Mattmars byskolor

Vid sockenstämman i Mattmar den 27 maj 1844 togs ställning till regeringens beslut om att införa allmän folkskola. Två år tidigare hade riksdagen formellt beslutat om detta men genomförandet gick trögt och prövande.

I Mattmar inrättades en skolstyrelse med sex ledamöter utöver ordförande, som var församlingens dåvarande komminister J. Ol. Norrman. Redan då bestämdes att de tre församlingsområdena skulle ha två representanter var i styrelsen, en princip som levde kvar intill kommunsammanslagningen med Mörsil 1952. I protokollet från 1844 bestämdes också att undervisningsavgiften för ett år skulle vara fyra fulla kappar korn per barn (en kappe = 4,6 liter). Mattmars skolstyrelse kom att ansvara för skolornas verksamhet i 108 år och är ett unikt exempel på decentraliserat ansvarstagande. Ledamöterna blev lokalt ansvariga för underhåll av skollokaler och lösning på lärarnas behov av bostad. Samtliga skolor i församlingen utrustades med skolmöbler av vidstående utseende. Bänkarna tillverkades i hundratal vid Dillnerska snickerifabriken på Sågholmen i Kvitsleströmmen. Efterhand har möblerna blivit ersatta av mera ålders- och storleksanpassade modeller.

Hembygdsföreningen har spårat upp alla byggnader som tjänstgjort som skollokaler och märkt husen med minnesplattor som minner om deras funktion i folkbildningens tjänst.

En fullständigare sammanfattning av skolutvecklingen i vår gamla kommun går att läsa i häftet "Skolorna i Mattmars socken" som finns i föreningens referensbibliotek.