Tack alla underbara människor som idag kom till bygdegården för att laga och äta mat. Det kom fler än vi någonsin hade trott, det trista vädret till trots. Puss på er alla, hoppas att vi ses nästa år igen (om inte tidigare) och att vi då får ännu fler spännande rätter att bjuda på. I år hade vi våfflor, poffertjes, fläskpannkaka, ratatouille, böckling, caldereta (filippinsk gryta), gazpacho (spansk soppa), riskgrynskaka, kakbuffe inklusive Veras fina skrädmjölskakor, bitterballen… hoppas att ingen rätt nu blivit bortglömd. Jo, just ja! Vi hade också en libanesisk persiljesallad med hommous och baba ganouch. Som om inte allt det här räckte så stod ett par bord också ute i korridoren där man kunde köpa grönsaker, smaka på squash-låda och köpa honung.
Om du vill vara med på det här nästa år så kan du redan nu skriva in Hagbydagen i nästa års kalender. Det brukar oftast vara andra söndagen i augusti.
Det efterfrågades recept på bitterballen och såhär gör du:
I korthet (det recept jag en gång i tiden fått): Gör en stuvning på 1 1/2 msk margarin, 3 msk mjöl, 3 dl buljong, 5 dl stekt eller kokt kött. Gör små bollar av smeten, rulla sedan i ägg och sist i ströbröd. Fritera några minuter.
I praktiken (om det ska bli riktigt gott och du inte ska gråta ihjäl dig över hur svårt det är att få till bollarna utan att de går sönder och det blir kladd över hela köket):
Ta en stekgryta och stek några lökar. Antingen tar du smålökar eller så halverar du några större.
Ta en rostbiff som du klappar in med rikliga mängder grovmalen svartpeppar, grillkrydda och malen paprika. Glöm för guds skull inte ta av nätet först.
Bryn rostbiffen litet lätt i stekgrytan. Glöm det här med ”1 1/2 msk margarin” och ha istället i smör. Mycket smör. Ett par hekto per kilo rostbiff kan vara lagom. Ta inte under några förhållanden för litet, hellre alldeles för mycket. När du brynt ytan så sänker du värmen till tvåan (om du har sex steg på spisreglagen) och ser till att du har så mycket smör så att nästan halva rostbiffen är dränkt. Låt det puttra under lock tills att den är ungefär 55-60 grader. Då kan du slå av plattan och låta den bli klar på eftervärmen. Vänd den gärna ett par gånger under tillagningen.
SPARA SMÖRET/KÖTTSKYN, ANNARS HAR DU TOTALT GJORT BORT DIG.
Löken kan du fiska upp och äta tillsammans med den skiva varm rostbiff som du inte kunde låta bli att sno åt dig efter att du kokat klart hela biffen. Häll på rikligt med sky/smör. Kan med fördel serveras tillsammans med potatis och stuvad purjolök.
Vänta sedan tills rostbiffen blivit kall och finhacka den. Själv brukar jag skiva upp den i tjocka skivor och lägga bitarna i en grönsaksmixer eftersom ingen mänska i världen orkar finhacka så mycket kött. Sista delarna finhackar jag dock för hand eftersom jag vid det laget börjar få dåligt samvete för att jag är lat som använder mixerkniv, plus att jag vill få med en del litet större bitar för att det ska bli litet tuggmotstånd (annars blir det mer som köttfärs).
Kolla hur många deciliter kött det blivit.
Ta en stor stekpanna och lägg i mer smör (jodå). Häll i gul curry och paprikapulver. Mer än du tror, men det finns inga exakta anvisningar. Kryddorna ska alltså fräsas litet lätt (men bara lätt, annars förkolnar de) för att få ut så mycket smak från dem som möjligt.
Sedan lägger du i köttet och fräser vidare litet. Häll på allt smör/köttsky som du fick från stekgrytan. Du kan mycket ungefärligt räkna på att ha 3 dl vätska per 5 dl kött (om inte skyn från kokningen räcker så fyller du på med vatten), men det är egentligen verkligen inte noga alls. Allt smakar ju lika gott. Du ska också ha i persilja, ganska mycket (för en tvåkilos rostbiff tar jag en hel kruka). Man kan också ha i litet grönsaksbuljongpulver. Extra gott blir det om du dessutom har i maggi-buljong, en slags buljong som smakar litet som en blandning av soja, libbsticka, grönsaksbuljong och köttbuljong. Den kan vara litet knepig att få tag på och i många år var jag tvungen att köpa den i Holland. Sen började de ha den på hötorgshallen i Stockholm, men sedan i somras finns den att köpa på Ica Maxi i Stenhagen (orientlivshyllorna). (Kryddan kan användas i alla köttgrytor, t.ex. i köttfärssås, och du kommer garanterat bli betraktad som en läskigt bra kock om du börjar använda den).
Red sedan av stuvningen. Enligt receptet ska det vara 1 matsked mjöl per deciliter vätska men jag brukar inte följa det utan ha så litet att det ”liksom känns lagom” och stuvningen förefaller orimligt lös med tanke på att jag ska åstadkomma bollar av den.
Nu kommer trick nummer ett: Ställ in smeten i kylen, ordentligt kallt. Låt gärna stå över natten (det går att fuska på den här punkten och istället ställa den i frysen, men absolut inte tills den frusit och blivit hård).
Dagen därpå tar du fram den och ställer bredvid ett fat med rikligt med mjöl. Med en sked lägger du klickar av stuvningen i mjölet. Sedan siktar du över rejält med mjöl på de bollar som ligger på mjöltallriken. Därefter går det hjälpligt enkelt att rulla dem till bollar som du lägger på ett fat. Det här är en ganska kladdig syssla men du får försöka göra den så snabbt som möjligt, så att smeten inte hinner bli för varm.
Sedan kommer trick nummer två: Ställ fatet med mjölade bollar i frysen. Nu ska de bli helt hårda.
När det är klart tar du fram dem och rullar i vispat ägg och sedan i ströbröd. Själv brukar jag använda panko-ströbröd (finns i asienhyllorna på Ica), det blir bäst och mest hållbart krisp av det.
Sedan kan du antingen fritera direkt, eller lägga i frysen för att ta fram vid senare tillfälle. De kan mycket väl friteras från fruset tillstånd. Du ska ha ca 190 grader på oljan och de ska bli mörkt gyllenbruna.
Traditionellt serveras de med senap, men de fungerar också helt utmärkt med ”Icas korvsås” (står i hyllorna med kylda såser, som bearnaise, aioli etc.). Eller blanda en egen sås, t.ex. av crème fraîche och sambal badjak. När jag var liten på sjuttiotalet så gjorde min mor sås av gräddfil, senap och ketchup. Det fungerade det med.
Nu över till bilder från dagen! Först bilder på människor som åt och åt och åt litet till. Sedan tre recept på Veras skrädmjölskakor.
