Övningsområdet
Det första militära förband som lokaliserades till stadens var T 6. 1902 anvisade riksdagen medel för trängens lokalisering till Linköping. Kaserner mm byggdes och den 19 december 1911 flyttade trängkåren in. Från denna tid började delar av det som nu är reservat att användas som övningsområde, inledningsvis främst av trängen. Slutgiltigt beslut att flytta infanteriregementena I 4 och I 5 från Malmen till Linköping togs först 1913, även om preliminära kontrakt skrevs 1907. Inflyttningar ägde rum 1922 resp 1924 för de två regementena. Detta medförde en omdisponering av övningsfältet inte minst för att tillgodose behovet av skjutbanor.

Området omfattade nu Smedstad ägor, Djurgården samt ett antal mindre fastigheter. Den stora utökning av området gjordes i slutet av 60-talet då Tinnerö, Rosenkälla-Stensätter och Halshöga förvärvades. Under tiden har mark både köpts, sålts och bytts så att området ser ut som det gör idag. Vilka lämningar finns kvar i området idag? En stor del av de utbildningsanordningar som utnyttjades för den militära utbildningen revs eller monterades ner för flyttning, marken återställdes och inga eller få spår lämnades. De vanligaste lämningarna som syns idag är rester av liggvärn, en uppkastad sten- och jordhög en eller ett par decimeter hög bakom vilken soldaten kunnat ta skydd.

Grävda ståvärn, meterdjupa gropar med en utjämnad jordvall på krönet finns lite överallt. Ståvärn med splitterskydd, en konstruktion där kraftiga stockar övertäckta med sten och jord finns på ett par ställen, kryp inte in i dessa, stor rasrisk.

Norr om Smedstad i Magasinshagen finns en rest av ett motståndsnäste som är byggt under 1950-talet med finsk förebild, under starkt förfall och visar en militär nutidshistoria på väg att förmultna. Fortfarande kan med lite fantasi få en god bild av hur striden var tänkt att föras från ett motståndsnäste. I närheten syns också modernare betongvärn som är fyllda med sten och jord.
Vägar och stråk med god bärighet, byggda för att tåla bandfordon och andra tunga transporter finns lite varstans i området. Grupperings- och pjäsplatser har anlagts på flera platser och lätta att känna igen på jämnhet och bärighet. Körbanor för terrängbilar, traktorer och motorcyklar har lämnat spår som är fullt synliga i terrängen. Vid ”Stora tallen” kan man se fyra källarliknande byggnader, dessa är ammunitionsförråd som kom till under beredskapstiden och var bruk fram till 1960-talet. Vid det som ligger närmast tallen ser man en stenläggning som haft till uppgift att vinkla av tryckvågen vid en ev explosion.

Bild och text:

Kjell Persson