1928
Förra året började jag skriva under rubriker i stället för att tala om alla händelser ur kronologisk ordning. Har märkt att det ibland kan vara svårt få in händelserna under rätta rubriker. På något sätt griper de in i varann. Läsaren får, om han saknar något under en rubrik, ha lite fantasi och leta under någon närbesläktad. Avsikten är att i görligaste mån föra in händelserna under varje rubrik i kronologisk ordning.
Väderlek:
Vintern var ganska normal, det kom dock 4" nysnö den 19 april. Sommaren var lite så där. I varje fall var juni blåsig och regnig. Oktober och november var mycket regniga. Den 3 november är det noterat att det är översvämning på mossarna utanför Grönängen. Det var fullt med vatten. Bron till Grönlund flöt, så den man fick lägga ut stockar över. Den 6 november var det så mycket vatten att det var omöjligt att gå till Grönlund.
Arbete:
Det har året har det varit arbete i hela året. Det verkar ha varit stenarbete eller arbete i anknytning här till. Det nämns inget om jordbruks- eller skogsarbete. Lite har det dock haltat med arbetstillgången i stenhuggeriet, för med början den 22 jan och två månader framåt tillämpades 7-timmarsdag. Det verkar också ha varit mjukstart på året. För undantagandes att han lastade kantsten i Flivik den 2 jan så talas det inte om något arbete i stenhuggeriet förrän den 18 jan. Det var dock ett olycksfall med i bilden för pappa.
Den 3 april är noterat att han lastade sten åt körarna och att de körde över viken på Kallsjön. Han trodde att de utan risk skulle kunna åka över hela sjön.
I april, den 21, lossades gödning från Trio som fördes av Erik Gustavsson med hemmahamn Solstadström. Den gick vissa turer till Västervik med Flivik som utgångshamn om jag minns rätt. Den gick också till Lindnäs när där var möten.
Den 20 december var sista arbetsdagen i Kallsebo då han noterade att han var ledig till tjugondag jul. Så värst ledig var han förstås inte, för omedelbart lånade han häst av Albin i Hellerum och körde ut ved som han köpt. Hästen kostade 3:50/dag. Hästen fick övernatta i Gröndals lagård. Han körde också i väg och sålde ved. Varför det egentligen avhandlas under rubriken affärer. Den 27 dec var det full fart på vedkörningen igen.
Sjukdom:
Året började inte så bra. Den 3 jan drog han ved, vilket förmodligen skedde på en drög som han lånat från Gröndal. Först gick sågbladet av och sedan högg han sig i höger hand, mycket hårt.
Han smorde med jodsprit och band om. Han fick sitta inne och läsa och ta det lugnt och arbetade inte förrän den 18 jan. Det där med jodsprit fordrar kanske en kommentar. Det var ett mycket vanligt förekommande behandlingsmedel för sår. Vi barn gick ofta omkring med bruna fläckar över såren som ett minne av jodspriten. Det sved ordentligt, det minns jag, men då läkte det ju. Det sa i alla fall mamma. Hur i Herrans namn kunde han förresten hugga sig i höger hand när han inte var vänsterhänt? Han var säker minsann Erik, när det bar i väg.
Den 4 mars kom Alma i Jakobsberg med sjukkassepengarna. Alma var Gustavs fru förstås. Sjukkasseersättningen är märkligt nog inte upptagen i årets inkomstsammanställning.
Den 12 mars: ”Fick jag en stålbit från borrnacken strax under hakan, så jag fick gå hem, gjorde två bilappar och laga sparken". Så var det, tiden fick icke förfaras. Dagen därpå var han till doktorn och skomakare Lindén, som jag inte kan påminna mig. Han köpte två cyklar av Verner och handels-affärshuset i Vällehorva brann ner till grunden. Så nog händer det saker alltid. Den 18 mars blev han friskskriven och den 15 april kom Gustav Karlsson med sjukersattningen. Det här var ju olycksfall i arbetet, men var väl annat sätt då.
Den 4 november var pappa till Mörtfors efter fiskleverolja åt Josef. Det är att märka att läkare och apotekare med förkärlek besöktes på söndagar, då man inte behövde ta ledigt från arbetet. Det var praktiskt och förmodligen arbetade läkare och apotekare sju dagar i veckan på den tiden, för var fanns vikarie att få så där ute på landet. Josef fick mässlingen den 26 oktober och fick hålla sig liggande några dagar. Den 7 nov var det Ingvars tur eller kanske otur med mässlingen. Det är noterat att Ingvar var hårt sjuk och kinkig, men pappa friskförklarar honom den 19 november då Josef också får börja i skolan igen. I slutet av nov hade Josef ont i magen i tre dagar.
