1941
Nyåret började med att Pappa och jag högg i skogen. Jag hade ju skolledigt. Torsdagen den 2 jan filade han tre sågar. Nu hade Pappa tröttnat på att behöva gå hem från skogen för att ett sågblad gick av. Nu fanns det reserv. Där till kunde filningen skötas helt på söndagarna, så den inte inkräktade på arbetstiden på vardagarna.
Lördagen 4 jan var det dags för årsmöte i fackföreningen. Det var kaffe och dans, även dans kring granen. Vi kom hem klockan 1.
Söndag 5 jan. ”18 gr kallt. Vi elda i alle spisar, fick ej varmt ändå. På em var vi till Lyckedal på kaffe. Josef for till Gamleby”.
Vi vet ju utan att behöva läsa dagboken att det är en kall, mycket kall vinter som stundar. Det var som om krigets onda makter slutit förbund med kylan och snön för att göra det etter värre.
På trettondagen var Pappa åt Vällehorva med flaskor till must. Det var så att de hade bildat en musteriförening, där de kunde musta äpplen. Pappa hade en andel där.
Söndag 12 jan var Pappa till Sandberg, men han kunde inte få radion i ordning utan Pappa fick låna en, som går att "använda mitt syrebatteri till".
Så var det dags för sedvanligt issågande på Virum och det var nog kallt i kylan. Fram åt slutet av månaden pendlade termometern mellan 20 och 25 grader, vilket är mycket, så sydligt. Pappa fick ha ombundet om ansiktet på förmiddagarna för att klara kylan. Fredag 31 jan noteras att det varit så kallt att Ingrid fått vara hemma från skolan hela veckan pga kölden.
Lördagen 1 febr skulle det ha varit fackföreningsmöte i Grönhagen, Men det fick ställas in. Det kom bara tre personer. 12 grader kallt var det. Själv var jag till Kallsebo på årsmöte i Röda korset och kom hem klockan halv ett på natten. Det var som värst.
Pappa har huggit färdigt på Ramudden och börjar den 3 febr vid Torshultssträngen där Mauritz i Gröndal tidigare börjat. Det var dock avbrott för tröskning ibland. Den 6 febr bar han 125 säckar säd från verket på 6 ½ timme. Det var säkert ingen sinekur, men Pappa, tror jag, längst inne älskade arbeten som en del andra hade svårt att klara av. Den 9 febr var första dagen på detta året som termometern visade över noll. Kallaste året sedan 1802, noterar Pappa. Onsdagen 12 febr är jag med i skogen igen. Det är nämligen så att Min lärarinnas, Hilma Hurtig, far hade dött och vi blev lediga några dagar under hans begravningstid.
Torsdag 13 febr tog Pappa hem en frösäck från Virum. Han hade tagit reda på det från tröskverket. Det var till allra största delen ogräs, men det kunde väl vara ett och annat vetekorn i det. Det där fick hönsen att plocka i, men det gällde att inte blanda det i gödseln, för då blev det ogrässådd.
Söndagen 16 febr begravdes Viktor Petterson i Gölghult, dom avlidit efter en blodpropp. Det bjöds på kaffe och ostkaka på kommunalhuset. Själv var jag på skidtävling i Kallsebo.
Söndag 23 febr. ”5 tum snö har fallit i natt och det snöar. Var jag inne, sånär som jag var åt hellersberg ett slag. Hanna hade fått sin pension, nu 22:40 kr i månaden, hon fick 130 på en gång nu”.
22:40 i månaden verkar löjligt lite att komma med. För den som tidigare aldrig haft ett öre som egna pengar i hela sitt liv var det säkert ett enormt uppsving.
Lördag 1 mar. ”Soligt. Var jag åt Virum, plocka opp 225 kg Potatis som jag köpte. De var köld i kupen, så så Potatisen var frusna, de mesta. På kvällen var här fackföreningsmöte”.
Fredag 7 mars var det dags för Pappas 52-årsdag och det blev kaffe och spanska bullar på sängen. Söndagen 9 mars var det årsmöte i fackliga centralorganisationen och Pappa blev sekreterare. Han köper potatis på Virum detta år. Plockar själv upp dem och det är en hel skadat pga kylan. De anställda får köpa för 10 öre/kg, vilket är billigt.
