ASEAs historiska samlingar


ASEAs historiska samlingar

ASEA öppnade ett museum i det då nybyggda Ottar-kontoret (nära järnvägsstationen) 1919. Samlingarna finns nu i Melker-kontorets källare och visas efter överenskommelse.

Innehåll

         Inledning
         Besök samlingarna
         ASEAs första 36 år
         ASEAs museum 1919 - 1947
         ASEAs museum 1947 - 2017
         ASEAs historiska samlingar från 2017
         Intressanta föremål
         Bildgalleri

Inledning

ASEAs historiska samlingar har sitt ursprung i ASEAs museum. Museet öppnades 1919 och var beläget i Ottarkontoret, vid järnvägsstationen i Västerås. ASEAs historiska samlingar finns nu i Melkerkontorets källare. Trapphuset i Melker är på andra sidan Karlsgatan, sett från Västmanlands läns museums entré.

Besök samlingarna

Visningar av samlingarna sker efter överenskommelse. Rekommenderad visningstid: tisdagar 13.00 – 14.30. Max 10 personer per besökstillfälle.
Besök bokas i förväg, maila till Lars Mjörning: [email protected]
Samling i entrén till Länsmuseet, Karlsgatan 2.

Frågor om föremål sänds till [email protected]

En folder över samlingarna finns framtagen. Länk till informationsfoldern.

Nedan en länk till filmen ASEA:s Historiska Samlingar 2022. Tryck på bilden.

 
 
 
 

Image

En journalist från tidningen "Nostalgia" besökte  Aseas historiska samlingar. Det blev en artikel på sex sidor, dels om samlingarna och dels om Aseas historia. Förlaget publicerade materialet i nummer 4, 2023.

ImageCreative Commons-licens

Guidad visning av ASEAs historiska samlingar 2019.

ASEAs första 36 år

Det elektrotekniska bolaget ASEA bildades 1883. År 1892 flyttades kontor och verkstäder till Västerås. Sigfrid Edström utsågs till VD för ASEA 1903. De första åren blev en enorm expansion med fler och större produkter, personalen ökade och man byggde fler och större verkstäder. Den stora Mimerverkstaden (där Västmanlands läns museum nu är beläget) längs med nuvarande Karlsgatan, byggdes 1911 – 1915.

Image

Mimerverkstaden med ASEAs gamla huvudkontor till höger i hörnet av nuvarande Karlsgatan och Södra Ringvägen 1915.

Asea fortsatte att expandera, och redan efter några år var lokalbristen akut. Styrelsen lät då avsätta medel för ett nytt kontorsbygge i kvarteret Ottar. Huset ritades av Erik Hahr, då stadsarkitekt i Västerås. Ottarkontoret fick en sammanlagd golvyta på 12 000 m² . Det var Sveriges då största kontorsbyggnad.

Image

Flygbild från 1933 med Ottarkontoret nedtill i bild. Tornet hör till Ottar. Bakom i vinkel ligger de enorma Mimerverkstäderna. Södra Ringvägen med allén och järnvägen syns till höger. Längst upp till vänster skymtar Östra kyrkogården.

Kontorshuset Ottar blev klart och invigdes 1919. Då blev Aseatornet tillsammans med domkyrkan kända karaktärsbyggnader för Västerås. Ottarkontoret var Aseas huvudkontor och koncernledningen fanns i ett mindre kontor i Stockholm. Det förändrades 1988 när Asea och BBC gick samman och bildade ABB. Då försvann en del av glansen. ABBs huvudkontor förlades till Zürich.

ASEAs museum 1919 - 1947.

Ett museum inrättades i Ottar på begäran av ASEAs kunder och anställda. Det låg i norra delen av Ottar.

Image

Interiör från ASEAs museum i Ottar 1923. Fönstren vetter mot Kopparbergsvägen och nuvarande Konserthuset. 

Image

Interiör från ASEAs museum i Ottar 1923. Fönstren vetter mot Kopparbergsvägen och nuvarande Konserthuset. Högra fönstret i gaveln vetter mot nuvarande byggnaden Nore.

Museilokalen hade två våningars höjd. Många av föremålen finns i dag i ASEAs historiska samlingar.
ASEAs museum omnämns i ASEAs tidning 1930, i samband med ett celebert besök. Då fick man besök av Mr. Howard Carter, den världsberömde arkeologen och upptäckaren av Tutankhamon-graven. En bild finns med Mr. Carter framför malmavskiljaren och manöverpanelen från Arboga elverk. Båda dessa föremål finns i samlingarna.

