Västerås Mekaniska Verkstad.

Sammanställt av Ulf Kjellsson, september 2020.

Innehåll

         Inledning
         Svenska jordbruket på 1800-talet
         Byggnader
         Produkter
         Patentstrid
         Flytt till Morgongåva

Inledning

Västerås Mekaniska Verkstad (stavades även Westerås Mekaniska Verkstads AB eller Vesterås mekaniska verkstad) bildades 1874 av den då från Hallstahammar nyinflyttade verkmästaren  Oscar Fredrik Wijkman, tillsammans med ingenjör Victor Svalin. Oscar Fredrik Wijkman är den person som kom att bli Västerås starke man. Han blev av gemene man kallad ”Gud Fader”. Verkstaden anlades mellan järnvägen och nuvarande Sigurdsgatan. Det var den första större industrin i Västerås. Den blev en av landets ledande tillverkare av lantbruksmaskiner.

Svenska jordbruket på 1800-talet

Under 1800-talets mitt arbetade en stor del av Sveriges befolkning i jordbruket. Arbetet utfördes manuellt med hjälp av enkla redskap, till exempel spadar, spett, plogar, liar, räfsor och högafflar. Under senare hälften av 1800-talet startades en import av lantbruksmaskiner från bland annat USA, England och Tyskland. Större jordbruk började använda hästdragna  såningsmaskiner,  slåttermaskiner och harvar. En svensk produktion av lantbruksmaskiner påbörjades av bland andra  Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna,  Köpings mekaniska verkstad, C. A. Carlsson & Co i Arboga, C. M. Wibergs Vagn- och Redskapsfabrik, Ransta och Överums bruk med flera. Därmed inleddes mekaniseringen av jordbruket. Det här var ett lovande affärsområde för dem som var kunniga i arbetet i en mekanisk verkstad. Marknaden stöttades genom lokala lantbruksmöten med möjlighet till demonstration av maskiner. Lantbruksmöten hölls till exempel i Eskilstuna 1878, Örebro 1883 och Västerås 1889.

Byggnader

Den första verkstadsbyggnaden uppfördes med maskinverkstad, snickarverkstad, smidesverkstad, gjuteri, ångmaskin och kontorslokaler. Redan före slåttern 1875 fanns nytillverkade slåttermaskiner av märke Aros till salu.

Verksamheten utvidgades genom köp av flera näraliggande tomter och flera byggnader uppfördes: separat snickarverkstad, sågverk, målarverkstad och plåtslageri. Man inrättade magasin, skrot- och sliphus och en separat byggnad med två kupolugnar.

Bild: Västerås Mekaniska Verkstad 1894 - 20-årsjubileum. 
Foto: Okänd. Bildkälla: Heby Kommunarkiv.     

Kraft för maskiner kom först från en ångmaskin, sedan från en lokomobil (ångmaskin på hjul) för sågen och i och med elektricitetens införande 1887, ytterligare en ångmaskin. År 1890 hade man en ångmaskin på 60 hkr för remdrift och en ångmaskin på 46 hkr som drev en generator för elektricitet. Elektriciteten användes för belysning, batteriladdning och drivande av fyra elmotorer i snickeri, plåtverkstad, såg, sliphus och hiss. Verkstaden blev den första i Sverige med permanent elöverföring. Det utfördes av företaget Wenström & Granströms Elektriska Kraftbolag, som 1891 kom att bli Asea.

Produkter

År 1875 tillverkades såningsmaskiner. Från 1880 tillverkades bland annat hästräfsor (med produktnamnet Tiger) av amerikansk modell. Hästräfsan drogs av en häst och användes för räfsning av hö, säd och liknande föremål. Den hade en spak för att tillfälligt stoppa räfsningen för att skapa strängar med hopräfsat hö. Därmed behövde man inte räfsa hela fältet för hand. Huvudtillverkningen vad gäller lantbruksmaskiner var slåttermaskiner, såningsmaskiner, hästräfsor och  självavläggare. Därutöver tillverkades liksom vid andra mekaniska verkstäder på den tiden även torvströmaskiner, tröskverksvandringar, pumpar, vedkapar, vedhuggningsmaskiner, takfönster, smörkärnor, höpressar, konstgödselspridare, vältar och cirkulärsågar.

Bild: Västerås Mekaniska Verkstad Produkttavla 1894.
Foto: Okänd. Bildkälla: Heby Kommunarkiv.   

Företaget var aktivt vid svenska och utländska lantbruksmöten och fick utmärkelser flera gånger från 1876 till 1889.

Bild: Västerås Mekaniska Verkstad katalog.
Foto: Okänd. Bildkälla: Heby Kommunarkiv. 

År 1887 var verkstaden entreprenör för Västerås stads vattenledning. År 1888 började man tillverka ångpannor och ångmaskiner. Övriga kunder var torvströfabriker, sågverk. Man fick också andra tillfälliga beställningar.

Patentstrid

År 1880 började Västerås Mekaniska Verkstad tillverka av en hästräfsa som var en kopia av en hästräfsa som tillverkats av Överums Bruk AB sedan maj 1878. Konstruktionen kom från Amerika, tillverkad av firma Stoddard och var benämnd ”The New England Tiger”.

Bild: Öfverums hästräfsa "Tiger", kombinerad hand- och självavläggande svensk hästräfsa för hö och säd, efter amerikansk modell. 1879. 
Bildkälla: Öfverums bruk.  

Stoddards svenske representant i Örebro inlämnade en patentansökan på sex år för hästräfsan i Sverige i april 1878. Ansökan avslogs med hänvisning till 4§ patentlagen som kräver att uppfinnaren söker patent, inte tillverkarens representant. En ny ansökan med ett godkänt ombud för uppfinnaren James Edwin Wisner inlämnades i oktober och patentet utfärdades i november 1878. Västerås Mekaniska Verkstad stämdes inför Västerås rådstuvurätt (rådhusrätt) för patentintrång i mars 1881. Uppfinnaren krävde ersättning för varje av Västerås Mekaniska Verkstads tillverkad räfsa motsvarade 70% av vad Överums bruk tog betalt för en hästräfsa. Oskar Fredrijk Wijkman, som var lagligt ombud för Västerås Mekaniska Verkstad, bestred stämningen med motivet att konstruktionen var känd och använd i Sverige innan patentansökan inlämnades. I maj 1881 avvisade rätten kraven på skadestånd och Västerås Mekaniska Verkstad blev därmed friad från patentintrång.

Flytt till Morgongåva

År 1898 köpte Asea Västerås Mekaniska Verkstads lokaler som kom att kallas Sigurdområdet. Fabrikslokalerna kom att användas för tillverkning av spårvagnar.

Läs mer om Sigurdområdet i  Aseas Kontor och verkstäder.

Lantbruksmaskinstillverkningen flyttades till Morgongåva i Heby kommun. Verksamheten kallades Westerås Lantbruksmaskiner, men bytte namn 1908 till Westeråsmaskiner. Verksamheten kom att drivas i Morgongåva till 1988.

Text från Wikipedia Västerås Mekaniska Verkstad av Dependability. Licensierad enligt Creative Commons  (CC BY 4.0).

Om författaren, se Power Big Meet i Västerås.

Ulf Kjellsson 2020-09-29. Uppdaterat 2021-02-01.