Söndag 23 mars var Vallentin i Viksjöhult och hälsade på. Han ville ha hem frö. Det var så att Josef under förkrigsåren for omkring och sålde frö på eftervintrarna. Det var från Bröderna Nelssons fröhandel i Hallarbro. När Josef slutade med det fortsatte Pappa att ta hem frö åt sig själv och de grannar som ville vara med. Det blev väl något billigare på det sättet. Josef trampade också omkring och sålde Såningsmannen som var Saxons tidning. Dels var det för att få en inkomst förstas och senare tror jag även Folket i Bild fanns med i sortimentet. Jag kan också tänka mig att det fanns en ideell bakgrund hos Josef i detta engagemang.
Lördag 5 april var det fackföreningsmöte i Grönhagen. Da blev Pappa vald till ombud till LO:s kongress fram på sommaren. Jag undrar om detta är rätt. Var det inte lantarbetareförbundets kongress?
Den 2 april noteras att vintersnön ligger kvar och att Viksjön har is som fortfarande bär för vedtransporter. Den 6 april är det dags att mata bina första gången. Två av de åtta invintrade har dött.
Påskdagen 13 april. ”Snön smälter rätt bra nu, i natt har det regnat å i dag har det varit värmegrader, men snön är djup än i skuggan, isen är även rätt tjock ännu på sjön, så han kan bär att gå, men köra över sjön är nog ej säkert. I dag har jag sutte hemma, har varit åt Virum efter mjölk”.
Annandag påsk 14. ”Västlig blåst. Koka jag kaffe, gav Ingrid och mamma på sängen. Det var Ingrids födelsedag, hon fick för 50 öre karameller av mig å ett förklädestyg av mamma. Vi bjöd Ingvars lässälskap på kaffe, Rut och Gun. På kvällen var vi till Lyckedal å drack kaffe”.
Tisdag 15. ”Västlig Blåst. Var Ingvar och jag till stan, jag jag köpte honom läskostym för 65 kr, skor 19:50, mössa 4:25”.
Det gick ända till den 16 april tills han fick de första gäddorna och det var i en ryssja i diket från Rögöl. Måndag 21 april sådde pappa köpgödning på Virum. Det var kallt och rackrigt. Han frös om fingrarna. På kvällen satte han tre ryssjor i en liten rening i Viksjön. Den 27 april fick han tio gäddor i ryssjorna. Han har sex stycken satta. Samma dag ser det ut så här. ”Snön är ej borta än, jag skulle gräva landet i berget härute i går men kälen sitter ännu i jorden, höstsäde å gräs mår mår illa. Bina kan man ej fodra. Jag har fått tagit på undertröja denna vecka”.
Tisdagen 6 maj köptes grisen av ”Augustsson” och kostade 55 kr.
Pingstafton 31 maj konfirmerades jag och dagen därpå var det nattvardsgång. Pappa var inte med någon av dagarna, men han noterar att det på pingstdagen var så mycket folk så en del fick stå utanför. Josef var hemma på permission ett par dar från det militära.
Den 3 juni var det skogsbrand vid Imbramåla, sa Pappa var där och var brandvakt.
Här kommer orginalanteckningarna från Kongressen, där Pappa var ombud. Om det nu var LO eller Lantarbetareförbundet. Jag påminner mig dock att han dansat med frun till LO:s andre ordf Gunnar Andersson när de var i Saltsjöbaden. Så ändå kanske LO.
Lördag 14 juni. ”Reste jag med bussen från Solstadström kl 8. Gick från Vestervik kl 10:23. Fick sen gå från Norsholm till Norrköping med persontåg. Åkte snälltåg från Norrköping till Stockholm, var där kl 16:40. Jag bodde på upplandsgatan 3 Pensionat jakobsson, på lördag kväll var jag ute å såg på staden”.
Söndag 15. ”Börja Kongressen kl 11, folkets hus A-sal, den var rikligt smyckad för handlingar, gick raskt undan. På eferm var hag å besåg skansen, såg Tiggarstudenten på Teatern, Solliden, vacker med utsikt över staden”.
