Genomförda aktiviteter 2015 - 2020
Här presenteras genomförda aktiviteter som arrangerats av Industrihistoriska föreningen i Västerås. Länk till Genomförda aktiviteter 2009 - 2014. Informationen vänder sig till såväl medlemmar som till alla andra med intresse för föreningens verksamhet.
År 2020
Coronapandemin
Coronapandemin slog till i mitten av mars. Smittan spreds, sjukhusens intensivvårdsavdelningar (IVA) blev överbelagda och folkhälsomyndigheten höll dagliga informationsmöten i TV klockan 14.00. Industrihistoriska föreningens alla planerade aktiviteter blev avbokade. Årsmötet och styrelsemötena hölls per telefon. Efter första sjukdomstoppen trodde vi att det skulle vara över i september, men redan i november kom andra toppen och satte käppar i hjulet för träffar. Ledorden var att hindra smittspridning genom att hålla avstånd och inte trängas i biografer, restauranger och andra mötesplatser. Vid årsskiftet 2020 - 2021 var det förhoppningsvis den värsta tiden för sjukhusen med Covid-19 och det skulle kanske bli bättre framöver. Vaccin mot Covid-19 blev godkända och vaccinationer skulle börja tidigt 2021.
ASEAs historiska samlingar får besök av Anders Teljebäck.
Anders Teljebäck kom på besök till ASEAs historiska samlingar 2020-01-15. Han fick en guidning i samlingarna av Karl Axel Jacobson, Lars Mjörning och Ulf Kjellsson. En diskussion hölls om samlingarnas framtid och önskemål om ett framtida industihistoriskt museum i Västerås. I diskussionen deltog Ove Leichsenring, ordförande i svenska industrirobotföreningen och Sören Bååth, ordförande i Industrihistoriska föreningen i Västerås. Anders Tejlebäck är bland annat ordförande i kommunstyrelsen.
Bild: Från vänster: Karl Axel Jacobson, Sören Bååth, Anders Teljebäck, Ove Leichsenring och Ulf Kjellsson. Foto: Lars Mjörning.
Studiebesök till ABB Robotics.
Medlemmar ur Industrihistoriska föreningen fick en guidad tur hos ABB Robotics på Finnslätten i Västerås den 2020-01-14. Jan Jonson började med att berätta om ABBs robotar i en lektionssal. ABB har sålt robotar sedan 1974, och de äldsta överlevde företaget där de arbetade. Man har numera ett stort sortiment av industrirobotar från de största som lyfter upp till ett ton ner till de minsta (YuMi) som man kan ha som arbetskamrat.
Bild: Robotar används i ABB Motors 2009. Källa: ABB.
Därefter fick vi se produktionen av robotar och styrskåp. Vi blev guidade av Jan Jonson och Ulf-Göran Norefors. Det är fascinerande att se robotar som monterar ihop robotdelar och styrskåp fram till färdig produkt. Man har stort fokus på säkerhet. Färdigmonterade robotar leveransprovas under belastning i varsin cell. Efter rundvandringen bjöds vi på fika och slutligen blev det frågestund och vi fick se några små filmer om vad robotarna kan göra. En kort film finns på Youtube, sök e Vi var ett 25-tal deltagare vid besöket. Här är en länk som visar hur noggranna och snabba ABB Robotics robotar är. ABB Robotics Fanta Can Challenge. Vi tackar ABB Robotics och våra guider för visningen. Publicerat 2020-01-14
År 2019
Filmvisning på Elektra: ASEA-filmer före andra världskriget.
Industrihistoriska föreningen visade film på Elektrabiografen den 2019-11-12. Det var ett utdrag av filmer från samlingen film 36. Filmer som visades: Emausverkstaden (nu Kopparlunden) stora generatorer 10 min, Lancashiresmide i Svanå ½ tim, Sigurdverkstadens produkter 5 min och Aseas kontor, styrelse och socialt ½ tim. Industrishistoriska föreningen säljer filmen som en USB-sticka, se Film 36 under fliken Filmer. Ett trettiotal intresserade deltog och ställde frågor till Ulf Kjellsson efter filmen. Vi hade bokbord med böcker och USB-stickor till salu.
Bilden: Montage av rotor till släpringad motor. Foto: från filmen.
Filmvisning på Elektra: Intervju av Gunnar Björkenor fd bolagsjurist och chefsjurist vid ABB.
Industrihistoriska föreningen visade film på Elektrabiografen den 2019-11-05. Filmen är en intervju med Gunnar Björkenor. Han började 1984 vid ASEA som bolagsjurist och blev chefsjurist vid ABB 1998. Vi fick höra om företagets utveckling och hans upplevelser under sitt yrkesverksamma liv. Industrishistoriska föreningen säljer filmen som en USB-sticka, se Film 37 under fliken Filmer. Ett tjugotal intresserade deltog och ställde frågor till Gunnar Björkenor efter filmen. Vi hade bokbord med böcker och USB-stickor till salu.
Bilden: Gunnar Björkenor visar hur lite pengar som var kvar. Foto: från filmen.
Carl Henning och hans bilder i färg från 1940-talets Västerås
Lars Henning visade bilder tagna sin farfar Carl Henning den 2019-10-13 inför ett 50-tal åhörare.
Bild: Bomanska gården 1945 Lars Henning inleder med en bild på Carl Hennings gata. Foto: Henrik Tengstrand.
Årsmöte 2019 och öppet seminarium ”Surahammars Bruks roll i svensk bilhistoria”
Årsmötet hölls den 2019-03-21 i Västmanlands länsmuseums samlingssal.
Öppet seminarium efter årsmötet.
