Lista över filmer


Industrihistoriska föreningen i Västerås spelar in, visar och säljer filmer med industrihistoriskt innehåll. Filmerna till salu i form av USB-sticka eller äldre filmer i form av DVD-skivor. Titta in i vår Youtubekanal: "Industristaden Västerås". Här ligger trailers till filmer som är till salu. En del filmer finns tillgängliga i sin helhet på Youtube. En film på en USB-sticka kostar 200 kr. En film på en DVD-skiva kostar 150 kr. En dubbel-DVD kostar 250 kr. Filmerna kan köpas hos Industrihistoriska föreningen. Du som är intresserad, kontakta Sören Bååth på 070 562 38 48 eller maila [email protected] Betalningen kan insättas på föreningens bankgiro 5907-0102, ange USB eller DVD. Du finner vår nyaste film överst och den äldsta inspelningen nederst. 


Bilder: Samtliga bilder är skärmdumpar från filmen. Våra filmare är Lars Thorell och Oiva Berg. Avvikelser anges vid respektive bild.


Film 39 ASEA Robotics – Från pionjär till världsledare.

Vi får följa hur det gick till när ASEA gick från att vara pionjär i början av 70-talet till att bli världsledande 1986, lagom till när andra generationens robotar lanserades. ASEAs VD Curt Nicolin beordrade 1969 utveckling av en egen robot. Världens första elektriska och mikrodatorstyrda robot, IRB 6, började säljas 1974. Den satte en ny standard och blev den mest kopierade i världen. Nya robotar och styrsystem utvecklades i rask följd - ofta med lösningar och funktioner som blev världens första i sitt slag. ASEA gjorde bl.a. den första elektriska roboten som kunde lyfta tungt (60 kg), första elektriska roboten för punktsvetsning, första roboten för bågsvetsning, första roboten som kunde se och första roboten som kunde programmeras off-line.

Vidare tillverkade ASEA år 1984 världens snabbaste sex-axliga monteringsrobot IRB 1000. Den accelererade snabbare än tyngdkraften g. Roboten kunde släppa t.ex. en pingpongboll och sedan snabbt fånga upp den innan den träffade golvet. Percy Barnevik blev VD för ASEA 1980. Han insåg direkt robotens enorma potential och satsade stort på robotutveckling. ASEA var först i världen att övergå till växelströmsdrift med IRB 2000. Efterträdaren IRB 2400 med samma teknik tillverkas än i dag 35 år senare. 1986 blev ASEA störst i världen på industrirobotar.

Om filmen. Jan Jonsson intervjuar och Sören Bååth, Hans Skoog, Ove Leichsenring och Thord Porsander berättar. Inspelningsplatsen är robotrummet i ASEAs historiska samlingar. Flera filminslag med robothistorier ingår. Oiva Berg och Lars Thorell filmade. Oiva Berg redigerade. Filmen säljs i form av en USB-sticka. Speltiden är 1 ½ timme. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås.  Länk till en tre minuters trailer från filmen.

ImageCreative Commons-licens

Film 38 Tågmannen Tore Nordin berättar om Lok och motorvagnar på lek och allvar.

Tore Nordin var verksam inom Asea/ABB/Adtranz åren 1958- 97. Från 1969 fram till sin pension 1997 var han överingenjör med ansvar för konstruktion och utveckling av ellok, motorvagnar och höghastighetståg. Tore Nordin erhöll 1980 Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj för sitt utvecklingsarbete med tyristorreglerade lok och för att han lett utvecklingen av höghastighetståg på normal banstandard. Här berättar han själv och intervjuad av Sören Bååth om episoder under sin karriär. Det ingår även en film från provkörningen med RC-lok i USA.


Om filmen. Sören Bååth intervjuade 2019, presentationen är från IHFs årsmöte 2017. Oiva Berg och Lars Thorell filmade. Oiva Berg redigerade. Filmen säljs i form av en USB-sticka. Speltiden är 53 minuter. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås.

ImageCreative Commons-licens


Film 37 Intervju med Gunnar Björkenor fd bolagsjurist och chefsjurist vid ABB.


Gunnar Björkenor började 1984 vid ASEA som bolagsjurist. Hans huvudansvar var att vara rådgivare vid stora förhandlingar och att hålla koll på försäljare och andra så att man inte var för vidlyftig mot kunder när man skulle sälja. Han berättade att han hade träffat så mycket fantastiskt roliga människor inom Asea och ABB, träffat mycket trevliga och även mindre trevliga, kompetenta och mindre kompetenta kunder, vilka har ställt mer eller mindre rimliga krav på Asea.
Det märktes hur mer försiktig ABB blev med åren. Det hänger samman med kraven på en korrekt bokföring. Allt blev mycket mer uppstyrt. Vi blev mer och mer avvisande mot risker. Kanske att det gick för långt på slutet.
Gunnar tillträdde som chefsjurist i februari 1998. ABB sålde av bolag: Generation, Atom, tågen. Sen kom krisen 2001, pengarna var nästan slut. Krisen avvärjdes i sista ögonblicket. Sedan kom det krav på etik, bort med karteller, korruption och mutor. Detta genomsyrade hela bolaget och ABB var en av föregångarna i detta arbetsamma engagemang. Trösten efter att ha sålt av alla bolag är att många har blivit kvar i Västerås, även om det står något annat på huset. Det kan vara bra för Västerås att vi får ett mer diversifierat näringsliv.


Om filmen: Filmen spelades in 2019 av Lars Thorell och Oiva Berg. Redigering: Oiva Berg. Lars Mjörning intervjuade. Filmen säljs på en USB-sticka.  Länk till en 3 minuters trailer från filmen. Copyright: Industrihistoriska föreningen i Västerås. Speltid: En timme.

ImageCreative Commons-licens


Film 36 ASEA-filmer före andra världskriget.


ASEA-filmer före andra världskriget är en sammanställning av filmer från 1916 – 1937. De är grupperade i tre grupper.
Industrifilmer innehåller sju filmer om ASEAs metoder att tillverka föremål i Västerås och Ludvika inkluderande hela kedjan från kolmilor, järnverk (Spännarhyttan), ståltillverkning i hamrar (Svanå), ämnestillverkning med valsning och gjutning (Surahammar), produktion, provning, montage och idrifttagning (Västerås motorer och Ludvika högspännings- transformatorer och brytare). En liten film visar ASEAs papperstillverkning i Sörstafors (nära Hallstahammar). Total speltid är cirka 2 1/2 timme.


