Bergs- eller järntullar och järnvågar


Bergs- eller järntullar och järnvågar

Berättat av Brage Lundström 2005.

Hel bok att ladda ner: Järnvågen i Västerås. Gå längst ner på denna sida.

Bergs- eller järntullar och järnvågar

1635 utfärdades en kunglig förordning ”det all Jerntull må herefter i Bergslagen aff alt det Jern som i wårt Konungerijke tillwerckat blifwer af köparen som Jernet uthförer, och icke sälliaren, uthleggias och betalas … och skal köpmannen uti oprättade wågar erläggia denne tull åth Opbördsmännen dersammanstädes.”

Järnet skulle i fortsättningen vara befriat från tull i sjöstäderna. Järntullarna låg utmed de viktigaste vägarna från produktionsområdet ner till uppstädernas hamnar och järnvågar. Efter vägarna mot Västerås och Köping låg några tullar vid;
  - Sand eller Sandenäs, inom Västerfärnebo socken på gränsen mot Fläckebo socken.
  - Hökebo, mellan Seglingsberg och Gammelby/Virsbo.
  - Gisslarbo, vid ”Tullen” mellan Kolsva och Gisslarbo.
  - Vik, vid gränsen mellan Västanfors och Söderbärke socknar, vid sydändan av sjön Barken.

Image

Bild: Sand By, Västerfärnebo socken ca år 1900
Bildkälla: Okänd.

Tullar låg även på andra platser, t. ex. i Ramnäs och i anslutande landskap. I Närke låg en vid Hidinge bro, där vägen korsar Svartån.

Utdraget från Häradsekonomiska kartan från ca 1900 visar Sand by, där en av tullarna låg. På kartor från 1600- och 1700-talen finns tullplatser angivna.

Ovanför Sand ligger Salbohed och fyrvägskorsningen, där vägen till vänster går mot Västerfärnebo, rakt fram mot Avesta och Hedemora samt till höger mot Sala.

Enligt Oskar Björnänger, den berömde Köpingsforskaren, utgick tullen med 1/32, dvs 1 öre per daler eller 3%. Från 1639 betalades 1/6 vid bergstullarna och 5/6 betalades vid tullen i Stockholm.

Image

Bild: Västerås 1688.
Bildkälla: Okänd.

Utklippet ovan är från den allra äldsta kartan från Västerås (1688) visar två broar; dels en av två över Lillån, den vid Helgeandshuset, dels en vid Nya Torget som idag kallas Turbinbron. Till vänster syns slottet med ett antal byggnader och magasin. Mitt emot på andra sidan Svartån ligger ett längre hamnmagasin och nedanför järnvågen.

Vågen torde ha legat längre upp i staden, kanske vid Stora Torget vid tiden för Gustav Vasas vinst över kung Kristian 1521, vid Lillån och Helgeandshuset. Efter 1527 kom ju konventet (klostret) att rivas och gav plats för kungsträdgården mitt emot Slottet.

När denna karta ritades fanns som synes vågen exakt mitt emot Slottets tomts södra sida. Ramnäs bruk hade redan under 1600-talet en eller flera hamnmagasin i Västerås hamn. På senare kartor, från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, finns ett stort antal hamnmagasin uppförda alltifrån järnvågen ändå ner till hamnpirens yttersta ände. Se karta Västerås 1828 nedan. Hamnmagasinen ägdes av bruken, handelsmän och rådmän i staden, de senare ofta s.k. förlagsmän.

Olyckligtvis för oss alla efterlevande har de flesta städer brunnit ett antal gånger. Västerås, för att ta ett exempel. har haft större stadsbränder 1569, 1668 och 1714, då många intressanta handlingar utplånades. En av de äldsta handlingarna omkring Västerås järnvåg är efterföljande Extrakt af Wågboken öfwer det Stångjern som för nedannämnde Bruk och Bergmans Hammare ifrån Bergslagen gådt här igenom wågen åhr 1745.

Kolumnerna i boken avser stämplar samt stångjern i skeppund, lispund och skålpund. Exakt vilken vikt i kilogram som gäller är inte helt klart men sannolikt ”Uppstadsvikt”, dvs 142,8 kg per skeppund. De socknar som järnet kom från detta år var Stora Tuna, Mora, Orsa, Hedemora, Husby, By, Folkierna, Grangierde, Norberke, Söderbärke, Norberg, Westanfors, Fernbo, Wåhla, Haraker, Gunnillbo, Hed, Ramnäs, Kohlbäck, Sura och Söråker.

Diagrammet nedan visar de största leverantörerna av årets ca 4 000.

Image

Bild: Vågbok och diagram 1
Bildkällor: se text nedan.

Wågboken ovan inleds med Stora Tuna socken och Grängshammars bruk som låg söder om Borlänge. De hade ca 12-15 mil till Västerås. Boken visar årsleveransen och man kan därför inte veta när transporten sker. Den äldsta med dagligt antecknad invägning är från 1765. Enligt denna senare kom ca 35 % under januari, 10 % i mars, 9,5 % i juli, 9,4 % i februari samt 9,3 % i september.

Enligt diagram 1 ovan från 1745 kom mest från Grängshammar. 1820 skeppund dvs ca 260 ton, Svanå ca 225, därefter i fallande skala Wirsbo, Wendelin (Ramnäs), Norn (Hedemora), Engelsberg osv.

Image

Bild: Diagram 2
Diagram av författaren.

Ovan diagram 2 1765 i ton per månad för stångjärn, koppar och mässing.