Efter årsmötet höll Lars Mjörning en presentation: ”Surahammars Bruks roll i svensk bilhistoria”. Han började med att berätta om tillverkning av järnvägshjul i Surahammars bruk, vilket ledde till tillverkning av järnvägsvagnar i Södertälje och senare till utvecklandet av en bil. Efter några första prototyper tillverkades "Vabis 1903". Den ställdes ut i Paris 1903. Scania-Vabis är kända för lastbilstillverkning. Surahammarsbilen stationerades i Surahammar och har renoverats några gånger, senast med start 2014. Målet var att få den körduglig och att delta i det årliga bilrallyt London-Brighton. Tävlingen är endast öppen för bilar äldre än år 1905. Surahammarsbilen blev körduglig, transporterades till England och deltog med i rallyt i november 2018. Renovering och tävlingsdeltagande gjordes av medlemmar i Aros Motorveteraner, hemmahörande i Västerås. Vi fick också se en engelsk film från Scania-Vabis som visade tävlingen. Seminariet avslutades med en frågestund. Seminariet samlade cirka 40 åhörare.
Bild: Lars Mjörning presenterar Vabis 1903. Foto Lennarth Jäder.
Bild: Surahammarsbilen Vabis 1903 klar för start i London. Foto med tillstånd från Aros Motorveteraner.
Ramnäs Bruk AB tillverkar kätting sedan 1590.
Vi var 20 deltagare i en guidad tur i Ramnäs bruk den 2019-02-21. Här tillverkas kätting i en bransch som är mycket föränderlig. Huvudsakliga kunderna är offshoreplattformar och stora fartyg. Norsk fiskodling utökar och behöver också ankarkätting. Vi blev visade runt i fabriken där varmröda ämnen automatiskt kröks till kättinglänkar som om det vore falukorv, krokas i varandra och svetsas ihop under ett gnistregn. Vi klev runt bland berg av kätting. En kättingleverans fyller flera järnvägsvagnar. Stort tack till guiden. Därefter fortsatte vi till "Söderhammar", som är Ramnäs-Virsbo Hembygdsförenings klubbstuga. Det är en gammal smedbostad där fyra smeder hade var sitt rum med kök. Nu finns ett rum som smeden hade det, ett rum är skolmuseum och i samlingssalen fick vi fika och lugna ner öronen efter fabriksbesöket.
Bild: Ramnäs bruk. Kättinglänkar böjs till och svetsas ihop. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Berg av kätting och en guidad grupp. Foto: Ulf Kjellsson.
År 2018
Föreningens egenproducerade film med intervju av ABBs tidigare VD, Sten Jakobsson, visades på Elektrabiografen den 20 november 2018.
Vi välkomnades av föreningens ordförande Sören Bååth. Sten Jakobsson berättar i filmen färgstarkt om framgångar och svårigheter under sin karriär, som bara den kan göra som själv var med och ledde när det hände. Efter filmen svarade Sten Jakobsson på frågor och berättade självmant en del intressanta berättelser från bland annat kabeltillverkning och kabelförläggning på havsbotten. Vi hade bokbord med böcker och filmen som USB-sticka till salu. Man kan nu betala både kontant och via Swish. Information om filmen finns i denna hemsida under fliken Filmer.
Bild: Sten Jakobsson intervjuas av Sören Bååth. Foto: från filmen.
Visningar av ASEAs historiska samlingar hösten 2018.
ABB äger ett historiskt arkiv med produkter, dokumentation och minnen från tiden sedan ASEA bildades 1883 och framåt. Arkivet har nyligen flyttats till Melkerhuset i Västerås och har i september och oktober visats vid fyra tillfällen för totalt 40 besökare. Visningarna tog cirka en och en halv timme och besökarna guidades av medlemmar ur Industrihistoriska föreningen som arbetar i museet. Besökarna var väl kunniga i olika tekniska områden. Visningarna uppskattades stort, flera frågor kom och diskussioner uppstod. Uppdaterat 2019-09-03
Bild: Karl-Axel Jacobsson guidar. Här en renoverad 30 hkr likströmsmotor från 1901 som gått i Hamburgerbryggeriet i Stockolm. Foto Lennarth Jäder.
Lars Mjörning berättar om styrning av motorer och drivning av valsverk. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Ulf Kjellsson visar några udda ASEA-produkter: gyroskop till jagare, nödstopp av hiss och modell av ångdriven turbin för tankerskepp. Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Lennarth Jäder demonstrerar den gamla manuella tryckpressen "Pearl" som använts i Västra Aros tryckeri AB (VA-tryck), en gång ASEA-ägt. Foto: Ulf Kjellsson.
Carl Henning och hans bilder i färg från 1940-talets Västerås.
På Skallbergets Servicehus höll Lars Henning föredrag om sin farfar Carl Henning den 26 september 2018. Carl Henning var som ordförande i Vatten- och Gasverksstyrelsen initiativtagare till bildandet av Tekniska Verken, numera Mälarenergi. Vid sidan av Carl Hennings yrkesverksamhet som överingenjör vid järnvägen (SWB) hade han ett flertal kommunala förtroendeuppdrag och var även amatörarkitekt med uppdrag från såväl kommunen som privatpersoner. Med en småbildskamera dokumenterade han Västerås under 1940-1945. De cirka 400 färgbilderna finns tillgängliga i Västerås Stadsarkiv.
Text: Lars Henning.
Bild: Bomanska gården, Stora Gatan 27 (nu 21) i Västerås 1945. Foto: Carl Henning, bild via Västerås Stadsarkiv.
Studieresa till Fagersta: Bruksmuseet och Seco tools.