ASEAs kontor, styrelse, sociala verksamheter, Villa ASEA och familjen Edström innehåller två filmer. Den första visar interiörer från Ottarkontoret med ASEAs olika avdelningar i arbete. Ett avsnitt i filmen handlar om ASEAs sociala arbete: bostäder, matsalar, sjukvård, affärer och nödhjälp. Den andra filmen visar Sigfrid Edströms fru Ruth Randall-Edströms 50-årsdag 1917 och många sekvenser på familjen och livet i Villa Asea. Speltiden är cirka en timme.
Elektrifiering innehåller två filmer. Den första handlar om Svanå bruks lantbruk och den effektivisering av arbetet som kunde göras med hjälp av elektrisk kraft på 1920-talet. Arbetet ute på fälten är fortfarande beroende av hästar och manuellt arbete, men mjölkning, och hantering av säd i ladan kan skötas med hjälp av elektriska maskiner. Den andra filmen visar premiärresan med elektriskt lok på den nyligen elektrifierade banan från Stockholm till Göteborg. Filmen börjar med uttagning i lokverkstaden i Stockholm och slutar med underhåll i verkstaden i Göteborg. Speltiden är cirka en timme.


Filmerna har producerats 2019 av Industrihistoriska föreningen inklusive den berättande texten. För ursprungsmaterialet (stumfilmer) står Västmanlands läns museum. Filmerna upptar nästan 12 GB filstorlek. Filmerna säljs på en USB-sticka.  Länk till en 11 minuters trailer från filmen.

Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås och Västmanlands läns museum.
Länk till  innehållsförteckning av filmerna.

ImageCreative Commons-licens

Bild: Montering av rotor till trefas släpringad motor. Mimerverkstaden. Filmare okänd. 1916 - 1937.



Film 35 Intervju av Leif Hedman fd. utvecklingschef vid ABB:s enhet Kabeldon.

Leif Hedman har varit ansvarig för den tekniska utvecklingen på Kabeldon i Alingsås från 1970 till sin pensionering. Kabeldon var 50/50 ägt av Asea och Ericson. Här tillverkads kabelskåp och tillbehör. Han berättar om sin tid med lösandet av tekniska problem och utveckling av mer tillförlitliga konstruktioner. En hel del funderingar gällde praktiska och säkra hopkopplingar med elutrustning i skåp. Man byggde upp laboratorium och medverkade i Europeisk standardisering. ABB har lämnat kabeltillverkning men behåller kabelskåp.

Om filmen: Filmen inspelades i Kabeldons lokaler i Alingsås 2018. Manus: Sören Bååth. Filmare och redigering Lars Thorell och Oiva Berg. Filmen säljs i form av en USB-sticka. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås.

ImageCreative Commons-licens


Film 34 ABBs tidigare VD Sten Jakobsson intervjuas.

Sten Jakobsson började sin bana som elevingenjör vid ASEA 1973 och slutade sin karriär som VD för ABB Sverige 2011. I filmen intervjuas han av Sören Bååth. Under hans karriär hann han bli VD för det helägda bolaget Cylinda som tillverkade tvättmaskiner, chef för kabelgruppen, chef för Ludvikaverksamheten och VD för ABB Sverige 2001. Han berättar färgstarkt om framgångar och svårigheter under sin karriär som bara den kan göra som själv var med och ledde när det hände. Bilden är från filmen.

Om filmen: Filmen inspelades i ASEA/ABBs gamla styrelserum i Ottar-kontoret och var färdigredigerad 2018. Manus: Sören Bååth. Filmare och redigering Lars Thorell och Oiva Berg. Speltiden är 53 minuter. Filmen säljs i form av en USB-sticka.  Länk till en 2 minuters trailer från filmen. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås.

ImageCreative Commons-licens

Film 29 - 33 Ägarens roll i företaget - seminarium.

Ägarens roll i företaget är ett seminarium som hölls 2017. Bakgrunden är DVD 24, se nedan: Betydelsen av ägarintressen för ett företags färdväg”. Svenska Metallverken under ett sekel. Läs om seminariet under  Genomförda aktiviteter 2015 - 2020. Scrolla ner till 2017.

Om filmerna: Filmerna spelades in år 2017. Filmare och redigering: Lars Thorell och Oiva Berg. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. 

Film 29 Introduktion 1: Innovation eller kvartalskapitalism. Professor Johnny Lind från Handelshögskolan i Stockholm. Speltiden är 18 minuter.  Länk till filmen i Youtube.

Film 30 Introduktion 2: Ägarskap kopplad till industrisektorn. Plac. Strateg Christopher Lyrhem från Private Banking, Stockholm. Speltiden är 15 minuter.  Länk till filmen i Youtube.

Film 31 Introduktion 3: Ägarens roll i företaget. Professor Harry Frank, KVA, Västerås. Speltiden är 10 minuter. Länk till filmen i Youtube.

Film 32 Introduktion 4: Ägare ur nationalekonomiskt perspektiv. Dr. Joacim Tåg. Research Institute of Industrial Economics, Stockholm. Speltiden är 16 minuter.  Länk till filmen i Youtube.

Film 33 Del 2 Paneldiskussion. Åhörarna ställer frågor till föredragshållarna. - Speltiden är 1 timme 15 minuter.  Paneldebatten. Länk till filmen i Youtube.

ImageCreative Commons-licens

Film 28 Resa till Norberg: Nya Lapphyttan.

År 2015 gjorde vi en studieresa till Norberg. Vi fick en guidad tur i den medeltida masugnskopian Nya Lapphyttan som hör till Bergslagens medeltidsmuseum. Läs om visningen under Genomförda aktiviteter 2015 - 2020. Scrolla ner till 2015.

Om filmen: Filmen spelades in år 2015. Filmare och redigering: Oiva Berg. Speltiden är 28 minuter. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås.  Länk till filmen i Youtube.

ImageCreative Commons-licens

 Bild: Vår guide berättar om Nya Lapphyttans masugn. Foto: Ulf Kjellsson


Film 27 Resa till Norberg: Myrbergs historiska verkstad.

