Den 11 oktober berättade kriminalvårdsinspektören Therese Bjerker om kriminalvården förr, nu och i framtiden. Brott och bestraffning har funnits långt, långt bort i tiden. I mer känd tid vet vi att det fanns fängelse på Kalmar Slott på 1200-talet eftersom det fanns ett "*Fångtorn". Detta och kvinnofängelse kan man som besökare se på Slottet idag. Exempel på straff var "bröd och vatten" eller "fästningsarbete". Båda alternativen var enligt Therese att jämföra med döden. Ett annat exempel  var Skamstraff, t ex gatlopp, skampåle. 
1733 förordade Georg Bogisluas Stael von Holstein mer humanitär behandling av fångar. Det gav magert resultat. Men idén grodde och 1776 fick fångarna på Kalmar Slott bättre utrymmen. Kvinnor och män separerades. De humana tankarna vann allt mer tillämpning. 1840 framförde kung Oskar I nya teorier om straff och 1840-41 kom en ny fångvårdsreform.
1852 invigdes nuvarande fängelse i Kalmar. Det nya var nu att det skulle vara cellfängelser med enbart isoleringsceller. Fångarna på Slottet fördes till det nya fängelset där de nu fick ta del av den nya metoden - att i stället för att  vara packade många i en cell till att bli isolerade i varsin cell. Så småningom kom experterna fram till att det inte var lämpligt med isoleringsceller och dörrarna skulle öppnas. Klienterna (fångarna) har en plikt att arbeta. För närvarande arbetar de 6 tim/dag med en timpenning på 13 kronor. På 1930-talet fick cellerna radio och på 1960-talet TV. Clark Olofsson är den mest kände personen som "bott" på fängelset. Han försökte rymma, men misslyckades.
Fängelset har idag 77 klienter i 62 celler. Antalet anställda inkl. häktespersonal är 100.

Nu är en ny fångvårdsanstalt på gång söder om Kalmar. Den ska ha 430 platser och beräknas vara klar 2029. Även ett nytt häkte ska byggas och ska vara i bruk 2026. Det blir i anslutning till Polishuset.

Bilderna: Kalmarfängelset 1930, Fängelsehåla från förr och Therese Bjerker