1944
Dagböckerna har ändrat lite karaktär. Det är inte längre den hårda striden för livets nödtorft det handlar om. Som det faktiskt var 20-talet och en god bit in på 30-talet. Det är lite enklare att leva.
Årets första dag började med barmark men redan vid middagen var det 4 tum snö. Onsdagen 5 jan konstaterar Pappa att han är fri från sin blåskatarr om det nu beror på Dr Montelius tabletter eller om det beror på de varma sittbad som mycket noga med vid denna tid. Vi högg vid Kullen.
Lördag 8 jan var det dags för fackföreningens årsmöte och familjefest i Virum. Josef satt ordförande och det kom så mycket snö så vi fick gå hem. Dagen läste han en bok som hette "Det ljusnar över bygden." Den var av Johannes Eriksson, en jämtländsk bondeskildrare. Dessa böcker fick jag av Såningsmannen, som "erkänsla" för inlämnade insändarbidrag.
lördag 15 jan. ”Lånte jag en häst på Virum, vi körde 6 lass ved från Lillskogen. På kv var jag på mitt första sammanträde i kommunalnämnden. Vi äro Erik Andersson, E Danesten, Karlström, Ernst Johansson, Ejnar Karlsson Lillsjö, Lindström, Karl Karlsson, E Höcherfelt, Jon Sander, Sjögren”.
Söndag 16 jan var han ute och försäkrade. Det är så, om jag nu inte nämnt det förut, att han sedan några år övertagit ombudsmannaskapet i Sveriges Centrala Begravningskassa, med säte i Eskilstuna, efter Gustav Karlsson. Han var tidvis väldigt aktiv att skaffa försäkringar. Det var var mans plikt att se till att han kunde komma i jorden utan att ligga andra till livs. Och det fanns för övrigt vanliga livförsäkringar också. Det är ofta han är ute och försäkrar som det står.
Onsdag 26 jan körde han på morron omkull vid Grönhult och slog ett knä, så det är "rätt ont”. Men det klarade sig tydligen utan sprit.
Januari är julgransraskningarnas härliga månad. Vi vandrade runt från gård till gård och raskade granar. Inte bara under januari förresten utan det fortsätter även nästa månad.
Josef kom hem från Gamleby för att den 2 febr åka till Målilla sanatorium för undersökning.
Vi fortsätter att hugga vid Kullen och på fritiden rotar Pappa upp stubbarna efter alla fruktträd som dog under de kalla vintrarna. Det var stor åtgång, men det förde också med sig att Pappa där efter ympade in nya sorter. Det är ju så här i världen att inget är förmodligen så ont så det inte för något gott med sig. Även om vi ibland inte vill förstå det eller kan.
Söndag 20 febr avsade han sig att vara ombud i Finlandskomitten. Kriget berörs inte alls fö i dagboksanteckningarna. Det har blivit en vana. Lördag 26 febr var jag till Oskarshamn och köpte skrivmaskin. Dagen där på var det 60-årskalas hos Boman i Hällersberg.
Söndag 5 mars var det begravning i Ugglekärr. Det var mor Anna, som hade dött. Det var kaffe och ostkaka som seden bjöd.
Tisdagen 28 mars kom det 7-8" blöt snö och den ligger kvar två dagar senare och det är rätt kallt.
Påskafton 7 april. ”Var Ingvar och jag till stan, Ingvar köpte en kostym för 117 kr, Cellull förstås, 1 skjorta 10.75, en slips 3.75. Jag köpte Ingrid en gymnastikdräkt, 7 kr. Sjön ligger än, på vägen är snön mestadels borta”.
Tisdag 11 april var det dags för att sätta ryssja i diket vid Tjustgöl. Jag kan redan nu avslöja att det inte blir ett ”ålår”. I årssammandraget är endast noterat 6 ålar. Jämför 111, tror jag, förra året.
Torsdag 20 april dog Karl-Egon i Grönslätt som varit sjuk från och till hela sitt unga liv. Han måste väl ha varit omkring 12 år när han dog. Han begravdes söndagen 30 april och det är första och enda gången som jag burit någon till graven.
Måndag 1 maj var Ingrid till Virum och hämtade mjölk för första gången. Måndag 8 maj tog de en gris i Gölghult och den 13 maj ytterligare en på samma ställe. Priset var 50 kr.
Lördag 20 maj. ”Grov jag landdike på venerna. Vi slöt att sätta potatis på gården, så gjorde jag den snygg. Josef kom hem från Målilla, han har varit där sen 16/3. Vi har sen vår å kylig väderlek, ingen värme har det varit ännu.”
Pingstafton 27 maj. ”Hade jag beting att täcka resten på fagerslätt, gödsel kompost. Ingvar hjälpte mig, så vi slöt kl 8 börja 6:15. Sen var jag å ympa i Grönhult å lade ihop ved utmed grönhultsvägen. Var till gravarna med blommor, å köpte linolja hos Gotthard på lisens”.
Onsdag 31 maj lastade Pappa stockar och bräder från Skogtorpet. Virket kördes ner till bilväg för vidare befordran. Det var ganska vanligt att gamla stugor revs och omvandlades till brännved. Det var stor åtgång och brist på allt brännbart under krigsåren. Och det betalades nog bra också. Det var många gamla torp, som gick detta rivningsöde till mötes under krigsåren.
Lördag 3 juni. ”Var jag hemma, bette ved å varjehanda. Alge Nilsson var här, vi har gjort en del renoveringa. Alge å Tor Andersson var här i Torsdags, vi har klätt in kammaren ovanpå med Ankarbord”.