År 2015 gjorde vi en studieresa till Norberg. Andra anhalt var Myrbergs historiska verkstad i Karlbergs hembygdsgård i Norberg. Vi fick också se en fungerande restaurerad Jonas Wenström dynamo från sent 1800-tal. Läs om visningarna under Genomförda aktiviteter 2015 - 2020. Scrolla ner till 2015.

Om filmen: Filmen spelades in år 2015. Filmare och redigering: Oiva Berg. Speltiden är 17 minuter. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås.   Länk till filmen i Youtube.

ImageCreative Commons-licens

Bild: En körbar restaurerad Jonas Wenström dynamo från ASEA på sent 1800-tal. Dynamon har smeknamnet Snörlivet. Dynamon drivs av den lilla Wenströms trefasmotorn. Foto: Ulf Kjellsson


Film 26 Resa till Norberg: gruvspelet i Klackberg och Thorshammars verkstad.

År 2015 gjorde vi en studieresa till Norberg. Första anhalt var gruvspelet i Gröndalslaven i Klackberg. Därefter besåg vi den bevarade mässingsfabriken Thorshammars verkstad. Läs om utfärden under  Genomförda aktiviteter. Scrolla ner till 2015.

Om filmen: Filmen spelades in år 2015. Filmare och redigering: Oiva Berg. Speltiden är 30 minuter. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås.  Länk till filmen i Youtube.

ImageCreative Commons-licens

 Bild: Gröndalslavens gruvspel. Foto: Ulf Kjellsson.


Film 25 Jonas Wenströms koffert öppnas i Länsmuseet. 

Jonas Wenström är ASEAs store uppfinnare fram till hans död 1893. Familjen Wenström lämnade efter sig en amerikakoffert full med brev, dagböcker, ritningar, fotografier med mera. Boken kom tillbaka till Västerås och ägs nu av Västmanlands läns museum. Filmen skildrar pressvisningen av öppningen i museets faktarum. Man får se exempel på innehållet framlagt på ett stort bord, samt överlämnande av kofferten från Industrihistoriska föreningen till museet.

Om filmen: Filmen spelades in år 2015 i länsmuseets faktarum. Filmare och redigering: Lars Thorell. Speltiden är 5 minuter. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Länk till filmen i Youtube.

ImageCreative Commons-licens

Foto: Ulf Kjellsson. 


Film 24 ”Betydelsen av ägarintressen för ett företags färdväg”. Svenska Metallverken under ett sekel.

Västerås industrihistoria har präglats av två industrigiganter ASEA/ABB och Svenska Metallverken. Dessa företag har i mångt och mycket en gemensam historia men utvecklades på olika sätt. I den här filmen illustreras hur Svenska Metallverkens historiska utveckling genom olika händelser formades till det industrihistoriska monument såsom vi ser det idag i Västerås Kopparlunden. Staffan Anger verksam i Metallverkens ledning under flera epoker samtalar med Hans Stackegård från Industrihistoriska föreningen. Intervjudelen innehåller flera historiska bilder från verksamheten. Filmen avslutas med en nostalgisk vandring genom Kopparlunden våren 2016 - En minnenas promenad över en industriepok.

Om filmen: Filmen spelades in år 2016 och visas första gången på Elektrabiografen i Kopparlunden november 2016. Manus och intervjuare: Hans Stackegård. Filmare och redigering: Lars Thorell och Oiva Berg. Speltiden är 1:05. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Se filmen gratis från februari 2021 i vår Youtubekanal.

ImageCreative Commons-licens

DVD 23 ASEA 100 år, Revyn Tusen och en watt.

Tusen och en watt är en revy som framfördes i Västerås teater. Revyn togs fram i samband med Aseas 100-årsjubileum år 1983. I akt ett berättas om Aseas historia från 1883 fram till nutid. Man tar upp byggandet av turbinhuset, arbetarnas semesterstugor på Björnön och arbetskraftsinvandringen. I akt två berättas om Asea som då leddes av Percy Barnevik. Han hade satt prägel på företaget genom omorganisationer och nya idéer. Vad ska vi satsa på: kärnkraft, datorer, robotar eller lok? Aseas telefonkatalog var full med avdelningsbeteckningar som speglar företaget. En Asea-robot uppträder och till och med Percy Barnevik imiteras. Slutnumret baserat på Pomp and circumstance imponerar.

Om DVD:n: Filmen i revyform handlar om ASEA 1883 – 1983, spelades in 1983 och redigerades 2014. Filmare och redigering: Lars Thorell och Oiva Berg. Speltiden är 1:43. Se även dubbel-DVD:n nr 5 nedan, som handlar om Aseas jubileumsutställning 1983. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Lars-Erik Lindbäck var manusförfattare för revyn.

ImageCreative Commons-licens

DVD 22 Sven Kvarnström chefsläkare på ASEA / ABB berättar.

Sven Kvarnström var chefsläkare på Asea 1967 – 1981. Han intervjuas i denna DVD av Sören Bååth och berättar om sitt yrkesverksamma liv och en hel del skrönor från Asea. Det fanns under hans tid problem med silikos, asbest och epoxi som vardera krävde sina åtgärder. Därutöver fick man problem med statisk belastning som Sven sedermera forskade och skrev en avhandling om. En del av orsakerna var det raka ackordet. Sven hade ett ”korståg” mot det raka ackordet. Det var bra när det togs bort.

Under Svens första tio år var det ett dödsfall i arbetet på Asea per år. Under Svens nästa tio år var det bara ett arbetsrelaterat dödsfall. En gång gjordes en undersökning om vem som var mest känd i Asea. Det blev Sven Kvarnström, Curt Nicolin kom tvåa. Vad sa receptionisten när Sven blev arg och slog igen dörren till sitt kontor så det hördes i hela huset...? (baklänges: .gis nah töks uN). För att sköta samarbetet mellan läkarna åt man gemensam lunch en gång i veckan. Då avhandlades automatiskt viktiga problem och frågor.

Om DVD:n: Manus och intervjuare: Sören Bååth. Intervjudeltagare: Sven Kvarnström, även fotografen Lars Thorell. Filmare och redigering: Lars Thorell och Oiva Berg. Filmen spelades in 2014. Man berättar om Asea / ABB från 1967 till år 1981. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Total speltid är 1 timme.