Fredagen den 7 dec var det dags igen. Då brände sig Ingvar i en tvättbalja så skinnet gick bort till armbågen och de fick vaka hela natten. Jag har hört berättas om detta tillbud. Det fanns naturligtvis inga kranar med varmvatten på den tiden. När det blev dags för storbad togs det in en träbalja från uthusen och sattes i köket. I denna slogs sedan vatten som kokats upp på spisen och som sedan späddes med kallt till lagom temperatur. Förmodligen hade jag haft för bråttom i badet. Vad jag minns av dessa bad var att kanterna ovan vattnet var fruktansvärt kalla, så det gällde att hålla sig i vattnet. Dagen efter citerar jag: "Var först till Gölghult och ville ha skjuts till doktorn. Handen stod i stora bubblor, som doktorn fick ta hål på. Doktorn tog 3 kr med bandaget.
Den dec skjutsade Rydberg mamma och Ingvar till doktorn för omläggning. Han tog då 2 kr. Den 12 dec var det dags för den sista omläggningen hos doktorn. Den 14 dec lade mamma om handen själv.
Den 16 dec, som var en söndag, var Pappa till Mörtfors och köpte salva åt Ingvar och droppar.
Grannar:
Den 7 januari var pappa och Josef och handlade i föreningen. De var samtidigt och såg på mor Dahlqvists stuga. Denna stuga kan jag inte riktigt placera, men jag undrar om det inte var Gölberget som åsyftades.
Den 9 februari var Axel i Ugglekärr i Gröndal och pappa var där och hälsade på honom. Axel var tillsammans med brodern Fridolf i America.
Det där med ympningen fortsatte. Han ympade både i Lyckedal och Gröndal.
Den 30 september var han till Klinten efter ostmjölk. Dagen efter var han både till Klinten och Fredriksdal efter mjölk. Så det skulle väl ostas julost, kan jag tro. Då gick det åt mycket mjölk och då fick småproducenterna hjälpas åt så det blev en ost. Det kokades risgrynsgröt på vasslen och det var gott, vasslegröt. Vasslen var vätskan som blev över vid ostningen.
På årets sista dag noterade pappa att han var och hämtade mjölk i Grönlund och att mamma och Josef var där och hörde en gudstjänst från Sundsvall i Radion. Radion med stor bokstav. Den behandlades med stor respekt.
Biodling:
Att sköta bina tog mycket tid. Det var mycket tidsödande med alla dessa svärmar som halmkupeskötseln förde med sig. Det gällde att ha ganska mycket redskap för att kunna ta till vara allt. Det är året runt ett snickrande av skattlador, bilappar och ramar. Och ett evigt passande vid svärmningen. Och en stor förhoppning varje år att ljungdraget skulle bli gott. Pappa hävdade att ljungdraget var väldigt kort och då gällde förstås att det var vackert väder. Det är noterat att ljungdraget började försenat den 10 aug och att han var hos Lövgren i Sjöboholm och satte på skattlador den 5 aug. Så nu har han tydligen blivit mäster själv och hjälper andra. Den 29 sept var Josef och pappa till nämnde Lövgren med en bistock. Från att själv ha köpt tidigare år är han nu säljare. Förresten, den 7 juli köpte han faktiskt två bikupor och ett dragårder i Elmekärr, men det var tomma kupor förstås. Den 29 juli fick han två svärmar från samma kupa, ett naturens under. Han sålde den lilla till Josef i Grönlund för 6 kr och den stora köpte pappa Olsson själv för 4 kr. Han släppte till kupan själv, där av priset. Bigården gav ett överskott på 50:99 för det året.
Den 2 sept hände en egendomlighet med bina när han trummade. ”Jag trummade ur en bistock i tom kupa. Den kröp sedan på den som stod bredvid. Jag trummade ur den också. Den första drottningen med ett tjog bin var kvar när jag tog ur den". Det var givetvis det som var problemet, att alltid hitta drottningarna när de olika stockarna trummades i hop. Annars hände det sådant här eller att den unga drottningen blev avlivad av den gamla eller av andra bin. Det är märkligt att det gick så bra som det gjorde. Förmodligen hjälpte röken till så de inte riktigt fattade vad som hände när de slogs sammans med andra samhällen.
Fiske:
Fisket är det genomgående fritidsarbetet. Märk att jag säger arbete för det var en nödvändighet för att klara försörjningen.
Fisket hjälpte till att skapa ett visst välstånd för familjen. Men vilket slit, iväg till sjön alla lediga dagar och på kvällar efter arbetets slut. Det gav också en och annan krona vid försäljning. Konstigt nog finns inget bokfört om detta under året.