Vi var 21 deltagare som reste den 2018-04-26 till Fagersta. Bruksmusei vänners ordförande Lennart Andreasson hälsade välkommen och berättade om järnets historia i Fagersta. Det fanns tre bruk: Semla, Fagersta och Västanfors. Senare koncentrerades verksamheten till Fagersta. Fagersta bruk hade 5 000 anställda år 1983 och var storproducent av stål och produkter. I dag finns Seco Tools, Epiroc och Fagersta Stainless kvar. Bruksmusei vänners hela styrelse var med och visade museets föremål. Efter lunch besökte vi Seco Tools, en av Västmanlands tre största industrier. Här tillverkas hårdmetallverktyg för att skära, svarva och borra i stål. Vi fick se en film om företaget och en rejäl rundvandring guidade av två pigga och kunniga guider. Vi fick se de flesta aktiviteter i framställandet av hårdmetallverktyg. Verkligheten är alltid mer komplicerad än man trodde. Vi avslutade med fika i Västanfors bygdegård. Publicerat 2018-04-27. Text: Ulf Kjellsson.
Bild: Fagersta bruksmuseet. Monter som var utställd vid världsutställningen i Paris år 1900. I bakgrunden Lennart Andreasson. Foto: Lennarth Jäder.
Industrihistoriska föreningen får diplom vid Västmanlands hembygdsförbunds årsmöte.
Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening höll årsmöte den 2018-04-21 i Kulturhuset Korpen i Skinnskatteberg. Industrihistoriska föreningen representerades vid årsmötet av ordföranden Sören Bååth, sekreteraren Gunnel Lundin och hemsideansvarig Ulf Kjellsson.
Programmet började i Karmansbo smedja med utvalsning av ett upphettat järnämne. Smeder var den här gången ett ungdomligare lag av frivilliga. Vattenhjulet kunde inte köras på grund av is i vattenrännan. Smederna berättade om hur traditionen att valsa och smida i Karmansbo nu förs över till en ny generation. Därmed kan den årliga Karmansbodagen (Järnets dag) fortsätta som vanligt första lördagen i juli, cirka kl 10 - 13. Detta kan rekommenderas som besöksmål. Därefter besågs det egendomliga mausoleet vid Färna herrgård. Lunch intogs i Färna herrgård.
Bild: Gunnel Lundin, Sören Bååth och Ulf Kjellsson i Karmansbo smedja. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Det glödande järnämnet förs in i valsverket i Karmansbo sett genom svänghjulet. Foto: Ulf Kjellsson.
Utmärkelser vid hembygdsföreningens årsmöte
Industrihistoriska föreningen i Västerås fick ta emot ett verksamhetspris som består av ett diplom och en penninggåva om 5 000 kr, med följande motivering: Industrihistoriska föreningen i Västerås är en ovanlig hembygdsförening som har fokus på Västerås industrihistoriska arv. På hemsidan, industristaden.se, samlar och publicerar de bilder, filmer, berättelser och intervjuer av och med personer som är av betydelse för länets industriella historia. En stor del av materialet är också tillgängligt på DVD. Industrihistoriska föreningens insatser bidrar till att stärka och bevara intresset för kulturmiljöer i länet. Avgående länsmuseichefen Carl-Magnus Gagge som lämnade över diplomet, nämnde också industrihistoriska föreningens initiativ till samordning av industrihistoriska föreningar i Västmanland genom att skapa en grupp för att inspirera. Industrihistoriska gruppen leds av Bengt Lindh som också tog tillfället i akt att att berätta om gruppens planer.
Bild: Sören Bååth tar emot en blombukett av hembygdsförbundets sekreterare Ann Österberg. Till höger Carl-Magnus Gagge. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Diplom och verksamhetspris till Industrihistoriska föreningen.
Om Västmanlands Hembygdsförbund
Industrihistoriska föreningen är medlem i Västmanlands Hembygdsförbund. Av de över femtio föreningar som ingår i hembygdsförbundet Västmanland finns det några tekniska föreningar förutom Industrihistoriska föreningen: Kalklinbanans vänner (Köping), Ångkraftverkets vänner (Västerås) och Karmansbo bruksmiljö. Om Du vill veta mer om hembygdsförbundet gå in på www.hembygd.se/vastmanland. Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening ger tillsammans med länsmuseet ut årsböcker och tidskriften Spaning.
Publicerat 2018-04-25. Text: Ulf Kjellsson.
Industrihistoriska föreningen i Västerås årsmöte 2018 med öppet seminarium,
Skultuna mässingsbruk genom tiderna. Traditionsenligt årsmöte hölls den 2018-03-22 i hörsalen i Västmanlands läns Museum med 30-talet medlemmar närvarande.
Öppet seminarium var denna gång ”Skultuna Messingsbruk genom tiderna”. Bengt Andersson, Skultuna Hembygdsförenings ordförande berättade. Hans Göran Lindberg hade byggt alla modeller av byggnader och verkstäder som visades både på bild och i en medhavd modell. Publicerat 2018-04-24. Text : Ulf Kjellsson.
Bild: En av alla små modeller av byggnader från Skultuna som byggts av Skultuna modell inom Skultunas hembygdsförbund. Detta är den gamla brännhyttan som användes vid framställning av mässingsplåt i Skultuna messingsbruk. Foto: Lennarth Jäder.
År 2017
Guidade turer i Surahammar: Bruksmuseet och MC-museet Gyllene Hjulet.
Ett 20-tal medlemmar i industrihistoriska föreningen gjorde en utflykt till museer i Surahammar den 2017-10-25. Bruksmuseet innehåller maskiner för tillverkning av stångjärn och järnvägshjul. Lokalen är den ursprungliga för järntillverkning. Här finns puddelugn, mublingshammare, vällugn och valsverk på sin plats när de användes. Maskiner för tillverkning av ekrade järnvägshjul är i original. Dessa användes tills man övergick till helhjul i början av 1900-talet. Vår guide berättade livfullt om hur maskinerna användes och visade en film hur arbetet gick till på den tiden. Därefter visades vagnhallen med det lilla ångloket Vaulunder, flera järnvägsvagnar och några hästdragna vagnar. Slutligen visades lysmaskinhuset som innehåller elektriska maskiner. Efter denna visning intogs lunchfika i Stenhuset. MC-museet Gyllene hjulet innehåller ca 120 fordon, motorcyklar, mopeder och cyklar. Därtill finns Sveriges första bil från 1897 i form av en körbar replika. Byggnaden som är från 1949 är försedd med spännande väggmålningar. Text: Ulf Kjellsson. Licens: Creative Commons CC-BY 4.0.