5 juni börjar målare Svenson och hans son att måla. De var verksamma en hel vecka och de tog 1:50 kr i timmen. Söndagen var Svensson och fernissade målning. Sammanlagt kostade målningen 157 kr. ”Vi har mycket jobb att göra i ordning. Inga skall komma om onsdag. Vi har jobbat hela dan, Astrid å jag för att få i ordning en del". Och den 15 juni, som var en torsdag, kom Inga.
Pappa konstaterar den 23 juni, som var den verkliga midsommarafton, att ”vi har haft kyligt ej någon riktigt varm dag ännu. Vi har haft mycket regn”. Ingrid och Pappa var till Mörtfors och dansade kring midsommarstången. I slutet av juni är det dags för höskörden. Han talar om att han slog efter maskin. Det var för hand alltså. Så noga tog man reda på skörden på den tiden. För hand och med lie tog man reda på det som ej gick att komma at ned maskin.
Fram i början av juli blev i alla fall. Då passade Josef och Inga på att åka till Västervik och tälta några dagar.
Lördag 15 juli var Pappa till Oskarshamn och köpte en grå kostym för 78 kr. Så då var han fin när han den 22 juli var på den traditionella fackföreningsfesten i Virums skola. Festligheterna avlöste varandra, så nog blev det användning för en ny kostym. Den 30 juli var det dags för ett besök på Mörtfors basar, som jag nog har vidrört i tidigare sammanhang.
Söndag 6 aug. ”Hade vi varit gifta i 25 år, vi hade mina syskon här, Axel. Ester å barnen Edna å Jonas, Kalle å Hanna”.
Ja, tiden går.
Torsdag 31. ”Slog jag före maskin. På efm var jag med å provade det nya tröskverket”. Märk slog före maskin. Nu gällde det säden. Inget fick trasas ner. Därför slogs det runt åkrarna för hans och bands i ”nekar” (kärvar), så så att maskinen fick plats.
Lördag 2 sept. ”Slog jag i kring för maskinen på venerna. Jag är ej kry, jag gick i lågskor i ån, blev våt hela dan. Josef fick lägga mig när jag kom hem. Högra sten i pungen har svullnat till 3 gånger naturlig storlek”.
Han fick ta det lugnt några dar med med äppelplockning mm och torsdag 7 sept: ”Jag är bra nu".
Fredag 15 sept kom morbror Manne och hälsade på. Söndag 17 sept var Pappa och Josef och röstade, Josef för första gången.
Söndagen 24 sept var en pojke, som hette Birger Karlsson från Oskarshamn och hälsade på. Måndag 25 sept noterar han att honungsskörden var 75 kg på 5 invintrade samhällen, således l5 kg per samhälle. Jag tror att det var ett ganska bra resultat på den tiden. Det var före oljeväxterna och det gällde halmkupor. Nu det att sälja det som hade producerats. Söndag 1 okt var han till Gustav Persson och pratade om äppelförsäljning. Gustav for till Oskarshamn och torgade. Tisdag okt var Gustav i Grönhagen och köpte äpplen för 220 kr.
Fredag 6 okt. ”tog jag mit havre på hagen. På kvällen var jag åt kyrkan, vi had sammanträde angående Landsinsamlingen för uppsamling av kläder åt flyktingarna här Sverige, här kommer dagligen Finnar, Estländare utan kläder, är hemlösa”.
Söndag 15 okt begravdes Matilda Hammarberg, som väl var faster till Mamma och bodde på Kärsvik.
Söndagen 5 nov bildades en samarbetskomitte för nykterhetens befrämjande. Pappa och jag var ombud för lantarbetareföreningen.
Torsdag 23 nov var Pappa till Figeholm på Fastighetsberedning till taxering. Han var suppleant i taxeringsnämnden, men fick vara med ganska mycket. Onsdag 29 nov var Alfred och slaktade de båda grisarna, varav den minsta försåldes. Det största behölls och den vägde 125 kg, tror Pappa. Lite av vitsen med två grisar var också att det blev ju mycket inälvor och kanske huvud av den försålda grisen som kunde tas tillvara förutan kuponger.
Hösten gick som vanligt med sprängningar och dikesgrävningar.
Söndag 10 dec. ”pinnar jag en räfsa, högg hål i ett sågblad som gått av för Ingvar å öka i en plåtbit så de blev bra”.
Just det. Inget som kunde skulle kastas. Med lite knep och klurighet gick det ofta att förlänga livet på mycket. Denna gång var det ett sågblad som förlängdes med plåt. Det gick bra.
Måndag 18 dec började han hugga i skogen vid Mossberget, där jag tidigare höll till ensam.
Lördag 23 dec. ”Vackert. Var jag först till KF, sen fila jag sågen. Var på sammanträde i Kommunalnemnden”.
Söndag 24 Julafton. ”Styrde jag med hönsen, sen var åt Grönehorva. Vi hade lite klappar, men julen är ej som vanligt, Josef är utan anställning, Astrid är ej kry, Ingvar skall till Katrineholm 10 jan, Josef till Gamleby kommunalkontor annandag”.
Juldag 25. ”Vackert. Var Josef, Ingvar å Ingrid till kyrkan”.
Jag förstår numera om det var lite sordin på julstämningen. Familjen var på väg att skingras. Det har vi barn också fått uppleva när våra barn gav sig ut på skolor eller arbete. Det var hemskt. Och värre måste det ha varit för Mamma och Pappa. Eftersom vi valde lite granna "intellektuella yrken" fanns det ju nästan ingen chans för oss att få jobb där nere och vara i deras närhet resten av livet. Men sådant är livet. Det kanske var så mycket roligare när vi kom och hälsade på, även om avskedet kunde vara fruktansvärt, särskilt för Mamma på äldre dagar.
Till 1945