I mars 1872 var det sorg i Julita. Den avhållna Beata Palbitzki hade dött. Men det fanns också de som drog en lättnadens suck, äntligen kunde förändringens vindar blåsa över Julitagodset där allt blivit vid det gamla i allt för lång tid. Den som fick leda ”revolutionen” var en av de fem arvtagarna, den 33-årige Charles von Oelreich. Eftersom inte han eller någon av de andra arvingarna kunde friköpa godset, kom hans förvaltarskap att fortsätta även sedan tobaksdirektören Johan Bäckström köp gården 1877. En av de första viktiga åtgärderna var att centralisera driften vilket bland annat kom att innebära försäljning av en lång rad utgårdar och torp. 
En av de få utgårdar som blev kvar under Julita gård var Väsby och det var där Julita Hembygdsförening startade sin bilutflykt till gårdarna utmed Öljarens norra strand lördagen 20 april. Gården finns bland Julita Klosters ägoförteckning och har alltså funnits här sedan medeltiden. Dagens manbyggnad tillkom några år efter Beatas död och utformades i nationalromantisk stil med spetsiga tak och mycket snickarglädje. Efter en genomgripande ombyggnad 1943 fick byggnaden den mera modesta utformning den har i dag.
Den förste som tog plats i villan var Charles bror, Nils von Oelreich som sedan efterträddes av den nye ägarens son, Arthur Bäckström, han som från 1902 blev ägare till Julita gård. Åren 1902 till 1933 hyrdes Väsby Villa av den legendariske Clarence von Rosen, mannen som bland mycket annat introducerade och organiserade en rad viktiga idrotter i Sverige. Efter Bäckströms död 1941 såldes Väsby till Skogstorpsbolaget i Eskilstuna som i sin tur 1943 sålde den södra delen av gården till Sebastian Tamm, vars sonson Claes idag äger Väsby.
Efter att bland annat ha inspekterat den unika Väsbysparrisen som finns förtecknad i den Nationella genbanken, fortsatte utflykten till granngården Brynstorp som också den har medeltida ursprung men som från 1879 lades under Väsby och som från 1896 fungerade som bostad åt två generationer fiskare, pappa Erik och sonen Olle Widell. Sedan 1938 har Brynstorp inte fungerat som permanentbostad utan är sedan länge fritidshus. Enligt uppgift ska det en gång funnits en gruva intill gården.

Nästa stopp var vid Posseboda där Jens och Nina bor idag. Jens morfars farmor Sofia Eriksson föddes i Julita men kom att leva som gift i Västmanland i många år. Som nybliven änka vid förra sekelskiftet hade hon återvänt till hemsocknen och där köpt Posseboda och som sedan funnits i hennes släkt. Även Posseboda har sitt ursprung i klostertiden.
Det gäller även för det sista stoppet på dagens utflykt, granngården Kårtorp. Här var det muraren Karl Johan König som 1880 friköpte stället från Julita gård. Han blev far till nio barn varav sonen Robert Filip blev den som övertog gården 1921. Han blev senare nämndeman och levde hela sitt liv som ogift på Kårtorp likhet med sina tre ogifta syskon. Idag är det Magnus och Elisabeth Andrén som äger detta vackra ställe alldeles vid Öljarstranden där de bland annat tar emot gäster i sitt B&B.
Efter dryga två timmars gårdsbesök var det så dags att för de 40 deltagarna att tacka varandra för en trevlig och intressant eftermiddag. Några valde sedan att dra vidare till ett av Julitas smultronställen, Liljedalens kafé.

Text: Leif Thegle            Foto: Magnus Andersson