Bild: Guidad tur i Bruksmuseet. Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Tillverkning av järnvägshjul visas i Bruksmuseet. Foto: Lennarth Jäder.
Bild: MC-museet, diskussioner runt replikan av Sveriges första bil. Foto: Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Motorcyklar i MC-museet Gyllene Hjulet. Foto: Dependability, Wikipedia Commons.
Paneldebatt om "Ägarens roll i företaget".
Den 2017-10-04 hölls på Mälardalens Högskola (MDH) presentationer och debatt med fyra intressanta forskare och näringslivsprofiler. Detta anordnades gemensamt av Industrihistoriska föreningen i Västerås, Tekniska föreningen och MDH.
På förmiddagen visades en DVD som Industrihistoriska föreningen i Västerås spelat in år 2016 och som finns till försäljning: DVD 24 "Betydelsen av ägarintressen för ett företags färdväg". Staffan Anger (tidigare VD för "Metallverken") berättar för Hans Stackegård om "Metallverkens" historia, och då inte minst om de sista delen av 1900-talet när "Metallverken" fick pröva på olika ägare (främst Gränges, Elektrolux, Outokumpu och Nordic Capital) och hur dessa ägares olika intressen ledde till att det tidigare så framgångsrika företaget, både vad gäller det tekniska och det finansiella, kom att helt upphöra med sin verksamhet i Västerås och i Sverige.
Bild: Hans Stackegård intervjuar Staffan Anger. Foto från filmen, filmat av Oiva Berg.
Kort beskrivet så övertogs "Metallverken" först av Gränges, och det var från början glädjande att få en ekonomiskt stark ägare som var intresserad av att investera i ökad kapacitet för "Metallverken". Efter förluster för Gränges i andra områden, bestämde de sig för att lämna metallbranschen. Gränges passade först på att sälja den skog "Metallverken" ägde, för att få in kapital. Nästa ägare blev Electrolux, som inte hade något långsiktigt ägarintresse, utan var mer intresserade av att skaffa kapital för att kunna investera i vitvarubranschen. Men först sålde de den vattenkraft som fanns i "Metallverken" till Vattenfall, för ett betydligt högre belopp än vad de betalat för "Metallverken".
Nästa ägare blev Outokumpu, som var intresserade av synergier med sin verksamhet i finska Björneborg. Resultatet blev efter några år, att en del av verksamheten flyttades från Sverige till Finland, och därefter minskade Outokumpus intresse för "Metallverken". Näste ägare blev Nordic Capital, ett riskkapitalbolag, vars intresse var att sälja hela eller delar av bolaget vidare med god förtjänst. Man ökade vinsten i företaget genom att minska rejält på utgiftssidan, t ex genom att ta bort forskning/utveckling och viss långsiktig marknadsföring. När man sedan kunde visa på ökande vinstmarginaler, så var det dags att sälja delar till andra företag, och med god förtjänst för säljaren. Summan av "ägarnas insatser" blev att ett framgångsrikt företag med mycket god lönsamhet, försvann från Sverige.
På eftermiddagen var det en paneldiskussion med Johnny Lind (professor från Handelshögskolan), Christoffer Lyrhem (SEB Private Banking), Harry Frank (mångårig erfarenhet från ASEA/ABB, bl a som chef för ABB Research i Västerås) och sedan Joacim Tåg (Institutet för näringslivsforskning).
De fyra började med varsin inledning om "Ägarens roll i företaget". De var alla mycket kunniga inom sina områden, och dessutom duktiga på att framföra sitt budskap. Johnny Lind tog Sandvik som exempel och nämnde något om deras finansiella utveckling under några årtionden. 1997 hade man en soliditet på 64 %, och det ledde till kritik för att man hade alldeles för mycket dött kapital. Så 2007 hade man förbättrat sig och sänkt soliditeten till 33 %, ungefär samtidigt som det kom en finansiell kris. Orsaken till det ändrade synsättet kom dels från ägarna och men inte minst från utomstående bedömare. Pengarna ska användas. Antingen för investeringar eller delas ut till aktieägarna. Inte ligga i träda. Johnny Lind sa också att "mål och förväntningar" på företag ofta inte sätts av företagsledningen själv, utan av analytiker. Företagsledningen får sedan svara för om inte analytikernas förväntningar uppfylls (helt oberoende av vad de själva satt för egna mål). Satsningar på innovationer uppskattas av analytikerna, men det är företagsledningarna som måste förstå hur de ska kommuniceras för att de uppskattas av analytikerna. Inkrementella förbättringar är enklare att uppskatta än långsiktiga innovationer. Företagens branschtillhörighet är en viktig del av hur de bedöms. Dvs med vilka andra företag de jämförs med. Det är en anledning till att många företag anstränger sig för att vara t ex ett verkstadsföretag, eller att man ibland delar upp ett företag med flera grenar i olika företag, som tillhör olika branscher. (Olika branscher har av analytiker olika krav på lönsamhet).
Christoffer Lyrhem betonade att teknologiledarskap är en färskvara, och att ett framgångsrikt företag behöver engagemang från ägare, ledning, chefer och anställda.
Harry Frank delade med sig av sina erfarenheter av betydelsen av placeringen av ett företags huvudkontor.
