Film 20 Den finska invandringen till Sverige och Västerås under efterkrigstiden.


Tre invandrare från Finland med olika bakgrund berättar om hur det var att komma till Sverige, finna sig tillrätta i arbetet och på fritiden. Varför lämnade man sin hembygd i Finland? Hur kommer man in i det svenska samhället? Vad betyder det om man gifter sig med en landsman eller med en svensk? Hur klarar sig barnen med sin finska bakgrund? Försvinner allt det finska med barnbarnen? Förr fanns det finska föreningar i varje bruksort. Man firade finska högtider och anordnade dans. Nu är nästan alla dessa föreningar försvunna, en del har gått ihop med pensionärsföreningar och det finns bara ett fåtal finska föreningar kvar i Västmanland. En succéhistoria berättas: Västmanland har producerat flera finska tangokungar som har återinvandrat till Finland.

Vår historia
Människor med finska som modersmål har alltid funnits inom det svenska rikets gränser som en naturlig del av befolkningen eller genom flyttning inom rikets gränser. Framtill 1809 fanns ingen invandring eftersom det som idag är Finland var en del av det svenska riket. Finländares flyttning till Sverige har haft många olika orsaker och bakgrunder. Antingen som påbud av kungen, en naturlig flyttning inom rikets gränser, krig och ofred och inte minst som den mest påtagliga - arbetskraftsinvandringen – under tiden mellan 1950 till 1970. Efterkrigstiden i Finland var svår på många olika sätt, ekonomisk instabilitet, oro i samhället, förändringar i samhällsstrukturen med flytt från landsbygd till stad. Kunskaperna om skillnaderna i den sociala välfärden mellan Finland och Sverige genom den ökade rörligheten mellan länder ökade, vännernas och bekantas berättelser och erfarenheter från livet i Sverige fick nya skaror i rörelse. Hela bygder tömdes på sina innevånare genom utvandringen till Sverige. Efterkrigstidens familjer var ofta stora, skillnaderna i sociala förmåner, boende och ekonomisk standard genom tillgång till ett väl avlönad arbete var tydliga i under 50- och 60 talet. Sverige hade ett omättligt behov av frisk arbetskraft. Det stora flertalet av de som kom till Sverige från Finland kunde ta del av arbetslivet direkt och därmed skapa sig en daglig tillvaro som – i de flesta fall – vida översteg det man hade lämnar bakom sig i Finland.

Flyttvågen av människor under den mest omfattande tiden under 60-talet gick till industrin och i de flesta fall till den tunga industrin som arbetare på fabriksgolvet. Det förekom också inflyttning av människor med högre utbildning och kunskaper i svenska språket , men den övervägande andelen fick sin sysselsättning i den svenska industrin som fortfarande kunde dra fördel av att behoven ute i Europa var enorma och att Sverige och dess industri hade undkommit andra världskriget utan förstörelse. Vi som är föremål för den här diskussionen har olika utgångspunkter för vår inflyttning till Sverige. Vi kommer från olika delar av Finland, från stad och från landsbygd. En del kom med utbildning som direkt kunde nyttiggöras både personligt och av samhället. De som var i arbetsför ålder började arbeta direkt efter inflyttning. För många var språket ett svårt hinder i det dagliga livet men mängden invandrade landsmän gjorde att det alltid fanns någon i närheten som kunde vara till hjälp när så behövdes. Barnen i de inflyttade familjerna fortsatte sin skolgång i den svenska skolan utan några omfattande anpassningsprogram.

Vi intervjuade och våra familjer kommer att vara en del av den framtida svensk-finska historien. På ett eller annat sätt kommer efterkommande släkten att upptäcka det när de söker sina rötter till sin egen eller sina släkters historia.

De intervjuade vill tacka Industrihistoriska föreningen för deltagandet i den här dokumentation av Sveriges nutids- och industrihistoria. Paavo Jokinen, Seppo Salonen och Oiva Berg.

Om DVD:n: Manus och intervjuare: Sören Bååth. Intervjudeltagare: Seppo Salonen, Paavo Jokinen och Oiva Berg. Filmare och redigering: Lars Thorell. Filmen spelades in 2014. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Total speltid är 1:04.

Länk till filmen.

ImageCreative Commons-licens

 

Förening:

Industrihistoriska föreningen i Västerås

Skapad av: Ulf Kjellsson (2023-11-10 14:01:34) Kontakta föreningen
Ändrad av: Ulf Kjellsson (2023-11-11 13:45:58) Kontakta föreningen