ImageCreative Commons-licens

DVD 21 Dubbel-DVD: Asea / ABB Redovisning och revision.

DVD 21 A Fyra erfarna ekonomichefer

En grupp erfarna ekonomichefer från Asea / ABB berättar om principer och erfarenheter med redovisning och revision. Samtalet börjar med Ragnar Liljeblads intresse och inflytande på ekonomistyrningen redan 1917, vidare över framtagandet och användandet av Mekanförbundets normalkontoplan. Vid datoriseringen på 60-talet kunde man programmera ganska lätt på grund av systemets redan etablerade struktur med redovisningsprinciper, kontoplan, artikelnummer, ordernummer och kostnadsslag. Datoriseringen påverkade insamlandet av data, man fick sköta inmatningen i hålkort med 70 hålkortsoperatriser till en stor IBM datamaskin. Rapporteringen gick nu mycket snabbare.

Varje ny omorganisation påverkade ekonomiverksamheten: sektoriseringen, samgåendet Asea/BBC till ABB, bolagiseringen och slutligen debolagiseringen på 2000-talet. Varje bolag fick välja sitt affärssystem, typ BAAN, vid debolagiseringen måste det samordnas igen, i dag gäller SAP. Länge användes det egna Aros-systemet, som förbättrades i olika omgångar. Slutligen diskuteras språkproblemen att översätta till andra språk, som inte alltid har överensstämmande ord. En hel del skrönor, ofta om färgstarka kolleger och chefer återberättas i filmen. Sören Bååth leder diskussionen.

För mera information: Se DVD:erna nedan med Aseas Arne Bennborn VVD med ansvar för försäljning.

Om DVD:n: Manus och intervjuare: Sören Bååth. Intervjudeltagare: Helmi Alatalu, Sven Nilsson, Åke Höijertz, Birger Sjöström, även fotografen Lars Thorell. Filmare och redigering: Lars Thorell och Oiva Berg. Filmen spelades in 2013. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Man berättar om Asea / ABB från ca 1919 till ca år 2000. Total speltid är 1:18.

ImageCreative Commons-licens

DVD 21B Asea / ABB Redovisning och revision.

Sven Arlid berättar om sin karriär inom ekonomi och redovisning på Asea och ABB. Han började 1959 på STAL i Finspång, kom senare till Asea och arbetade med VD:n och superteknikern Curt Nicolin (som kallades för Nic) och den mycket kunnige ”Herr teknologie doktorn Marcus Wallenberg (kallad ”Dodde”). Nicolin utvecklade moderna och effektiva verkstäder. Sven berättar hur han upplevde dödshotet mot Nic, och hur man fick spara pengar när det gick dåligt. En revisor frågade en gång: ”Ni pratar bara om teknik, är ni inte intresserade av att tjäna pengar?

Sommaren 1987 meddelade VD Percy Barnevik samgåendet med BBC och det nya ABB var i gång januari 1988. Sven berättar om hur detta påverkade ekonomiavdelningen och revisionen. Ny organisation medför nya analyser och rutiner för ekonomin. Sven framhåller att Percy lyckades genom införandet av matrisorganisationen få rörelseresultatet nedbrutet per produkt oavsett land. Därmed finns styrmedel att förbättra ekonomin och aktierna gick upp. Sven fick berätta om detta för andra industrier som var intresserade.

Om DVD:n: Manus och intervjuare: Sören Bååth. Sven Arlid berättar om Asea / ABB från ca 1959 till ca år 1990. Filmen spelades in 2013. Filmare och redigering: Lars Thorell och Oiva Berg. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Total speltid är 1:02.

ImageCreative Commons-licens

DVD 20 Den finska invandringen till Sverige och Västerås under efterkrigstiden.

Tre invandrare från Finland med olika bakgrund berättar om hur det var att komma till Sverige, finna sig tillrätta i arbetet och på fritiden. Varför lämnade man sin hembygd i Finland? Hur kommer man in i det svenska samhället? Vad betyder det om man gifter sig med en landsman eller med en svensk? Hur klarar sig barnen med sin finska bakgrund? Försvinner allt det finska med barnbarnen? Förr fanns det finska föreningar i varje bruksort. Man firade finska högtider och anordnade dans. Nu är nästan alla dessa föreningar försvunna, en del har gått ihop med pensionärsföreningar och det finns bara ett fåtal finska föreningar kvar i Västmanland. En succéhistoria berättas: Västmanland har producerat flera finska tangokungar som har återinvandrat till Finland.

Vår historia

Människor med finska som modersmål har alltid funnits inom det svenska rikets gränser som en naturlig del av befolkningen eller genom flyttning inom rikets gränser. Framtill 1809 fanns ingen invandring eftersom det som idag är Finland var en del av det svenska riket.
Finländares flyttning till Sverige har haft många olika orsaker och bakgrunder. Antingen som påbud av kungen, en naturlig flyttning inom rikets gränser, krig och ofred och inte minst som den mest påtagliga - arbetskraftsinvandringen – under tiden mellan 1950 till 1970. Efterkrigstiden i Finland var svår på många olika sätt, ekonomisk instabilitet, oro i samhället, förändringar i samhällsstrukturen med flytt från landsbygd till stad. Kunskaperna om skillnaderna i den sociala välfärden mellan Finland och Sverige genom den ökade rörligheten mellan länder ökade, vännernas och bekantas berättelser och erfarenheter från livet i Sverige fick nya skaror i rörelse. Hela bygder tömdes på sina innevånare genom utvandringen till Sverige. Efterkrigstidens familjer var ofta stora, skillnaderna i sociala förmåner, boende och ekonomisk standard genom tillgång till ett väl avlönad arbete var tydliga i under 50- och 60 talet. Sverige hade ett omättligt behov av frisk arbetskraft. Det stora flertalet av de som kom till Sverige från Finland kunde ta del av arbetslivet direkt och därmed skapa sig en daglig tillvaro som – i de flesta fall – vida översteg det man hade lämnar bakom sig i Finland.