Joacim Tåg sade om kvartalskapitalismen att den delvis berodde på ett visst företags ledning självt. Om de kände sig lite osäkra på sin roll och vad som krävdes av dem, började de själva fokusera på kvartalsrapporter, för att inte få sparken, även om inget sådant hot fanns.
Joacim hade forskat en hel del på riskkapitalbolag, och hade tvärtemot Staffan Angers erfarenhet, den uppfattningen att de i normalfallet gjorde ett bra jobb, genom att med stor erfarenhet kunna gå in i ett problemföretag, strukturera upp det, sätta tydliga mål, och som resultat få det på fötter.
Dagen avslutades med en frågestund, som belyste temat lite mer, men inte med så mycket nytt. Text: Lars Mjörning. Licens: Creative Commons CC-BY 4.0.
Hela seminariet filmades, se Film 29 - 33 Ägarens roll i företaget - seminarium.
Arbete och fritid - berättelser till bilder.
Lars-Olov Rudh gav en snabb resumé av industristadens framväxt till boende på Skallbergets Servicehus den 6 april 2017. Han fortsatte med korta kommentarer till bilder från Metallverkens verksamhet. Bilderna och kommentarerna omfattade företagets engagemang för anställdas boende, utbildning, arbete, hälsovård, stimulans och fritid.
Bild: Fritid i Västerås: badet i Framnäs. Foto: Metallverkens arkiv.
Årsmöte 2017 och öppet seminarium, Tore Nordin om Rc-loken.
Industrihistoriska föreningen höll årsmöte den 2017-03-22 i Västmanlands läns museums stora sal. I samband med det hölls ett öppet seminarium om RC-loken. Det hölls av Tore Nordin som var anläggningschef på Aseas banavdelning. Läs Tore Nordins spännande berättelse Asea-lok till Rumänien.
Tore Nordin ledde framtagningen av Rc-loken. Ungefär 1964 kom de första tyristorerna. Tekniken infördes i Rc-Loken. Tyristordriften medförde bättre reglering vilket möjliggjorde att loken kunde dra tyngre last. Detta blev ett övertag jämfört med existerande lok. Det första Rc-loket levererades i januari 1967, vilket är 50 år sedan i år.
I början när tyristorerna var nya användes många små, men vartefter prestanda på halvledarna ökade kunde man minska ner antalet drastiskt. Det tillverkades 366 Rc-lok i Sverige, varav hälften i Västerås. Asea var mycket framgångsrik i export av lok och var världsledande under denna tid.
Lars-Erik Lundin berättade kort om Förstlingen, Sveriges första ånglok, konstruerat och byggt av Munktells i Eskilstuna. Det kördes första gången 1853. Långt senare i modern tid har det byggts en kopia kallad "Förstlingen II". Den togs i drift 2004. Loket finns i Eskilstuna och körs vid speciella tillfällen. Det var 40-talet åhörare vid seminariet.
Bild: Tore Nordin med en modell av RC-lok. Foto: Lennarth Jäder.
År 2016
ABB/ASEA Corporate Research 100 år.
Presentation den 2016-11-30. ABBs forskningsavdelning, Corporate Research, har just firat sin 100-årsdag. Erik Persson berättade om Corporate Research och dess historia i ett gemensamt arrangemang av Industrihistoriska Föreningen och Tekniska Föreningen med Elektriska Klubben. Presentationen var grundad på det som framfördes i samband med det officiella 100-årsfirandet i Västerås i september, i närvaro av kung Carl Gustaf XVI.
Berättelsen startade i början av 1900-talet, tyngdpunkten låg på forskning från ca 1950. Vi fick höra om högspänningsöverföringar, robotutvecklingen, elmotorer, styrning, mikronät och fram till i dag när SynerLeap lanserats. ABB Corporate Research har i dag ca 230 medarbetare från 50 nationer som talar 52 språk.
Det uppstod en mycket intressant diskussion angående robotarnas tillkomst och utveckling. Flera av de närvarande åhörarna hade personligen arbetat med detta. Ett femtiotal åhörare var samlade i Mälardalens högskola, hörsal Lambda.
Föredragshållaren Erik Persson presenteras av Erik Dahlquist. Foto: Ulf Kjellsson.
Filmvisning på Elektrabiografen den 24 november 2016: Svenska Metallverken under ett sekel. - Betydelsen av ägarintressen för ett företags färdväg.
Filmvisningen inleddes av Staffan Anger, tidigare VD och styrelserepresentat i Svenska Metallverken. I filmen intervjuas Staffan Anger av Hans Stackegård och berättar om starten av Metallverken och de olika ägarna som har präglat företaget tills nu, när nästan ingenting finns kvar i Sverige. Filmen har en andra del som består av en rundvandring i dagens Kopparlunden där Metallverken bedrev sin verksamhet. Området var på den tiden helt stängt för utomstående. Filmen visades för ett fyrtiotal åskådare.
Bild: Hans Stackegård intervjuar Staffan Anger. Foto från filmen, filmat av Oiva Berg.
Filmvisning på Elektrabiografen den 17 november 2016: Surahammars bruk 1918 och hjultillverkning 2003.
Surahammars förre VD CG Lenasson inledde med att berätta om brukets historia fram till i dag. De två filmerna visades och det blev intressanta diskussioner och frågor från det trettiotal personer som var där. Läs mer om filmen.
. Foto: Okänd
Bild: Den gamla hjulringssvarven 1918, som användes fortfarande 2003, strax innan smedjan lades ned. Foto med tillstånd från Lucchini Sweden AB.