ASEAs museum 1947 - 2017.

ASEAs museum nämns i ASEAs tidning 1947, i samband med att Nore-kontoret just blivit färdigbyggt.

ImageCreative Commons-licens

Melkerhuset (färdigt 1960) till vänster, Nore (1947) i mitten och Ottar (1919) till höger. ASEAs museum låg i Ottar, bottenvåningen, vänstra delen av byggnaden, innanför fönstren med rundad överkant. Museet flyttade ner i Nores suterrängvåning 1947 och senare till Melkerkällaren. 

ASEAs museum flyttades från Ottar till suterrängvåningen i Nore 1947. Flytten var inte lång, Nore ligger intill Ottar. Den ansvarige för museet, Per-Axel Larsson filmas och intervjuas 2011 av SVT.  Länk till filmen. Filmen är på 4 minuter. Per-Axel Larsson dog 2016 och då tog Karl Axel Jacobsson över ansvaret för museet på uppdrag av ABB Fastighet. Museet döptes då om till ASEAs historiska samlingar.

ASEAs historiska samlingar från 2017.

Karl Axel Jacobsson skapade en arbetsgrupp från Industrihistoriska föreningen i Västerås för skötsel, förbättring och visning av samlingarna. De historiska samlingarna flyttades 2017 från Nore till Melkerbyggnaden, källarvåningen -3. Arbetsgruppen arbetar på volontär basis varje tisdag eftermiddag. ABB Fastighet äger samlingarna, betalar lokalhyran, hjälper till med uppställning av hyllställ för lastpallar, lastbilstransporter och bekostar förbrukningsmaterial. Samlingarna innehåller såväl stora som små elektriska maskiner av skilda slag, ritningar, tavlor, tekniska böcker m.m. Några maskiner är i minutiöst renoverat skick, men de flesta är väl begagnade men ofta funktionsdugliga. En del maskiner kan köras.

ABB Robotics skänkte 2019 fem industrirobotar, från den tidigaste IRB 6 från 1974, som lyfte 6 kg, till en stor IRB 60 som lyfte 60 kg och som tillverkades till 1991. Dessa finns uppställda i Robotrummet. 
År 2020 kom att präglas av Coronapandemin. Samlingarna var obemannade en stor del av året.
Arbetsgruppen består av Karl Axel Jacobsson, Ulf Kjellsson och Lars Mjörning.

Intressanta föremål

1800-talet representeras med föremål redan från tiden innan Asea bildades. Innan den elektriska glödlampan blev konstruerad och spridd användes båglampor som genom en ljusbåge mellan två koltrådar lyste mycket starkt. Det finns några sådana båglampor i samlingarna.

En sektion i samlingarna visar upp den store uppfinnaren Jonas Wenströms personliga kontorsföremål. Hans tidiga likströms dynamomaskiner, som kunde fungera både som generator och som motor, finns att se.

Elektriska Aktiebolaget i Stockholm bildades 1883 med verkstad i Arboga. Dynamomaskiner av typ "Grytan" tillverkades i Arboga. Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (ASEA) bildades 1890. Verkstaden flyttade till Västerås 1892. Jonas Wenström blev pionjär i att konstruera trefasmaskiner, både motorer och generatorer och transformatorer. Originaltransformatorn från Sveriges första trefasöverföring, Hällsjön från 1893 finns i samlingarna.

De tidiga elektriska maskinerna hade beskrivande smeknamn som "gryta", "bikupa", "snörliv" och "kappsäck".

ImageCreative Commons-licens

En tidig Wenströms maskin av typ ”Gryta”.

Maskinen i bilden ovan tillverkades 1883 och gick i malmavskiljaren (se nedan) i daglig användning i 37 år. Den kom till ASEAs museum 1920.

ImageCreative Commons-licens

Malmavskiljaren. Magnetismen var inuti cylindern till höger. Gråsten rullade av åt höger, magnetisk malm släpptes rakt ner under cylindern.