Måndag 16. ”Var jag på grönelunds Tivoli efter avslutningen för dagen”.
Tisdag 17. ”Avslöts förhandlingarna vid kl ½ 2. Vi hade sen utflykt till Saltsjöbaden, besåg vår gård sen intog vi middag på Saltsjöbadens restaurant, sen var de dans till ½ 11”.
Onsdag 18. ”Avslöts Kongressen kl 2, sen var vi å besåg söder tills åkte även Vesterbron, var å handla hos Ålén å holm”.
Torsdag 19. ”Åkte jag från Stockholm 7:40, var i Vestervik 13:12, sen hem med Bussen”.
Pappa arbetade med väg till Grantorpet, en av de små arrendegårdarna som hörde till Virum. Till Vackrevik gjordes också väg. Där bodde nog ingen vid denna tid, men det var väl för skogskörslor.
Den 4 juli kom morbror Mauritz på besök. Under den tiden blev det fiske bl a i Tjustgöl med rev och 11 nät. Det blev 16 ålar på Pappas del och braxen, abborre, sutare och gädda. Sedan blev det Barngöl och där blev också mycket fisk.
Pappa arbetade under sommaren med höskörden och det var ofta beting med hässjning och hökörning. Han noterar ibland att de hade beting och kunde sluta redan 10 eller halv elva. Då är att märka att förmodligen var slutdagen på ett beting som varade flera dagar. Han spränger också i källaren i Strängbo för det iståndsattes igen under krigsåren. Han sprängde brunn där också. Han sprängde också för nya stallet. Schaktade här och där och sprängde sten omväxlande med jordbruket. Det var denna omväxling i arbetet som uppskattade så mycket efter det enformiga arbetet han haft i berget tidigare.
Den 9 aug hade fackföreningen familjefest för sammanlagt 60 pers.
Söndag 7 sept. ”Blåst. Var Astrid å Ingrid till Kyrkan, jag gjorde i ordning efter bitrummningen, sökte foder för 14 höns, en gris”.
Nu måste det finnas licens för mat åt djuren. Lördagen den 20 sept är noterat att Pappa och jag plockade ax på Venerna på Virum. Det var strån av vete som undgått räfsan och det skulle användas som hönsmat. Som Ni kära läsare gav det inte mycket, men alltid något. Samtidigt var han till Konsum och handlade det han fått licens på till gris och höns. Det var 15 kg till vardera för sep månad.
Lördag 27 sept. ”Var till Birger Sand. Köpte Ingvar en cykel Kresent 170 kr kontant. Kag skulle åka med 2 cyklar, men körde omkull, sträkte muskler i högra benet, så det är styft, men jag gnider in sprit. Josef kom hem på en veckas ledighet”.
Nu hade jag börjat tjäna egna pengar. Det låter som om Pappa betalade den, men så var inte fallet. Där emot förskotterade Pappa, men jag betalade av i efterskott. På så sätt undveks kommande prishöjningar. På samma sätt skedde det med köp av klocka, som förmodligen är köpt vid denna tiden. Den kostade 35 kr och köptes hos Velinder i Målehorva. Märke: Tärnan. En vecka efter cykelköpet var benet fortfarande svårt, men det blir bättre. Han smörjer och masserar med sprit.
Måndag 20 oktober klämde han ett finger när han bröt sten på byggningsgärdet. Och rev sönder ett par fingrar till. Det blev doktorn. Och sjukskrivning en vecka. Han pysslade dock hemma och var också till Flivik och hämtade 60 kg mjöl till grisen. Sammanlagt har han fått 150 kg mjöl till denna gris från kristidsnämnden.
Söndagen 26 okt var vi och såg på en massavedsskift vid Fredriksberg. Det gällde arbete åt mig. Då började ett par månader som inte var lysande vad det gällde min ekonomiska utveckling. Det var egentligen farbror Kalle som åtagit sig massavedskiften. Men Pappa kom ju inte till skogen förrän omkring årsskiftet. Då skulle jag arbeta i hop med Kalle fram till dess. Nu var det så att Kalle hade kvar ett hugge vid Vällehorvavägen som han inte var färdig med.