Bilutflykt till Robotmuseet i Arboga, Bil- och Teknikhistoriska samlingarna och järnvägsmuseet i Köping
Industrihistoriska föreningen gjorde en utflykt till museer i Arboga och Köping den 31 maj 2016. Först besökte vi robotmuseet i Arboga. Det fanns flera guider som berättade om var sitt specialområde. Vi fick höra om flygande stridsrobotar, allt från Nazitysklands flygande bomb V1 till senare flygburna svenska robotar. V1-bomben sköts mot London under andra världskriget. Vad vi inte visste var att man bland annat testade V1 genom att flyga mot Sverige (utan sprängmedel). Sex stycken V1-bomber störtade i södra Sverige.
Bild: Vår guide berättar om stridsrobotar med V1 från andra världskriget i förgrunden Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Flygsimulator: Draken. Foto: Ulf Kjellsson.
En utmärkt guide berättade om radarövervakning av det svenska luftrummet, något som till nyligen var helt sekretessbelagt. Vi fick se inspelade radarsekvenser av regelbundna överflygningar som riktades inte bara mot Sverige utan även mot Nato. Man hittar också i robotmuseet flygplansmotorer och flera flygsimulatorer, bland annat en för Draken.
I Köping besökte vi Bil- och Teknikhistoriska samlingarna. Vår utmärkta guide berättar historierna bakom bilarna som gör det hela levande. Mest fantastisk är historien om John Bryntesons Pierce Arrow från 1919. John utvandrade från Sverige för att söka lycka i USA och genom tur och envishet hittade han guld i Alaska. Så småningom blev han USAs och Europas rikaste man. Han hade ett godmodigt temperament och gjorde mycket gott i Sverige tack vare sin förmögenhet. Den unika bilen, likadan som USAs president hade är ett minne av den historien. Det finns en otrolig fantastisk samling med bilar, somliga värderade till stora belopp. Museet är väl värt ett besök, speciellt om man får guidning.
Bild: Vår guide berättar om svensken John Bryntesson som blev Europas rikaste och här är hans bil. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Museets kanske dyrbaraste bil, en Mercedes Benz SSK från 1929. Foto: Lennarth Jäder.
Sist besökte vi i Köping även Köping-Uttersbergs Järnvägs museiförening (KUJ). De har ett lokstall med ett ånglokomotiv, en lokomotor och några passagerarvagnar. Rälsen har en unik spårvidd och är bara cirka 250 meter lång. Mycket arbete pågår med renovering av ånglokomotivet och en av passagerarvagnarna.
Bild: Järnvägsmuseets lokomotor från 1952. Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Järnvägsmuseets finaste passagerarvagn. Foto: Ulf Kjellsson
Utflykten planerades och leddes av Clas Lundberg.
Industrihistoriska föreningen får utmärkelser vid Västmanlands Hembygdsförbunds årsmöte 2016.
Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening höll årsmöte den 23 april i Kohlswa herrgård. Industrihistoriska föreningen representerades vid årsmötet av ordföranden Sören Bååth och professor Sture Eriksson. I stort sett alla hembygdsföreningar i Västmanland (ett 50-tal) var representerade på årsmötet. De är ju nästan enbart föreningar som drivs av entusiaster för den lokala orten och dess historia, så Industrihistoriska föreningen är ju en något udda fågel i den skaran.
Utmärkelser vid årsmötet
Professor Sture Eriksson tilldelades av hembygdsförbundet ett Hedersdiplom för sin bok "Jonas Wenström Välkänt och okänt". Boken gavs ut sent år 2013. Den handlar om Jonas Wenström (1855 - 1893), vars uppfinningar utgjorde grunden till ASEA (numera ABB). Sture uppmärksammades för det omfattande forskningsarbete som ligger bakom bokens tillkomst. Diplomet delas ut till personer inom eller utom hembygdsföreningarna som gjort en kulturgärning utöver det vanliga.
Bild: Sture Eriksson får Hedersdiplom 2016. Ann Österberg överlämnar Hedersdiplomet till Sture Eriksson för boken "Jonas Wenström Välkänt och okänt" och forskningsarbetet som ligger bakom. I mitten syns Bengt Wallén, ordförande i Västmanlands läns Hembygdsförbund. Foto: Sören Bååth
Industrihistoriska föreningen i Västerås uppmärksammades också med ett tack för sin donation till Västmanlands läns museum förra året av Jonas Wenströms Amerikakoffert. Sture Eriksson lokaliserade den unika försvunna kofferten, full med brev och annan dokumentation från Wenström och hans släkt. Industrihistoriska föreningen bekostade förvärvet. Läs mer: Jonas Wenström och kofferten.
Förutom sedvanliga årmötesförhandlingar ingick i programmet en visning av herrgården och orangeriet som renoverades 2013 av inredaren och programledaren Ernst Kirchsteiger. Efter det fortsatte deltagarna till en visning av Keycast Kohlswa AB, som är ett stålgjuteri. Dagen avslutades med visning och kaffe på Hembygdsgården Torpet som ligger vackert mitt inne i Kolsva.
Om Västmanlands Hembygdsförbund
Industrihistoriska föreningen är sedan många år medlem i Västmanlands Hembygdsförbund. Därigenom har vi tillgång till gemensam information. Det underlättar även för oss att få utnyttja museets hörsal för våra årsmöten, då hembygdsförbundet har nära kontakter med museet. Av de nästan femtio föreningar som ingår i hembygdsförbundet Västmanland finns det några tekniska föreningar förutom Industrihistoriska föreningen: Kalklinbanans vänner (Köping), Ångkraftverkets vänner (Västerås) och Karmansbo bruksmiljö. Om Du vill veta mer om hembygdsförbundet gå in på www.hembygd.se/vastmanland. Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening ger ut årsböcker och tidskriften Spaning. Bland äldre böcker som bidrog till bildandet av Industrihistoriska föreningen finns årsboken 2015/2006 "Industristaden Västerås". Flera av artiklarna i Industrihistoriska föreningens hemsida "Internetboken" har sitt ursprung ur den boken. Text : Ulf Kjellsson.