Jonas Wenström konstruerade en malmavskiljare. Den använde magnetism för att separera krossad malm i magnetisk järnmalm från gråsten. Det är en stor träkonstruktion som fanns redan i ASEAs museum 1919 och även nu i ASEAs historiska samlingar. Det blev en stor exportframgång vid 1800-talets slut.

Under sena 1800-talet och framåt ökade maskinerna i storlek. De största maskinerna som finns i samlingarna väger över 350 kg.

Elektriska manöverpaneler från elverk och kraftstationer kunde vara mycket eleganta, med stora runda mätare och mässingskomponenter och med belysning monterat på marmorplatta.
 
 
 

Mätinstrument kunde under 1900-talets mitt vara mycket vackra föremål i mässing. Det finns många sevärda sådana.

Industrirobotarna från ASEA och ABB Robotics är sevärda. Det datoriserade styrsystemet var en viktig förutsättning för robotarnas framgång. Styrskåpen kunde vara desamma för olika robotar. Utvecklingen av robotarnas förmåga gick hand i hand med datorutvecklingen.

ImageCreative Commons-licens

Bild från filmen om ASEA Robotics inspelad i ASEAs historiska samlingar. 

Industrihistoriska föreningen i Västerås gjorde en filminspelning om ASEA / ABB Robotics i lokalen där de fem robotarna visas upp. Filmen är på 1 ½ timme och säljs på en USB-sticka. Se information om filmen i www.industristaden.se under Filmer.  Länk till en trailer från filmen.

En unik klenod är en modell av den så kallade kosmonautcentrifugen. Det var en jättekonstruktion, med världens största likströmsmotor som drev en 18 m lång arm runt i en horisontell bana. Den levererades av ASEA till Sovjetunionen. Längst ut i änden fanns en kabin för blivande kosmonauter. De tränades genom att utsättas för höga g-krafter för den verkliga acceleration som uppstår vid start av bärraketen. Centrifugen levererades 1979. Det sägs att alla astronauter och kosmonauter har varit och tränat i den, även vår egen Christer Fuglesang.

Det finns flera modeller av tåg från ASEA / ABB Traction och Adtranz.
Det finns en stor tavla och en modell av Ågestaverket. Det var ett kärnkraftvärmeverk som var i drift i Stockholm i tio år: 1964 – 1974.
Det finns en modell av en 70 MW ångturbin med generatorer som varit i drift i Västerås Ångkraftverk.
Bland övriga föremål kan nämnas det ursprungliga konferensbordet för ASEAs styrelsemöten från 1919.

ASEA var tidiga med att ta fram utrustning för datoriserad övervakning och styrning av industriella processer och blev snabbt världsledande inom området. I samlingarna finns flera generationer av ASEA/ABBs styrsystem med bland annat en komplett fungerande processmodell med tillhörande operatörsmiljö som kan demonstreras ”live”. Det är även möjligt att starta och stoppa Lindningskopplaren från systemet. Se bilder i Galleriet nedan.
Creative Commons-licens

Lindningskopplaren användes för att justera spänningen i transformatorer. Den har orunda kugghjul som ger snabba flyttningar mellan olika lindningsvarv i transformatorn. En ASEA Ludvika lindningskopplare användes i TV-programmet ”Tekniskt magasin” som visades 1957 - 1987 med Erik Bergsten som programledare. Det blev en av världens längsta med samma programledare. De orunda kugghjulen (den elliptiska kuggväxeln) beräknades och konstruerades under början av 1940-talet av dåvarande chefen för lindningskopplarkontoret Uno Olsson på ASEA i Ludvika.  Länk till en film med orunda kugghjulen i TV-programmet Tekniskt magasin.


Creative Commons-licens

Av Ulf Kjellsson. Artikeln är licensierad enligt CC BY 4.0.

Om författaren, se Power Big Meet i Västerås.

Publicerat 2021-01-10. Uppdaterad 2023-03-15.

Aseas historiska samlingar


Förening:

Industrihistoriska föreningen i Västerås

Skapad av: Ulf Kjellsson (2023-03-15 09:08:51) Kontakta föreningen
Ändrad av: Ulf Kjellsson (2023-03-15 17:40:06) Kontakta föreningen
Förening:

Industrihistoriska föreningen i Västerås

Skapad av: Ulf Kjellsson (2021-01-02 11:07:17) Kontakta föreningen
Ändrad av: Ulf Kjellsson (2023-03-18 09:49:28) Kontakta föreningen