Flyttvågen av människor under den mest omfattande tiden under 60-talet gick till industrin och i de flesta fall till den tunga industrin som arbetare på fabriksgolvet. Det förekom också inflyttning av människor med högre utbildning och kunskaper i svenska språket , men den övervägande andelen fick sin sysselsättning i den svenska industrin som fortfarande kunde dra fördel av att behoven ute i Europa var enorma och att Sverige och dess industri hade undkommit andra världskriget utan förstörelse.
Vi som är föremål för den här diskussionen har olika utgångspunkter för vår inflyttning till Sverige. Vi kommer från olika delar av Finland, från stad och från landsbygd. En del kom med utbildning som direkt kunde nyttiggöras både personligt och av samhället. De som var i arbetsför ålder började arbeta direkt efter inflyttning. För många var språket ett svårt hinder i det dagliga livet men mängden invandrade landsmän gjorde att det alltid fanns någon i närheten som kunde vara till hjälp när så behövdes. Barnen i de inflyttade familjerna fortsatte sin skolgång i den svenska skolan utan några omfattande anpassningsprogram.

Vi intervjuade och våra familjer kommer att vara en del av den framtida svensk-finska historien. På ett eller annat sätt kommer efterkommande släkten att upptäcka det när de söker sina rötter till sin egen eller sina släkters historia.
De intervjuade vill tacka Industrihistoriska föreningen för deltagandet i den här dokumentation av Sveriges nutids- och industrihistoria. Paavo Jokinen, Seppo Salonen och Oiva Berg.

Länk till en 5 minuters  trailer från filmen.

Om DVD:n: Manus och intervjuare: Sören Bååth. Intervjudeltagare: Seppo Salonen, Paavo Jokinen och Oiva Berg. Filmare och redigering: Lars Thorell. Filmen spelades in 2014. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Total speltid är 1:04.

ImageCreative Commons-licens

DVD 19 HVDC i Indien. Sammanfattning av fem stora Asea / ABB projekt.

Indien har stora resurser för generering av elektrisk kraft, men behovet är större. Områden med kraftverk (kol eller vattenkraft) ligger långt från förbrukarna. HVDC (förklaring se nedan) är ett effektivt sätt för att lösa detta. ASEA/ABB i Ludvika har blivit världsledande inom HVDC-området och har nu fem jättestora projekt i Indien, och fler är möjliga. Filmen är intervjuer av personer som varit och är med i projekten. Du får höra om offertförhandlingar, genomföring av projekt och förklaring av de olika typerna av HVDC-teknik. Det senaste är 800-kV projektet som tog många år av förhandlingar och utveckling men som nu är i genomförandefasen. Filmen innehåller många overheadbilder och fotografier.

Om HVDC: Högspänd likström , eller HVDC (av engelskans High Voltage Direct Current), är förutom en beskrivning av likström med högspänning, en teknik för att föra över elkraft över långa avstånd med lägre förluster jämfört med konventionell växelspänningsteknik. Tekniken används till exempel vid överföring av elektrisk energi över längre sträckor via luftlinje.

Om DVD:n: Det ingår en dubbelsidig A4 folder med tekniska data över de fem HVDC-projekten. Filmen handlar om ASEA / ABB i Ludvika under åren 1988 – 2013. Filmen spelades in 2013. Manus och intervjuare: Hans Stackegård. Filmare och redigering: Lars Thorell. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Total speltid: 25 minuter.

ImageCreative Commons-licens

DVD 18 Dubbel-DVD HVDC i Indien Projekten i ASEA / ABBs HVDC historia i Indien

Filmen berättar bakgrund och läget för de fem första stora HVDC-projekten i Indien. Det första hade mycket stora problem att överhuvud taget komma till en order. Skillnaden mellan kunden och ASEA var för stor. Hör den spännande historien om hur det gick till. Härvid spelar en simulator, levererad genom SIDA-bistånd en stor roll. Några noteringar: hur får man upp en jättetung balk utan kran? Hur förhindrar man stöld av luftlinorna vid montaget? Hur löste man överslagen över isolatorerna vid koldammsnedfall? Orsaken till problemen med transformatorhaverierna låg inte hos ABB eller hos kunden utan visade sig ligga i oljan, vilket sedermera löste flera dittills oförklarade haverier över hela världen. Lyssna till den fantastiska historien om kontraktsförhandlingarna på 800-kV-projektet North East Agra. ABB stämde kunden!

Om HVDC: Högspänd likström , eller HVDC (av engelskans High Voltage Direct Current), är förutom en beskrivning av likström med högspänning, en teknik för att föra över elkraft över långa avstånd med lägre förluster jämfört med konventionell växelspänningsteknik. Teknikens används till exempel vid överföring av elektrisk energi över längre sträckor via luftlinje.

Om DVD:n: Filmen handlar om ASEA / ABB i Ludvika under åren 1988 – 2013. Filmen är en dubbel-DVD som kostar 250 kr. Filmen spelades in 2013. Manus: Hans Stackegård. Filmare och redigering: Lars Thorell. Total speltid: 2 timmar. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. 

ImageCreative Commons-licens

DVD 17 Italiensk arbetskraftsinvandring.

Sverige som hade en intakt industri behövde arbetskraft efter andra världskriget. Svenska staten förhandlade med Italienska staten och kom fram till ett avtal där italiensk arbetskraft fick jobb i Sverige. Oscar Cecconi hamnade som ung man i Västerås. Han lärde sig svenska och fick bli hela gruppens talesman. Oscar jobbade på den då nyöppnade Örjanverkstaden med maskinbearbetning för tillverkning av elektriska motorer. Han berättar hur det kom sig och hur det gick. Hur löstes problemet att förse italienarna med vin (enligt det mellanstatliga avtalet) i en tid då försäljning av alkohol var starkt restriktivt i Sverige? Hur gick det för svenskarna att rekrytera arbetskraft i Italien när hjulen började rulla och lönen ökade i Italien? Hur klarade sig italienarna som anlände med tåg lördag kväll?

Om filmen: Filmen handlar om italienarna som rekryterades som arbetskraft till ASEA från 1947. Många av dem blev kvar i Västerås. Intervjun spelades in år 2013. Oscar Cecconi dog i mars 2015. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. Manus: Sören Bååth. Filmare och redigering: Lars Thorell. Speltiden är 1:06. Länk till en 4 minuters  trailer från filmen.

Du kan läsa en introduktion i Industrins kontakt med världen. Där finns en artikel som innehåller "Italienvästeråsarna".

ImageCreative Commons-licens

DVD 16 ASEA och storstrejken 1945.