Ganska mycket ål fick han. Ålen togs på rev eller krok. Vid krokfiske användes krokar av samma typ som på ålreven och med tafsen av ålrevsgarn. Det tror jag han var ganska ensam om. Han lade ut en sådan krok med bete på botten. Betet skulle vara små sarvar eller abborrar. Ålen hade den egenheten att han gärna bara sög ut ”remma” dvs inälvorna på mörten utan att han fastnade. De andra fiskade ål på ståndkrok med tafs av tvinnad mässing var det väl. Ålen tvinnade och tvinnade och lyckades ofta på så sätt få av tafsen. Sutter eller sutare som den hette på riksspråk var också populär. Pappa hade stormaskiga nät som var skjutna så att de föll ganska löst, när de lades i vattnet. Suttern tvinnade till näten så det kunde bli ett eländes arbete att reda ut. Till Bangöl drogs ökan upp ibland och där fanns mycket fisk. Pappa nettjade också, som han kallade det. Dvs ett nät eller flera i följd lades ut utanför en vik under soliga stilla höstdagar. Sedan for han i vassen och blaskade så fisken skrämdes ut mot nätet. Speciellt gäddorna var svårskrämda och kunde stanna alldeles framför nätet minns jag.
Vintrar och regnvädersdagar ägnades åt att laga eller att tillverka nya.
Familjen:
Den 24 april lastade pappa en båt som hette Edo. Josef var med mat och tittade på båten.
Den 9 juni var det dags för Ingvars första skor som köptes i Ängstugan för 4:50. Den 16 juni var pappa till Ängstugan och köpte olja och skor, svarta, storlek 33, till Josef, för 9:75.
Den 24 juli var Josef och pappa till Pettersborg. Mauritz och Emma var hemma och Josef stannade hos mormor. Hammarbergs på Kärsvik var ofta förekommande gäster. Det var Märta, Naemi, Erik, Valter m fl. Erik hade trafikbil, så det var lätt för dem att komma.
Den 8 juli: ”Var Josef och jag till sjön och meta på morron. Fick dåligt. Kl 11 fick vi en andrasvärm. Drack kaffe i det gröna”.
Den 6 september var morbror Manne i Grönhagen några dagar. Gav Josef och Ingvar 5 kr var till bankboken.
Den 12 sept: ”Var och jag och schakta hos Lövgren. Fick gå hem för regn kl 2. Jag halvsulade ett par skor åt Josef. Astrid var till Ängstugan och köpte kaffebordsduk till present till Enelia".
15 sept: "For vi till Ävrö. Där var körsbär kvar, sa vi åt så mycket vi kunde. Borghild var där. Manne och hon var med till Byströmmen i vår båt, så vi tog adjö av honom där. Det var andrakammarval men jag kunde inte komma och rösta”. Den 22 sept gick Manne med båt från Göteborg till America.
Den 6 oktober var Josef och pappa till Mörtfors och lade nät samtidigt. Det hände ofta att man tog sjövägen till Mörtfors. Det roddes antingen till Lugnvassa eller Vackrevik och gick sedan till Mörtfors genom skogen. Så kanske man fick en kok fisk under Mörtforsbesöket. Det var som utlänningen sa: "Att göra två flugor på smällen".
Julafton: ”Högg jag först ved. Var åt Hellersberg efter mjölk. På kvällen var jag till Posten och Ängstugan efter pengar till Bengtsson och till mormor från Mauritz. På kvällen var Emil och Bengtsson här och åt. Fick julklapp av Bengtsson. Jag fick två par strumpor och Astrid ett brödfat".
Affärer:
Snickerifabriker fanns det gott om i Småland. I Mörtfors fanns det en och där beställde pappa den 16 januari 6st stoppade stolar för 8:50 kr/st.
Den 20 jan var han till Klintemåla för att få en ny sits flätad i en stol. Dessa stolar som vi inte fick hoppa på. Jag tror för övrigt det var en blind man i Klintemåla som gjorde arbetet.
Den 5 april köpte pappa skatar (toppar och grenar) efter 270 träd av David Pettersson för 20 kr och fem dagar senare skrev han på ansökan om förlängd avverkningstid för detta köp. Avverkningstiden var den tid man enligt avtal hade på sig att avverka den skog man köpt.
Den 20 april var Josef och Astrid till Mörtfors möte. Möte innebar en liten marknad. Det såldes lite krims krams och karameller vad jag minns. Snurror som satt i änden på en stång och som snurrade för vinden då man höll upp dem. Och teaterkonfekt.
Berg i Skogstorpet var vid ett tillfälle till Föreningen och hämtade ett brett sortiment med mjöl. Att det köpets från föreningen och inte av någon bonde hängde nog samman med att allt regnande under hösten nästan helt förstörde skörden.
Vid den här tiden var det luffare som kom och ville ha mat och möjligen natthärbärge. På nyårsdagen är noterat att det kom en gående som fick kaffe.
Diverse:
Den 28 december for pappa till Mörtfors och köpte kol av Hallberg som hade smedja. I Hellersberg hade farbror Gottfrid smedja med ässja och blåsbälg och snickarverkstad också förresten. Med
bandsåg och en liten motor, där man kunde få stötar om man höll i tändstiftet och drog hjulet runt något sätt. Dagen där på var pappa i Hellerberg och fick hjälp med att smida i hop en trasig med till sparken.
Till 1929