Årsmöte 2016 och öppet seminarium, Anders Lif presenterar sin bok.
Årsmöte hölls den 10 mars i hörsalen, Karlsgatan 2 i Västmanlands läns museum. Anders Lif berättade om sin nya bok ”Direktörernas direktör”, som handlar om Sigfrid Edström, verkställande direktör för Asea 1903 – 1933. Boken fanns till salu i lokalen, dessutom såldes föreningens böcker och DVD:er.
Bild: Mötesordförande Sören Bååth och sekreterare Gunnel Lundin Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Anders Lif signerar sin bok. Foto: Lennarth Jäder.
BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulramar till superdatorer.
Gunnar Holmdahl, fd. datachef vid ASEA, berättade om beräkningskonstens historia i länsmuseets hörsal den 2016-02-11. Beräkningskonstens historia kan anses ha sin början 3000 år före Kristus då kineserna utvecklade sin abakus (kulram), som fortfarande i dag används och till och med anses snabbare än att mata in siffrorna i en modern räknedosa (eller för den skull smartphone). Gunnar arbetade sig framåt genom århundradena till de stora första elektroniska datorerna som utvecklades under 50 och 60-talet. ASEA köpte in enstaka exemplar som användes för beräkningar. En körning av härdberäkning för Sveriges första stora kommersiella kärnkraftverk Oskarshamn 1, som startade 1971, tog då tre dagar att genomföra. Sedan kom transistorerna med miniatyrisering och i dag har de flesta en mobiltelefon som är som en dator i fickan. Därefter ökar man antalet kärnor i datorn från en till som mest över en miljon för att få ännu mer ökad beräkningskraft. Vart kommer det att leda i framtiden?
Bild: Gunnar Holmdahl. Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Gunnar Holmdahl hade ett 40-tal åhörare i Länsmuseets hörsal Foto: Lennarth Jäder.
År 2015
Filmvisning i november på biografen Elektra.
Filmen "Den finska invandringen till Sverige och Västerås under efterkrigstiden" visades den 24 november 2015. Oiva Berg berättade före filmen. Se DVD 20.
Filmen "ASEA/ABB - Redovisning och revision, Sven Arlid berättar" visades den 25 november. Sven Arlid berättade före filmen. Se DVD 21.
Filmerna visades på biografen Elektra i Kopparlunden, Sintervägen 6, Västerås. Vi hade försäljning av våra DVD och böcker i anslutning till filmvisningen (mot kontant betalning).
Kulturarvsdagen Filmvisning: Västerås och ASEAs roll i järnvägens tekniska utveckling. 2015-09-13.
Industrihistorisk film visades i Länsmuseets hörsal som en del av Kulturarvsdagen. Clas Lundberg berättade om 100-årsjubileet av elektrifieringen av malmbanan från Kiruna till Narvik som en inledning till filmen om Västerås och ASEAs roll i järnvägens tekniska utveckling. Del ett av filmen visar en resa med ellok från Stockholm till Göteborg år 1927. Stambanan var då nyligen elektrifierad. Del två av filmen handlar om hur ASEA blev världsledande loktillverkare genom sitt RC-lok (1970-tal) i tävling i USA. ASEAs lok kallades Mighty Mouse för den var liten och lätt, men kunde dra mer last än konkurrenten.
Industrihistoriska föreningen hade ett bokbord med egna böcker och DVD-skivor till salu.
Resa till Norberg om järnhantering och demonstration av en Wenströms dynamo 2015-04-22.
Förberedelse: seminarium
Tor Olov Norrman höll ett seminarium om järnhantering som förberedelse till resan till Norberg. Seminariet hölls den 8 april i AFI:s lokal i Tegnérområdet. Tor Olov Norrman berättade om tidig järnhantering i Sverige med tyngdpunkt på Norbergsområdet. Han framhöll järnets betydelse för Sveriges ekonomi och utvecklingen av regionen.
Bild: Tor Olov Norrman berättar om järntillverkningens historia. Foto: Ulf Kjellsson.
Gruvspelet i Gröndalslaven, Klackberg
Första anhalt på resan var Gröndalsgruvans lave i Klackberg. Vår guide Anders Gustavsson visade det gamla gruvspelet (hissmaskineriet) för uppfordring av malm och tryckluftkompressorerna. Den runda byggnaden är byggd i slaggstensmaterial vid slutet av 1800-talet. Gruvspelet är ett så kallat friktionsspel med rundlinor som drivs av en elmotor via remdrift. Verksamheten vid gruvan lades ned år 1966. Själva linan ner i schaktet är borttagen och schaktet är vattenfyllt. I maskinrummet installerades i början av 1900-talet två svenska tryckluftkompressorer av märket ATLAS och luftledningen drogs ner i gruvorna. Maskinerna drevs med elektriska motorer. Tryckluften användes till borrmaskiner i gruvan. Anders Gustavsson demonstrationskörde både gruvspelet och den ena tryckluftkompressorn. Det var mäktigt att se och höra.
Bild: Gröndalslaven över Floraschaktet i Klackberg. Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Modell över gruvspelet i Gröndalslaven. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Gruvspelet i Gröndalslaven. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Gammal ATLAS kompressor i Gröndalslaven. Foto: Ulf Kjellsson.
Thorshammar
Nästa besöksmål var Thorshammars mekaniska verkstad. Här tillverkades mässingsprodukter från slutet av 1800-talet och verksamheten höll på till nedläggningen 1983. Det finns ett gjuteri och mekanisk bearbetning som drivs via remdrift. Kraften kom från en vattenturbin via en vinkelväxel. Senare övergick man till drivning av remdriften från en kraftig elmotor. Här tillverkades bland annat ljusstakar, kranar, brännare, fotogenköksdetaljer, smörjkannor och fettsprutor. Verkstaden är komplett, ägarna slutade verksamheten, lämnade arbetet, stängde dörren och gick. Byggnaderna underhålles och har fått nytt tak och nya fönster. Inuti är det helt orört. Anders Gustavsson demonstrationskörde den eldrivna remdriften som driver alla maskiner.
