter för sig, den unga hästen.
Det blir mer och mer beting på Virum och det ger möjligheter att tjäna in ganska bra med tid ibland. Pappa var ju en ”vigulant" arbetare som kunde göra både fort och väl när det bar till. Det var beting på dikesgrävning, rotfruktsupptagning, täckning av potatiskupar mm.
Fiskat har han gjort i år också givetvis. Och planterat fruktträd. Då tog han hem vildapelträd från hagarna och ympade själv och även sålde.
Lördag 25 oktober. ”Vackert. Satte jag fruktträd utmed vägen, sen var jag åt sjön, fick mört å gäddor, sen slöt jag att klä källaren med bord, satte fruktträd på lager eller försäljning, var åt Hellersberg efter en Bykgryta".
Lördag 1 nov satte han 20 fruktträd. Det var förmodligen hemma, men kan förstås också ha varit på Virum. Det framgår inte direkt, men sammanhanget tyder på att det var hemma.
Söndag 9 november var både Mamma och Pappa till "kyrkan" (Misterhult ) på studiekonferens. Söndag 16 nov var det kallt. Pappa var i skogen och såg på huggning, men det finns inget och torsdagen 20 november var han och stämplade på arbetsförmedlingen. Måndag 24 november började han dock hugga timmer åt Blankaholmsbolaget på Grönhult. Han hugger ensam. Söndag 30 nov satte han 10 fruktträd i Fredriksdal. Måndag 1 dec slaktades grisen som vägde 128 kg. Lördag 6 december sattes det ytterligare fruktträd i Fredriksdal.
Tisdag 9 dec. "JAG FICK EN STICKA FÖR EN VECKA SEN; SOM HAR SVULLNAT HÖGER TUMME; VÄRK”.
Lördag 13 dec fick han åka direkt till lasarettet i Västervik. Han fick morfinpiller. Dagen därefter opererades tummen. Pappa får penisilininsprutningar fram till och med 19 dec. Om det nu var rätt stavat. Det är Ingrid som fört pennan. i dagboken. Pappa ligger alltså inlagd på lasarettet. Han fick åka hem tisdagen 23 dec. Jag kom då hem från Örebro, så vi fick sällskap hem. På julafton kände han sig rätt bra, men sedan blev det och värk igen. Han for till doktorn var annan dag och det var mycket var som togs ut. Mest sängliggande. Så varade det i dubbel bemärkelse året ut.
Det var ett marigt slut. Vi får hoppas att det reder ut sig.
Det är besvärligare att följa anteckningarna nu, eftersom stilen är mindre. Där till är det skrivet med blyerts vissa stycken. Så det går inte så där särskilt bra att kopiera.
Jag hade, när jag slutade 1946, bestämt mig för att ta paus i skrivandet. Men nej, det är som ett gift. Något driver mig att gå vidare. Jag lever med i det som hände och är så nyfiken på vad som skall komma. Samtidigt fasar jag för den dag då det inte finns fler dagboksanteckningar att bearbeta. Jag tycker jag har kommit Mamma och framför allt Pappa så nära under det här skrivandet. Nu är jag ju inne i en tid nar jag inte själv bodde hemma, så det kommer fram en del som jag inte vetat om och en del som jag har svårt att tyda.
Till 1948