Västerås flygmuseum - Ett flygande museum!

av Rune Domås 2005.

Museet är inte ett statiskt museum med alltid rena och blanka golv. Här arbetar man med flygplanen i hangar och verkstäder eftersom alla, utom de som kommit från svenska flygvapnet är luftvärdiga. De flyger inte mer liksom inte heller ett unikt exemplar av ett civilt hembygge trots sina inemot 1000 tidigare flygtimmar. Det är troligen Sveriges finaste "svartbygge". Denna inledning visar att museet vill försöka visa bredden på flygning och flygplan i olika former.

Hur det började

Allt började 1984 efter ett besök på Gardemoen utanför Oslo där man träffade engelsmännen och deras "flygande maskiner". Året efter satsades i Västerås på en större internationell flygdag med inslag från England med Spitfire, B 17 flygande fästning, Corsair m fl. Anledningen var egentligen att Västerås Flygklubb firade sitt 50- årsjubileum och Västerås stad ville stötta detta på något sätt. Den kontaktgrupp som då skapades mellan flygintresserade och Västerås stad är fortfarande verksam. Därifrån har faktiskt det mesta utgått och sedan vuxit!

Två år därefter-1987- ägde en ännu större flygdag rum. Då med en ännu större intressegrupp i och med att Hässlögymnasiet formellt kommit igång med sina flygtekniska utbildningar på Hässlö, efter flytten från Johannisberg. Den minnesgode kommer ihåg att man då lyckades få hit en Concorde som flög rote med B17 "Sally B". En fantastisk bild som gått runt i världspressen.

Då fanns inte organisationen Västerås Flygmuseum, allt arbete skedde var för sig i olika föreningar med intresse för historiska flygplan. En av föreningarna var F1 Kamratförening, en annan Västerås Flygande Museum, en tredje Swedish Veteran Wing. Alla med hemvist på f d F1:s flottiljområde, allmänt kallat Hässlöområdet.

Mellanperioden

Under åren 1985 till 1997 arbetade föreningarna i stort sett var för sig men samarbetade kring mindre flygdagar och andra publika evenemang. Swedish Veteran Wing drev en liten utställning i den gamla Hangar 81 men arbetade framför allt som en stödgrupp för de flygplan som ingick i Flygexpo AB:s verksamhet med Mustang, Pembroke och Vampire.

Västerås Flygande Museum och F1 Kamratförening övertog den "Gula Villan", en tidigare flygtjänstbyggnad som sedan restaurerats i föreningarnas regi. Där finns förutom samlingslokaler ett flygbibliotek med en särskild avdelning för flygtidskrifter samt en helt unik samling flygplansmodeller. En enda person - Sven Olov Ljungstam från Laholm men född och uppväxt i Västerås- presterade drygt 500 modeller, många gjorda i balsaträ i helt egna skalor, vissa i skala 1:100.

Västerås Flygande Museum byggde under den tiden upp en verksamhet kring innehållet i Gula Villan samt en nybyggd hangar på den platta som blev kvar efter hangarbranden 1955, den s k Brända Tomten.

Samling kring projektet CVV - byggnaden

År 1997 började man se att den verkliga rariteten bland hangarer på Hässlöområdet - CVV-byggnaden-- började bli tom och borde användas till något mer flyginriktat än att vara intendenturförråd. Byggnaden inrymde Flygvapnets Centrala Verkstäder - avdelning Västerås - mellan 1938 ända fram till mitten på 60-talet. Efter detta använd som förråd m m. Observera att byggnaden benämndes "filialen" eftersom huvudanläggningen fanns på Viksäng och som i sin tur var rester efter den långa perioden med sjöflygplan vid Västeråsfjärden. Det fanns t o m en flygplansväg mellan Viksäng och Hässlöfältet för bogsering av hela flygplan.

Byggnaden i sig är ett byggnadsmästerverk med höga limträbågar och stora glasytor med fria mått utan pelare på ca 40x95 m samt servicebyggnader runt om på tre sidor. I dagsläget näst intill utopiskt att nybygga och vad kunde vara bättre än att inhysa gamla flygplan?

1997 samlade den dåvarande flygplatschefen tillsammans med PR-chefen i kommunen några representanter för föreningarna och stadens styrande till diskussion kring ämnet att starta ett av de ingående föreningarna ägt projekt för att "åstadkomma ett gemensamt flygmuseum värt namnet".