Därtill hade han åtagit sig en dikesgrävning åt Algot i Gölghult. Första tiden blev det alltså att jag själv fick ge mig på det som var kvar vid Vällehorvavägen. Och det gick ganska bra, vill jag säga. Jag kunde nog tjäna tre-fyra kronor om dagen. Sedan blev Kalle färdig med dikesgrävningen och kom till skogsarbetet. Jag har nog tidigare berättat att Kalle inte hade några tag när det gäller arbete. Det gick sakta och oorganiserat. Det visade sig att vi tillsammans inte tjänade ens så mycket som jag lyckats få ihop ensam förut. För det första skulle Kalle gå hem till Hällersberg och äta middag och det tog 1 ½ -2 timmar. För det andra började han inte förrän tidigast åtta och slutade tidigt för han skulle ut och handla eller till posten. Vi skulle också denna höst göra färdigt en röjning för kulturbete på Gölghult som Kalle och hans bror Axel åtagit sig. Vi gjorde färdigt och Kalle räknade med att det var så mycket att ta ut att vi skulle tjäna fem kr/dag. Dagen efter kom han mycket nedtryckt och berättade att det endast fanns kvar så mycket att vi tjänade 1:50 om dagen. Axel hade tagit ut resten utan att tala om det för brodern. Det var illa för den snälle och hjälpsamme Kalle, men oföretagsen. I mellandagarna detta år fär vårt samarbete sin epilog. Kalle kommer en kväll över och talar om att han åtagit sig en grov timmerskift och han ville ha mig som arbetskompis. Jag insåg att vårt samarbete inte kunde fortsätta, men hade inte hjärta att säga det. Jag behövde dock inte, för Pappa avbröt omedelbart och förklarade att det gick inte alls. Ingvar skall med mig och lära sig arbeta. Det var brutalt, men absolut nödvändigt. Jag hade snart blivit förstörd för livet om jag skulle fortsatt med denna arbetstakt och oorganisation.
Lördagen 15 november noterar Pappa att vi huggit grenved vid Ängkärret för eget bruk. Han skriver att nu är det hugget 18,5 meter förutom Ingvars 3,5. En sån fuling. Till yttermera visso upprepar han detta varje gång vi varit där och jobbat. Saken var den att jag började alldeles själv att lägga ihop ved där nere på höstkanten. Jag högg ut det väldigt fint så han tyckte att mina metrar mest liknade skatbon. Han ville bara ha det grövre. Vill bara notera att mina skatbon brann de också och värmde om än i mindre grad, så det så. Inte trodde jag han så konsekvent antecknat detta.
Söndag 16 nov. ”Vackert. Bar jag först upp äpplena på Josefs kammare, omkring 300 kg, sen var jag åt Solstadsström hos skomakaren efter skor. Köpte gummistövlar 12 kr, 28 cm höga skaft, de får inga andra sälja, det är ont om gummi”.
Torsdag 21 nov slaktades grisen, vilken mätte 50 tum vad det nu kan bli omvandlat till kg. Den var fin i alla fall. På kvällen tingade han ut äpplen till Konsum i Flivik. Det blev 157 kg som levererades 1 dec. På november månads sista dag var vi till skomakare Gustavsson i Solstadström och köpte stövlar med låga skaft åt mig. Det var en kristidsföreteelse som faktiskt stannade kvar även när krigsåren var över.
Söndag 14 dec: "Var jag till Solstadström hos Gustav Pettersson och handlade". Varför detta? Jo, vi hade fått lösa kuponger från morbror Manne. Det var på kaffe och kryddor mm. Gustav hade varit arbetskamrat till Pappa i ungdomen och han var villig att i detta fall bortse i från att lös kupong icke gäller.
Så har ett år gått igen. Ett nytt krigsår, men det har inte uppmärksammats så mycket i dagboken. Kriget pågick hela tiden, men det hade väl blivit en vana. Något nödvändigt ont, som det gällde att mildra verkningarna av så mycket man kunde för egen del.
Till 1942