Metallarbetarstrejken 1945. År 1945 gick 120 000 metallarbetare i Sverige ut i strejk för högre löner. Strejken pågick i 5 månader tills strejkkassorna var tömda. Då återgick arbetarna utan att få något mer än de erbjudits vid förhandlingarna 1944. I Västerås strejkade ca 3 300 metallarbetare. Filmen inleds av Anders Lif. Möt tre av dessa strejkande ASEA-medarbetare som berättar om sina upplevelser.

Om filmen: De tre medarbetarna intervjuades 2013 och berättelsen handlar om ASEA vid strejken 1945. Manus Sören Bååth. Filmare och redigering: Lars Thorell. Total speltid är 1:15. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. 

ImageCreative Commons-licens

Bild: Strejkmöte i friluftsteatern, Folkets park, Västerås, våren 1945. Foto: Okänd Bildkälla ASEA-samlingen Västmanlands Läns Museum.


DVD 15 Lindénkranar.

Lindénkranar var vid sin höjdpunkt under slutet av 1970-talet en firma med 300 anställda i Västerås, som levererade byggkranar till hela världen. Hela 90 % av tillverkningen gick på export, och företaget hade en stor marknadsandel i förhållande till sin storlek. Elis Lindén utvecklade krantypen baserat på egen erfarenhet vid byggandet av hus. Denna intervju med två närstående personer ger en bild av Elis Lindén, hans karisma och framgång. Vid 50 års ålder hade han sålt företaget, byggt sig ett hus på Framnäs i Västerås och hade en ståtlig invigningsfest varvid även poolen skulle invigas. Hur det gick till berättas i filmen. Verksamheten i Västerås är helt avvecklad, fast de flesta av fabriksbyggnaderna finns kvar. Krantypen säljs fortfarande med ursprungligt namn av en spansk firma. Lindénkranarna används fortfarande vid byggen runt hela jordklotet.

Om filmen: Filmen som handlar om företaget Lindenkranar spelades in som en intervju år 2012. Manus: Lars Mjörning. Filmare och redigering: Lars  Thorell. Total speltid är 1:20. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. 

ImageCreative Commons-licens

DVD 14 Kraftelektronik.

Kurt Brisby visar och förklarar halvledare som utvecklats hos ASEA/ABB. Han kommer även in på det stora nya området med likströmskraftöverföring (HVDC = High Voltage Direct Current) som givit så mycket positiv utveckling åt ABB i Ludvika.

Om kraftelektronik: Kraftelektronik är det teknikområde som hanterar styrning och omvandling av elektrisk energi med hjälp av elektroniska kretsar. Exempel på kraftelektronikutrustning är motordrivsystem, nätaggregat, batteriladdare, svetsaggregat. De viktigaste komponenterna inom kraftelektroniken är halvledare som fungerar som ""elektroniska strömbrytare"" exempel på detta är diod, tyristor och transistor.

Om filmen: Filmen är en inspelad intervju som gjordes 2012 och omfattar tiden 1950 – 2012. Filmare och redigering: Lars Thorell. Filmen handlar om produkter vid ASEA/ABB. Filmen har en total speltid av 1 timme. Copyright Industrihistoriska föreningen i Västerås. 

Ytterligare information om kraftelektronik, skriven av Kurt Brisby.  Läs mera i: "Kraftelektronikens historia".

ImageCreative Commons-licens

DVD 13 Jonas Wenström.

Jonas Wenström är en av världens 6 mest ledande experter på trefasström i slutet av 1800-talet. Med detta grundas ASEAs och senare ABBs framgångar inom elektrotekniska området. Fyra presentatörer berättar om Jonas Wenströms bakgrund, uppväxt, framgångar och motgångar i livet och jobbet. Jonas som är född i Hällefors bodde lång tid i Örebro, men på slutet i Västerås.

Mer om Jonas Wenström: Sture Eriksson blev inspirerad av seminariet och har sammanställt en bok om Jonas Wenström, utgiven 2013 av Industrihistoriska föreningen i Västerås, som även säljer boken. Länk till ”Lista över böcker”.

Om filmen: Filmen är en redigerad inspelning från ett halvdagsseminarium i Grythyttan 2011. Filmare och redigering: Lars Thorell. Seminariet anordnades av Hällefors-Grythyttans Rotaryklubb. Filmen handlar om Jonas Wenström och ASEA och omfattar tiden 1855 – 1893. Filmen har en total speltid av 1:19.

ImageCreative Commons-licens

DVD 12 Ernst "Z" Jonzon berättar om sin tid i ASEA.

Ernst Jonzon kallad ”Z” föddes 1921. Han började på ASEA 1939 i verkstaden. Han avancerade till chef för maskinverkstaden i Mimer 1951. Ernst berättar om arbetsförhållandena, erfarenheter, skrönor och historier. Hur blir man av med en höjdare som hänger bakom ryggen och kollar när man jobbar vid en svarv? Ernst Jonzon avled 2018-02-04.

Om filmen: Filmen berättar om hur det kunde vara att arbeta i verkstaden hos ASEA och belyser tiden 1939 – 1986. Filmen spelades in 2010. Manus och intervjuare Sören Bååth. Filmare: Lars Thorell. Speltiden är 1 timme.

ImageCreative Commons-licens

DVD 11 Arne Bennborn berättar ”från Asea till ABB” Del 1.

Del 1. Asea under Curt Nicolins och Percy Barneviks ledning.

Arne berättar om superteknikern Curt Nicolin, som intresserade sig för hur ASEA fungerade. Han vidareutvecklade och effektiviserade produktionen. Sedan kom revisorerna och frågade: är inte ASEA intresserat av att tjäna pengar? Är ASEA tråkigt? Ekonomin gick ner. Marcus Wallenberg, då 80 år hade modet att utse en ekonom som efterträdare: Percy Barnevik. Han var då bara 38 år och hade skägg! Hur skulle han tas emot? Arne lanserar: ”Multidomestic and not an invader” och inför en global matrisorganisation. Percy intresserade sig för vad som hände utanför fabriksgrindarna och omorganiserade.

Om Arne Bennborn: Arne Bennborn kom som ung civilingenjör till ASEA 1958 och avancerade snabbt. Han hade tjänsten Vice VD mellan 1977 och 1996. Under dessa år kom han att arbeta med VD Curt Nicolin och efterträdaren Percy Barnevik. Om filmen:Filmen berättar om ASEA under tiden 1958 – 1987. Filmen spelades in 2009 och speltiden är 47 minuter.