Bild: Thorshammars verkstad. Exteriör med forsen. Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Thorshammars verkstad, fasaden. Foto: Ulf Kjellsson.
Thorshammars verkstad, interiör verkstaden. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Värdshuset Engelbrekt i Norberg. Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Lunch i värdshuset Engelbrekt. Kaffe serveras. Foto: Ulf Kjellsson.
Myrbergs historiska bilverkstad
Anders Gustavsson visade runt i Myrbergs historiska bilverkstad i anslutning till Nya Lapphyttan (Bergslagens medeltidsmuseum). Verkstaden sköts av ett antal veteranbilsentusiaster, och man har flera motorrenoveringsprojekt i gång och återställandet av en lastbil av märke Graham. Han visade och demonstrerade en original Wenström dynamo från sent 1800-tal. Maskinen var avsedd för strömförsörjning av belysningsanläggning. Data: 110 volt 80 ampere 8,8 kW likström. Maskinen tillverkades i Arboga och levererades ursprungligen till Björsjö hytta där den drevs av en vattenturbin och levererade kraft till belysningen. Historien är att Anders hittade den i skogen, bara lyftöglan upptill stack upp ur grönskan. Där hade den legat i trettio år. Han fick ta maskinen och därtill även den ursprungliga eltavlan gjord i marmor. Motorn rengjordes och lindningarna vakuumtorkades. Sen gällde det att komplettera med borstar och matning. Nu drivs den av en gammal Wenströms motor och genererar 110V likström som kan driva några lampor i taket. Rem till remdriften hade Anders kommit över från en bonde som hade rem på metervara. Därutöver fick vi se föreningens ”tjänstebil” en gammal Chevrolet lastbil mycket prydligt renoverad, plus massor med motorer, cyklar, mopeder, motorcyklar med mera. Vi tackade vår tekniske guide för hans utmärkta presentation av alla maskiner.
Bild: Gammal original Wenströms dynamo (till höger) och motor. Båda körbara. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Myrbergs "firmabil", en gammal Chevrolet lastbil med vår guide Anders Gustavsson. Foto: Lennarth Jäder.
Nya Lapphyttan
Vi togs emot vid Bergslagens Medeltidsmuseums besökscentrum av vår guide Kerstin Mood. Hon berättade om bakgrunden till Nya Lapphyttan som är en fungerande kopia av en av de äldsta masugnarna som har anor från 1100-talet. Här bedrivs forskning om medeltida järnproduktion. Arbetet bedrivs ideellt av föreningen Järnet i Lapphyttan. Hösten 2012 lyckades det fullt ut att få flytande järn att rinna ut ur masugnen. Årets järnframställning kommer att pågå mellan den 27 juni och 11 juli. Vi fick se hela byn med masugnen i mitten, omgiven av smedjor, kolförråd, bostadshus och stall. Kerstin berättade mycket levande om järntillverkningen, människorna som gjorde det möjligt och om dagens moderna experiment för att förklara hur det kunde ha gått till. Nya Lapphyttan är värt ett besök, det är öppet dagligen 24 maj – 30 augusti kl 10 – 16. Fritt inträde.
Bild: Bergslagens medeltidsmuseum med Nya Lapphyttan. Foto: Lennarth Jäder.
Bild: Nya Lapphyttans masugn och vattenhjul. Foto: Ulf Kjellsson.
Elsa Anderssons konditori
Bild: En tangobakelse i Elsa Anderssons konditori är aldrig fel. Foto: Ulf Kjellsson.
Bild: Tack till vår researrangör Clas Lundberg. Foto: Lennarth Jäder
Skogsbranden 2014
Hemvägen togs via vägen Broarna - Ängelsberg där vi såg bränd skog efter den stora skogsbranden sommaren 2014. Man hade tagit bort all bränd skog, nya vyer dök upp och området påminde om en kal fjällterräng (utom att allt var förbränt).
Text: Ulf Kjellsson.
Årsmöte 2015 och öppet seminarium om Jonas Wenströms koffert
Årsmöte hölls den 19 mars i hörsalen, Karlsgatan 2 i Västmanlands läns museum. Avgående Lars Thorell och vice ordförande Hans Stackegård tackades med varsin blomsterbukett. Mötet samlade cirka 30 deltagare. Anders Lif berättade om sin nya bok ”Direktörernas direktör”, som handlar om Sigfrid Edström, verkställande direktör för Asea 1903 – 1933. Clas Lundberg och Tor Olov Norrman berättade kort om den planerade resan till Norberg.
Anders Lif med sin nya bok ”Direktörernas direktör” som handlar om Sigfrid Edström. Foto: Lennarth Jäder
Öppet seminarium: Jonas Wenströms amerikakoffert – en familjekrönika.
Professor Sture Eriksson berättade om hur Jonas Wenströms koffert återfanns under 2104. Västmanlands läns museum har fått kofferten med innehåll i gåva av Industrihistoriska föreningen i Västerås. Kofferten visades upp och de närvarande fick ta sig en titt på ett antal dokument ur kofferten. Carl-Magnus Gagge, chef för Västmanlands läns museum berättade om hur man planerar att göra koffertens innehåll tillgängligt för forskning. Innehållet är mycket mer än Jonas Wenströms brev till sin far, varför flera olika forskningsprojekt kan genomföras med hjälp av koffertens innehåll. Text: Ulf Kjellsson.
Jonas Wenströms koffert med exempel på innehållet visas upp för deltagarna i seminariet. Foto: Lennarth Jäder