Hällestads kyrkby

 

Hällestads kyrka

Söndagen den 23 januari 1893 brann Hällestads medeltida kyrka ner. Den var uppförd av sten, sannolikt i slutet av 1200-talet. En del inventarier lyckades räddas ur lågorna, däribland en dopfunt av mässing. Kyrkan hade en klockstapel, som efter branden 1893 skänktes till Skansen. Den är uppförd 1732 och är 40,5 meter hög och därmed Sveriges högsta klockstapel. 

Hällestads medeltida kyrka och klockstapeln 1873

Den nya kyrkan uppfördes på klockstapelns plats, något söder om den medeltida kyrkplatsen. Den uppfördes av rött maskinslaget tegel 1893-1895 efter ritningar av arkitekt Gustaf Petterson. Den rymmer 1000 personer och tornet mäter en höjd av 54 meter.

Kyrkan uppfördes av tegel med tidstypiska detaljer som strävpelare och spetsbågiga fönsteröppningar med dekorativa fönster i gjutjärn med färgat glas. Taket hade ursprungligen skifferbeläggning, som var lagd i ett dekorativt mönster. Kyrkan uppfördes inte med den traditionella långhusplanen utan med en latinsk korsplan. Planen är lite ovanlig då korsarmarna stegvis avtrappas mot korpartiet. Interiören försågs med originellt utformade korsande trätunnvalv och korets stjärnvalv målades av konstnären Johan Krouthén. Krouthén (1858-1932) var framför allt porträtt- och landskapsmålare och kom att bli landskapet Östergötlands skildrare. 

Bänkinredning, orgel med tillhörande läktarbarriär, predikstol och altarring m.m. tillverkades av ek i nygotik. Kyrkan som helhet fick en för tiden typisk utformning i nygotik och vittnar genom sin storlek om den framtidsoptimism och befolkningstillväxt som fanns i Hällestad i slutet av 1800-talet. Kyrkan har stora likheter med de ”stadskatedraler” som uppfördes i slutet av 1800-talet i den då mycket populära nygotiken. I Kungl. Majt:s Femårsberättelser beskrivs den nybyggda kyrkan som storslagen: ”och torde inom riket finnas få landskyrkor, som i ädel stilfullhet och måttfull enkelhet öfverträffa ifrågavarande tempelbyggnad.” 

Under 1950-talet fick arkitekt Erik Lundberg i uppdrag att genomföra en större renovering av kyrkan. Hans förslag innebar att kyrkorummet omgestaltades med bland annat förändringar av bänkkvarteren, nya läktare i väster och nya skåpsanordningar i korsarmarna. Koret omdisponerades och försågs med nytt altarbord och altarring, predikstolen m.m. gjordes om. I enlighet med ny liturgi flyttade Lundberg fram altaret för att möjliggöra mässa med prästen vänd mot församlingen. Typiskt för Lundberg är fristående altarbord och bänkinredningen i rena, funktionalistiska former och klara färger, samt armatur i mässing i fri formgivning, allt i material och hantverk av yppersta kvalitet. Nytilläggen laserades i en för Erik Lundberg typisk färgsättning och den befintliga sakristian utvidgades genom en tillbyggnad. Kyrkan har därefter, med undantag av läktarunderbyggnader som tillkom 1996, endast varit föremål för vård - och underhållsarbeten.
 

Hällestads kyrka

Kyrkskolan

Kyrkskolan vid det gamla marknadstorget byggdes 1925 och var i bruk som skola fram till 1969. Kyrkskolan och lärarbostaden är belägna som flygelbyggnader till Hällestads kyrka. Kyrkskolan är placerad väster om kyrkan. Kyrkskolan är idag församlingshem med en utbyggd samlingslokal i gaveln mot kyrkan. Mittemot Kyrkskolan uppfördes 1926 även Lärarbostaden som är belägen öster om kyrkan. 

 

Prästgården 

På norra sidan av Hällestadsån, alldeles i närheten av kyrkan, ligger den gamla prästgården. Den byggdes i en våning 1736 och blev påbyggd, under prosten Kernells tid, med ytterligare en våning och vindsvåning omkring 1802. 

 

Hembygdsgården

I Hällestads kyrkby finns hembygdsgården som hör till Hällestads hembygdsförening. Här kan du uppleva 12 historiska byggnader från socknen. Förutom Madame Bruhns stuga och Badhuset är det byggnader som flyttats.

 

Hällestads stationssamhälle

När järnvägen Finspång - Pålsboda anlades och invigdes 1874 anlades en järnvägsstation i Hällestad kring vilken ett mindre samhälle utvecklades.

 

Nära järnvägsstationen uppfördes 1879 ett tingshus. Byggnaden fungerade som tingshus mellan åren 1879 - 1948. Mellan år 1948 -1970 hölls dock enstaka domstolsförhandlingar i huset. Sedan 1922 blev den huvudsakliga användningen av byggnaden skola. 1952 blev huset kommunalhus och senare polisstation, förskola m.m. Tingshuset bestod av tingssal, notarie- och expeditionsrum, advokatrum, rum för landsfiskalen, nämndemannarum, rum för allmänheten, arkivrum, fyra bostadsrum, kök och hall.

Två mindre flygelbyggnader flankerar gårdsplanen. Den ena flygeln är utformad i likhet med tingshuset, ljusmålad panel, sadeltak och en liten veranda. Den inrymde ursprungligen en tingshusvaktmästarbostad. Den andra flygeln innehöll häkte och är en liten, putsad byggnad med gallerfönster. Den används idag som garage.