ImageCreative Commons-licens

DVD 10 Arne Bennborn berättar ”från Asea till ABB” Del 2 och 3.

Del 2. Samgåendet. Arne berättar om bakgrunden till samgåendet mellan ASEA och BBC i Schweiz. Båda företagen bedrev samma verksamhet och var ungefär lika stora. Curt Nicolin förstod att ASEA inte kunde överleva utan den globala marknaden. Marknaden sjönk ihop. BBC som tidigare varit större än ASEA blev något mindre än ASEA. Percy såg möjligheten till ett samgående utan att någondera parten skulle förlora ansiktet. Fyra personer skötte de hemliga överläggningarna. I augusti 1986 meddelades samgåendet och bildandet av ABB (ASEA-Brown Boveri). Arne deltog personligen och berättar vad som hände.
Del 3. Global Presence och Matrisen. Fördelar och åtgärder att vidta när man har "Global prescence" i det nya bolaget. Hur inför man en matrisorganisation i två traditionellt funktionella organisationer som ska slås ihop till en? Vad gör vi när konjunkturen sjunker utan att avskeda någon? Hur förklarar man att från och med nu ska ditt område tas över av Schweiz?

Om Arne Bennborn: Arne Bennborn kom som ung civilingenjör till ASEA 1958 och avancerade snabbt. Han hade tjänsten Vice VD mellan 1977 och 1996. Under dessa år kom han att arbeta med VD Curt Nicolin och efterträdaren Percy Barnevik.

Om filmen: Filmen berättar om ASEA under tiden 1970 – 1987. Filmen spelades in 2009 och speltiden är 1 timme och 45 minuter.

ImageCreative Commons-licens

DVD 9 Arne Bennborn berättar ”från Asea till ABB” Del 4 och 5.

Del 4. Stora projekt. Asea / ABBs VVD Arne Bennborn berättar skrönor och historier: hur gick det till när han blev uppringd av en kasinoägare som ville köpa ett kraftverk? Hur kunde han sälja ett kolkraftverk till Marocko, och vad sa USAs president Clinton till kungen av Marocko utanför vita huset i Washington? Under Percy Barneviks 17 år som VD växte omsättningen i ABB 30 gånger, vinsten växte 60 gånger och aktiens värde 87 gånger. ABB hade nu 215 000 människor i 1 000 bolag runt hela jordklotet med 250 miljarder i omsättning. Lilla Sverige hade då 9 miljoner invånare och Schweiz hade 6 miljoner invånare, tillsammans hade vi i våra hemmamarknader mindre än 2 procent av världsmarknaden, men vi var störst i världen inom vår bransch om man inkluderar exporten.

Del 5. Ett misstag och två olyckor. Filmen innehåller även ”Ett misstag och två olyckor” som drabbade ABB. Det gäller VDn Percy Barneviks pensionsaffär, köpet av Combustion Engineering och valet av efterträdare till Percy Barnevik. "Om man ska bli VD för ett börsnoterat företag ska man bli det när börsen går upp och inte när den går ner." Denna del är inspelad från en presentation vid PU (Pensionärsuniversitetet) i Västerås.

Om Arne Bennborn: Arne Bennborn kom som ung civilingenjör till ASEA 1958 och avancerade snabbt. Han hade tjänsten Vice VD mellan 1977 och 1996. Under dessa år kom han att arbeta med VD Curt Nicolin och efterträdaren Percy Barnevik.

Om DVD:n: Filmen berättar om ASEA under tiden 1987 – 1996. Filmen spelades in 2010. Filmare: Lars Thorell. Speltiden är 2 timmar. Det finns en DVD, nr 6, som enbart handlar om ett misstag och två olyckor. Den har längre speltid för detta ämne.

ImageCreative Commons-licens

DVD 8 Konjunkturen och finanskrisen i perspektiv. Arne Bennborn berättar ”från Asea till ABB” Del 6

Arne Bennborn arbetade som VVD under Curt Nicolin och Percy Barnevik i 35 år. Han har en unik förmåga att analysera ekonomin på hög nivå. Här berättar han om sina analysmetoder där han jämför börskurser med företags upp- och nedgång, nyckeltal från USA och berättar om ASEAs 6 cykler.

Om Arne Bennborn: Arne Bennborn kom som ung civilingenjör till ASEA 1958 och avancerade snabbt. Han hade tjänsten Vice VD mellan 1977 och 1996. Under dessa år kom han att arbeta med VD Curt Nicolin och efterträdaren Percy Barnevik.

Om filmen: Filmen berättar om ASEA och världsekonomin under tiden 1920 – 2011. Filmen spelades in 2011 i form av ett föredrag av Arne Bennborn för Industrihistoriska föreningen på biografen Elektra i Västerås. Filmare: Lars Thorell. Speltiden är 1:17.

ImageCreative Commons-licens

Bild: Diagram gjort av Arne Bennborn. 


DVD 7 Arne Bennborn Analyserar 50 års konjunkturer 2009-05-13.

Arne berättar om mänskliga relationer till konjunktursvängningar och intresset för konjunkturanalys i ASEAs ledning. Alla vill veta när börsen vänder upp, men ingen vill veta när börsen vänder ner. Några rubriker: O = T*C*S*I, ”The human model”, Lehman Brothers och ”börsens väsen”.

Om Arne Bennborn: Arne Bennborn kom som ung civilingenjör till ASEA 1958 och avancerade snabbt. Han hade tjänsten Vice VD mellan 1977 och 1996. Under dessa år kom han att arbeta med VD Curt Nicolin och efterträdaren Percy Barnevik.

Om filmen: Filmen berättar om ASEA och ABB under tiden 1959 – 2009. Filmen spelades in i maj 2009 i konserthusets foajé av Lars Thorell. Intervjuare var Hans Stackegård och Sören Bååth. Speltiden är 1:16. Filmen finns även tillgänglig i sin helhet som strömmande film i vår youtubekanal "Industristaden Västerås". 

ImageCreative Commons-licens

DVD 6 Ett misstag och två olyckor - ABBs kris vid sekelskiftet.