Året därpå började några flygplan samlas i hangaren under enkla former. 1999 i maj kunde man så öppna museet för allmänheten. Lokalytorna var då ca 3 000 kvm, inkl sidoutrymmen. Hyran var för oss en svindlande avgift, men vi fick i början ett marknadsföringsstöd.

Utvecklingen till idag

Under de sju år som gått har museet utvecklats på olika sätt. De luftvärdiga flygplanen omsätts ju, man säljer, byter, köper andra osv. För närvarande finns i flygande skick Hunter, Vampire, Pembroke, SK 16, Seabee, Pitts 2 B, Nord 340, Piper Appache från 50-talet, Moth, Helikopter Brantley, Avid, Jak 52, AN2, AC 164, DC 3, De Haviland Heron ( 4 mot.) Sportster samt en raritet: ett glidflygplan Anfänger från 1932. Det sistnämnda är det enda flygplan som museet självt äger, alla andra ägs av någon person eller grupp av personer.

Den statiska delen har utökats tack vare samarbete med Flygvapenmuseum och Hässlögymnasiet. Det senare byter emellanåt ut vissa flygplan och vi kan ge dessa en egen plats i hangaren. Där finns 29, 32, 35, 37, HKP3, samt det udda hembygget Concubinen och mycket kringmateriel som successivt insamlats. Det gäller såväl militär som civil flygmateriel, instrument, siktmedel, vapenattrapper m m. Böcker, tidskrifter och foton samlas i Gula Villan för katalogisering och identifiering.

En särskild grupp för utveckling och drivande av simulatorer med modern datateknik har bildats och man "flyger" redan med två simulatorer varav den ena är en J 35:a som en av våra medlemmar räddade undan skrotning på F10.
Gruppen innehåller mycken entusiasm och intressant är att medelåldern där är ungefär hälften av vad den är bland funktionärerna i övrigt. Det bådar gott!

De ingående föreningarna är i nuläget - förutom de nämnda F1 Kamratförening, Västerås Flygande Museum och Swedish Veteran Wing - även Hässlögymnasiets Elevförening, Eskilstuna Flygmuseum och Vallentuna Aviatörförening. Samarbete sker med olika föreningar på Hässlöområdet bl a med Hässlö Flygförening och Flygskolan SAA.

Visningar för allmänheten äger rum varje söndag året runt samt för grupper på övriga tider. Det finns grundvärme i hangaren och på caféhyllan har vi dessutom infravärme.

Tidigt på våren har vi varje år en större publik tillställning i form av en Roll Out-- som en flygdag -- då vi flyger med allt vi har samt har gäster med flygplan från andra organisationer.

Framtiden?

Vi har troligen gemensamma funderingar med många andra museiorganisationer som arbetar med frivilliga krafter. Hur länge orkar de som nu driver verksamheten? Hur länge kan man i vårt fall hålla dessa gamla flygplan luftvärdiga? Frågor och farhågor finns det många men också många som tror på framtiden men kanske i andra former. Den form vi arbetar i är mycket flexibel och kan lätt anpassas till andra yttre förhållanden. Vi ser också yngre förmågor komma in i verksamheten, bl a genom simulatortekniken.

Om vi gör ett hyggligt arbete, utan att ständigt tjata på våra politiker om bidrag, så tror vi att vi i stället kan få den hjälp som kan behövas i någon trängd situation. Vi gör alla vårt bästa, vi har trevligt och det känns bra!

Av Rune Domås 2005

Om författaren

Bild: Rune Domås. Foto: Okänd. Licens CC BY 4.0.

Rune Domås föddes i Sunne, Värmland, bodde 1938-1959 i Uppsala och sedan 1959 i Västerås. Realstudentexamen i Uppsala, hus- och vv-teknik samt ekonomistudier i Stockholm. Projektledare och kontorschef vid K-Konsult, Västerås, arbetade med hus- och anläggningsarbeten för industrier, terminaler och sedermera flygplatser (1950-1985). Egen företagare sedan 1985 med inriktning på projektledning flygplatser inklusive operativa frågor. Arbetade 2008 med enstaka projekt parallellt med ordförandeskap för Västerås Flygmuseum på f.d. F1. Rune Domås avled den 2021-10-31.

Bildspel från verksamheten

ett antal från verksamheten, både inomhus och i luften.