Image

Bild: Vågdiarium.
Bildkälla se text nedan.

Vågdiariet för Västerås våg 1768, sid 3 av 36, ovan, visar delar av den 16 och hela tisdagen den 19 jan. Den dagen var nog årets mest intensiva dag, med 22 leveranser. Engelsberg levererade 1 600+198 järn på 196 skeppund, Ramnäs 919 järn 137 skp. 6 500 järnstänger lossades och vägdes (noterades) under dagen med totalt 825 skepp. 7 lisp, dvs 118 ton. Dagen innan dvs den 18/1 levererade Engelsberg 1 190 stänger. Under året vägdes 4 266 ton stångjärn, koppar och mässing in vid vågen, månadsvis enligt nedan.

Image

Bild: Diagram för vågdiariet Västerås 1768
Diagram av författaren.

Image

Bild: Västerås 1828 med hamnmagasin
Bildkälla: Karta från 1828.

Under 1700-talet fraktades årligen cirka 4 000 ton (stångjärn, koppar, mässing) från vågen i Västerås.

Det vägdes in och lades vintertid in i hamnmagasinen som finns inritade på kartan till vänster från 1828. Sommartid bars de efter vägning över till Mälarjakter, för transport till Stockholm och utrikes export.

På kartan till vänster finns även innehavare av hamnmagasin angivna. Det var handelsmän i staden, en del bruk eller bruksägare och s k förlagsmän.

Image

Bild: Svartån sedd från slottstomten mot Vasaparken. Järnvågen låg vid muren, rakt fram, se bild Västerås 1688 ovan.
Foto: Författaren.

På andra sidan Svartån, sett från slottsområdet södra sida, sett låg Västerås våg. En byggnad som minner västeråsarna om den historiskt intressanta epoken borde uppföras på den gamla platsen!

ImageCreative Commons-licens

Bild Hästforor.
Bildkälla: Okänt.    
Så här kanske det såg ut när de stundtals hundratalet hästfororna strävade mot Västerås våg, med sin för landet och Västerås stad så värdefulla last.

Våg- och broavgiften som den ursprungligen hette, senare enbart vågavgift, var 2 skilling per skeppund för borgarna i staden. För främmande järn, eller för de utifrån kommande leverantörerna (bruken) var avgiften 4 skilling per skeppund.

Image

Bild Våguppbörd
Bildkälla: se text nedan.

Enligt Wåguppbörden i Westerås stad pro Ao 1767 uppgick borgarjärnet till 1 870 skp. 5 lisp. 5 skålp. främmande järn till 27 381:1:7, koppar till 2 024:14:4 1/4 och mässing 671:15:8.

Stadens intäkter: Wågpengar blev 3 876 daler 30 mark 18 öre. Huruvida det var i daler kopparmynt eller silvermynt kan jag inte säga. Skillnaden var 3:1. Ungefärligen samma summa erhölls fram till 1780-90 när Strömsholms kanal öppnades.

Nedan anges hur många hästforor som kom per dag med produkter till vågen i Västerås, med lite olika förutsättningar. Första kolumnen är antal skeppund per månad vad gäller stångjärn, koppar och mässing.

- Andra kolumnen är omräknat i ton per dag med 25 dagar per månad.
- Tredje kolumnen är antalet hästar per dag om lasten uppgår till 2 ton (vinterföre)
- Fjärde kolumnen är antalet hästar per dag om lasten uppgår till 1 ton per häst.
- Femte kolumnen är antalet hästar per dag om lasten uppgår till 0,5 ton.

Det bör vanligtvis ha varit mellan 15 - 20 hästar per dag som anlände till Västerås under merparten av året.

Image

Bild: Antal hästforor per dag som funktion av last på fordonet
Tabell av författaren.

Järnvågen i Västerås

Bok av Brage Lundström, publicerad februari 2015.
Ladda ner / läs boken om Järnvågen i Västerås. Den handlar om järnhanteringen och dess betydelse för Västerås under tiden från ca år 1500 till 1900-talet. Det finns intressanta berättelser och bilder om Västerås historia samt transporter av järn från järnbruken via Västerås till Stockholm. Man kan få en uppfattning om mängden genom de redovisningar över invägd mängd järn som finns från järnvågen.
Ett kapitel handlar om släkten Hülphers som var betydelsefulla för Västerås och järnhanteringen.
Boken är på 40 sidor och 23 Mb. Läs / ladda ner boken.

Image

Av Brage Lundström 2005, publicerad februari 2015.

Om författaren

Image

Bild: Brage Lundström. Foto: Okänd. Licens CC BY 4.0.

Brage Lundström är född 1941 i Sjulsmark, Piteå. Målare i Luleå. SSU- och partiombudsman i Västmanland 1967 -71. Riksbyggen i Västerås 1973, Stockholm 1974, Riksbyggechef i Jämtland 1976 och i Västmanland 1980. Förvaltningschef HSB Västmanland 1990 - 2002. Ledamot av kommunfullmäktige i Västerås i 10 år samt ledamot av Byggnadsnämnden, Park och Idrottsstyrelsen samt Renhållningsstyrelsen. Hembygds- och släktforskare med tre utgivna böcker om hembygden.

 

 

 

 

Förening:

Industrihistoriska föreningen i Västerås

Skapad av: Ulf Kjellsson (2020-12-05 15:18:35) Kontakta föreningen
Ändrad av: Ulf Kjellsson (2021-02-23 12:57:10) Kontakta föreningen