Arne Bennborn arbetade som VVD i ASEA och ABB under Curt Nicolin och Percy Barnevik i 35 år. Här berättar han bakgrunden till att Percy avgick 1996. Då inträffar ”Ett misstag och två olyckor” som drabbade ABB. Misstaget var valet av efterträdare. Första olyckan var börsfallet som medförde att aktien störtdök och att Percys pensionsavtal ifrågasattes. Andra olyckan var stämningen i USA från potentiella offer för tidigare arbeten i en asbestindustri som ABB förvärvat. Dessa kom att kosta ABB stora pengar. Arne förklarar användningen av Fibonaccitalet vid börsanalyser.

Om Arne Bennborn: Arne Bennborn kom som ung civilingenjör till ASEA 1958 och avancerade snabbt. Han hade tjänsten Vice VD mellan 1977 och 1996. Under dessa år kom han att arbeta med VD Curt Nicolin och efterträdaren Percy Barnevik.

Om filmen: Filmen berättar om ASEA under tiden 1987 – 1996. Filmen är inspelad från Arnes presentation vid PU (Pensionärsuniversitetet) i Västerås 2010 och speltiden är 1:42. Filmare: Lars Thorell.

ImageCreative Commons-licens

DVD 5 Dubbel-DVD Asea 100 år - jubiléet.

De som var yrkesverksamma inom ASEA eller bodde i Västerås 1983 bör ha lagt märke till ASEAs hundraårsjubileum det året. VD Percy Barnevik hade då fått företaget på fötter och ville nu visa personalen sin uppskattning för de uppoffringar som gjorts. Det var ett gyllene tillfälle att visa upp företaget för kunder och beslutsfattare. En utställning anordnades. Kungen var där, hela riksdagen var där och många internationella beslutsfattare, presidenter och kunder kom till jubileet. Det anordnades seminarier där ASEAs produkter visades upp i sin egna miljö för speciellt inbjudna. För de närmaste är väl festen med information, middag med dans och tårtan som exploderade ett starkt minne. En revy (Tusen och en Watt) sattes upp och där drevs det hejvilt med Percy Barnevik, atomkraften, ASEAs telefonkatalog med mer. Detta och mycket mer finns att se i denna dubbel-DVD.

Om filmen: Filmen visar ASEAs 100-årsjubileum år 1983. Filmen innehåller även material från 2011 (intervju i Linköping med Percy Barnevik, manus och intervjuare Hans Stackegård, filmare Lars Thorell). Total speltid är 3 timmar. Det är en dubbel-DVD som kostar 250 SEK.

Ytterligare information: Vi har ytterligare en DVD som enbart handlar om Revyn Tusen och en Watt, se DVD 23 ovan. Länk till artikeln om revyn "Tusen och en watt" Revy - ASEA 100 år.

ImageCreative Commons-licens

Bild: Percy Barnevik och en ung  kung Carl XVI Gustaf vid ASEAs hundraårsjubileum i Västerås.


DVD 4 Den svenska kärnkraftens historia.

ASEA konstruerade kärnkraftverk i Västerås och byggde verken i Sverige och Finland. Cheferna för reaktorhärd och anläggning berättar om bakgrunden på 60-talet och utvecklingen. Sen kom olyckan i Harrisburg och den i Tjernobyl, därefter startade den väldiga oredan i och med de politiska diskussionerna och folkomröstningen. Företaget bytte namn till ASEA-ATOM, sedan till Westinghouse Atom, därefter till Westinghouse Electric Sweden AB. I dag bedrivs en lönsam tillverkning av kärnbränsle i Västerås. VD för Westinghouse Electric visar bränslefabriken och berättar om den nuvarande produktionen och exporten samt planer för framtiden.

Filmen, som är i sex delar berättar om ASEA, ASEA-Atom, ABB Atom och Westinghouse under tiden 1969 – 2008. Filmen spelades in 2009 och speltiden är 1,5 timmar. Manus och intervjuare: Hans Stackegård. Filmare: Lars Thorell.

Alla sex filmerna finns att se i vår youtubekanal  Industristaden Västerås.

Ytterligare information: Erland Tenerz berättar om sina upplevelser som en av ledarna inom kärnkraftsindustrin i Västerås i artikeln Möte med några kända industrimän (två delar).

ImageCreative Commons-licens

DVD 3 Handelsstaden Västerås (ICA).

Nils-Erik Wirsäll berättar: Hakon Swenson startade en cigarrfabrik 1916, bildade Hakonbolaget 1918 och detta ombildades till ICA 1939. På den tiden var alla ICA-handlare inbjudna till årsstämmor. Hur gick det till? Hur kom reklamgubben ICANDER (och -gumman MONICA) till? Vad sa Ingvar Kamprad till Nils-Erik? Hur slutar anekdoten från Finland om Shakespeare?

Om Nils Erik Wirsäll: Nils Erik Wirsäll började vid ICAs företrädare Hakonbolaget som 21-åring 1937. ICA bildades 1939. Han kom till huvudkontoret i Västerås 1946. Han var chef för ICA 1972 – 78. Mer om honom i ICA-historien: Nils-Erik Wirsäll. Han dog året efter intervjun, 91 år gammal.

Om filmerna: Filmerna spelades in 2007 på Flodinsgården. Filmare: Lars Thorell. Total speltid är 31 minuter. Manus och intervjuare: Hans Stackegård.

Se alla sex filmerna vår youtubekanal  Industristaden Västerås.

ImageCreative Commons-licens

DVD 2 Asea-filmer före andra världskriget, del 2

Filmen har utgått och ersätts av Film 36. Den har bättre bild och mer innehåll.

Image

Bild: En generatorstator till Vargöns kraftstation. Fotouppställning i Emaus-verkstaden 1932. Fotograf: Okänd. ASEA-samlingen VLM.


DVD 1 Asea-filmer före andra världskriget, del 1

Filmen har utgått och ersätts av Film 36. Den har bättre bild och mer innehåll.

Image

Bild: Elektrifieringen av järnvägen Göteborg - Stockholm är klar i maj 1926. Här ankommer första elloket (D-lok) till Stockholms central. Fotouppställning med viktiga herrarna. Foto: Okänd, bildkälla ASEA-samlingen VLM.

Editerad av: Ulf Kjellsson (2021-02-25 13:45:42)