Film 36 B ASEA industri 1916 — 1927 del 2


Innehåll:
Ludvikaverken 1916 - 1917
Högspänningslaboratorium 1916 - 1917
Asea Ludvika 1927
Transformator- och oljebrytartillverkning
Arbete i plåtverkstäderna
Arbete i transformatortillverkning
Mimerverkstäder 1917 - 1918, 1920
Hur ASEA motor kommer till
Traverser och spårvagnar
Surahammars bruk och Sörstafors pappersbruk

Länk till filmen.

Ludvikaverkstäder

ASEA köpte Nya Elektriska Aktiebolaget i Ludvika 1916. Ludvika skulle tillverka transformatorer och högspänningsapparater. Tillverkning av oljetankbrytare. Montage av distributionstransformatorer. Presspan klipps i remsor i en rullsax driven med remdrift. Isolering av kopparledare med papper eller bomull. Tillverkning av frånskiljare. Stora transformatorhallen. Exteriörbilder, privata bostäder, pensionat Furuhäll, arbetarbostäder, Villa Asea och tjänstemannabostäder. Interiör från arbetarmatsal. Personalen samlad på verkstadsgården, dags att gå hem. Filmat 1916 – 1917.

Högspänningslaboratorium 1916 – 1917. Tre minuter stumfilm, därefter demonstration av ljusbågar i högspänningslaboratoriet mellan kulor och mellan ljusbågshorn.

Image

Bild: Montage av transformator i Ludvika 1927. Licens IHF och VLM.
Asea i Ludvika 1927. Exteriör på sjön Väsman. Exteriör av transformator- och oljebrytarverkstäderna. Plåtverkstaden tillverkar lådor för transformatorer och oljetanksbrytare. Läggning av elektroplåt för transformatorer. Korrugering av lådsidor för transformatorer, automatsvetsning av långa skarvar. Manuell gassvetsning av distributionstransformatorlådor och stora transformatorer. Maskiner för isolering av kopparledare och lindning av spolar till transformatorer. Skruvlindning av krafttransformator. Presspanplattor för kylluft. Torkning av spolar i vakuumpanna och impregnering. Slutmontering av 120 kV transformatorer. Torkning av stor transformator i vakuumpanna, sänks ned i lådan och olja påfylles. Brytare för 120 kV. Provning av transformatorer i provrummet längst bort i stora hallen, film tagen från traversen. Visning av inställning av relä för överströmsskydd.

Berättare: Lars Torseke. Slut 28:33.

Image

Bild: Montering av rotor i släpringad växelströmsmotor i Mimerverkstaden.
Foto från filmen. Licens IHF och VLM  (CC BY 4.0).

Mimerverkstaden

Två nästan likadana filmer den första 1917 – 18, den andra inspelad 1920. XXX Tvärstopp vid 29:16-29:27 XXX Filmerna visar tillverkning av små elmotorer, bland annat släpringade växelströmsmotorer. Man får se mekaniserad bearbetning av gjutna höljen (borrning, gängning, fräsning, svarvning, fleroperationsmaskiner och revolversvarvar), stansning av plåt för rotor och stator, slipning av axlar. Lindning av rotor och stator, impregnering och provning. Filmerna är inspelade i en tid med mycket manuellt bärande av tunga föremål och skjutande av vagnar, men det införs successivt nya maskiner för lyft och flyttning. Det är mest manlig personal, kvinnor förekommer i lindningsarbete. Arbetarskyddet är ännu ej utvecklat. Filmen slutar med en kort sekvens från ångkraftverket i Västerås.

Berättare: Lage Becker, ljudet spelades in 2009. Slut 1:04:25.

Sigurdverkstadens produkter

Filmen visar produkter som tillverkades i Sigurdverkstaden. Verkstadsområdet låg söder om järnvägen mellan Svartån och järnvägsstationen i Västerås. Visning av inställning av maxtid överströmsrelä. Mätning av varvtal. Gigantisk Asea bockkran används för lastning av massaved på järnvägsvagnar vid Storviks sulfit AB i Hammarby, Sandviken. Monteringshall i Sigurd för tillverkning av spårvagnar. Sidor och tak i tågvagnarna byggdes med träspant. Roll-out av färdig spårvagn som ska levereras till Brändöbanan i Finland. Snö på Björklidens station. Möte mellan stillastående lokdraget persontåg och malmtåg. Malmtåget har ett dragande och ett skjutande malmlok. Saltsjöbanan i Stockholm: östergående: bron över Folkungagatan. Samma sträcka, västergående: vy över nuvarande Vikingline terminal. Östergående: in i Henriksdalstunneln, Nacka kyrka, hållplats, möte vagnar på väg mot Stockholm, banvakt i givakt betyder banan är klar, möte med stillastående motorvagn som ska till Solsidan, motorvagnen svänger av åt höger mot Solsidan, Ankomst till ändhållplatsen Saltsjöbaden, Hotellets baksida skymtar över skogen. Stationen är numera en rondell, tåget går i dag åt vänster.

Filmen saknar ljud (stumfilm). Slut 1:10:20.

Surahammars bruk och Sörstafors pappersbruk

Utslag av flytande tackjärn nedtill från masugnen Spännarhyttan (ägd av Asea genom Surahammars bruk). Surahammars bruk 1918: Insättning av skrot i en martinugn. Smältningstiden var 12 timmar. Provbockning av lancashirejärn, provaren och en ung pojke. Tappning av en 20-tons martinugn i en skänk. Tappning av skänken i en kokill för gjutning av ett ämne till en stor generatoraxel. Uppdragning av ett 18 tons göt för utsmidning av stor generatoraxel. Lastning på en lokdragen vagn. Ånglokomotivet som kallas Vaulunder finns kvar i Surahammars bruksmuseum. Götet smides i en ångpress som trycker med 1 500 ton. Svarvning av lång vevaxel till fartyg. Svarven var 14 m lång. Den första elektriska ljusbågsugnen i vilken råvaran för elektroplåt framställes. Den tog 5 ½ ton. Den kallades för spruten för det sprutade gnistor omkring den från ljusbågarna i badet. I stålgjuteriet pågår packning (rammning) av gjutmassan runt modellerna i gjutramarna. Tappning av smält järn i gjutformarna. Skänken rymmer 15 ton. Interiörer från skrotarsmedjan, rensning av stålgjutgods före smältning. I grovplåtverket hämtar en kran från 1914 ett göt för valsning. Valsparet (reversibelt duopar) kan valsa ut plåt till 3 m bredd. Valsarna väger 16 ton per styck. När götet börjar bli för kallt, då bockar det upp sig. Det är ett farligt jobb att spetta in götet mellan valsarna. Senare ser man valsning av takplåt i ett mediumverk. Tappning av två skänkar i en större gjutning av många komponenter.

Berättare: Per Carlberg och Tor Olov Norrman i samband med visning av filmen på Elektrabiografen 2010. Slut 1:20:40.

Sörstafors pappersbruk (stumfilm). Sörstafors pappersbruk ägdes av Asea. Exteriör av byggnaderna i Sörstafors som ligger strax söder om Hallstahammar. En bogserångbåt passerar förbi uppströms på Strömsholms kanal. Veden slipas. Massan rinner sedan till en ”urvattnare” där massan upptages. ”Holländare” där massan males, färgas och limmas. Överskottspapper och makulatur krossas i kollergångar för att sedan blandas tillsammans med massan i Holländare. Till papper användes vid Sörstafors vit och brun slipmassa samt sulfitmassa, som blandas för erhållande av olika papperssorter. Pappersmaskin, Massan rinner ut på den så kallade viraduken. Vattnet avdunstar på torkcylindern varefter det färdiga pappret rullas upp. Papperet skärs till ark eller försändes i rullar. Kvinnlig personal räknar pappersark. Rullar lyfts ut för transport.

Filmen om Sörstafors är utan ljud (stumfilm). Slut 1:24:52.

Filmerna producerades 2019 av Industrihistoriska föreningen inklusive den berättande texten. För ursprungsmaterialet (stumfilmer) står Västmanlands läns museum. 

Förening:

Industrihistoriska föreningen i Västerås

Skapad av: Ulf Kjellsson (2023-11-19 15:17:56) Kontakta föreningen
Ändrad av: Ulf Kjellsson (2023-12-07 11:33:56) Kontakta föreningen