Det här årets utgrävningar syftade till att fastställa murens och fornborgens ålder och att förstå murens konstruktion och utformning.
Gudings slott är beläget på en udde som går ut i vad som under forntiden var en havsvik och senare en grund sjö. Det framkom att i den stora stenvallen i norr, in mot land, dolde sig ett brett och kraftigt murfundament. Betydligt kraftigare än den skalmur som följer strandlinjen på uddens sidor i öst och väst. I söder skär muren av udden och lämnar ett landområde där vattnet inte skyddar. Det finns inte spår av varaktig bosättning i fornborgen. En viktig funktion kan ha varit som försvarslås, att skydda vägen genom den svårframkomliga strandskogen in mot bebyggelsen inne i landet. Alltså att hindra fientliga besök i bebyggelsen inne i landet.
Beträffande fornborgens ålder visste man tidigare att muren anlades före vikingatiden då man började begrava i och kring muren. Årets utgrävningar gav ingen ytterligare information om fornborgens ålder.
Det är nu femte året som Folkhögskolans sommarkurs i fältarkeologi varit förlagd till Eke. Den leddes som tidigare år av docent Dan Carlsson.
Utgrävningarna gjordes huvudsakligen i Gudings slott. En mindre utgrävning gjordes också i Ronnings slott, en likartad fornborg i Grötlingbo.
SYFTET med årets utgrävningar var att så långt som möjligt klargöra murens konstruktion och att få en datering av muren. Finns skrivet i PM Summer excavations 2022 för de utländska grävningsdeltagarna. Här görs en sammanfattning av valda delar på svenska.
Att få en datering av muren är önskvärt, men det kräver att man i muren hittar trärester, som kan förknippas med murens konstruktion. Det händer sällan och man kan då bara vid utgrävningen visa vad som finns underst och vad som finns ovanpå och ange en relativ tidsföljd för fynden. Redan vid den första utgrävningen av Hegardt 1989 kunde man visa att man först hade byggt muren och att man sedan under vikingatiden hade lagt gravar i muren och i anslutning till den. Alltså var muren byggd före vikingatiden.
Rester av muren har tidigare påvisats på fyra ställen i vallen där den inte är så bred som i norr. Resterna av muren visar att det varit en skalmur med stora stenblock ytterst och med fyllning emellan med mindre stenar. På dessa ställen var skalmuren ca. 2,5 meter bred. I norr är stenvallen betydligt stör
re än i resten av fornborgen.
För att förklara skillnaden har man framfört tre olika tolkningar. Att det förklaras av att det 1) är flera gravar i anslutning till norra muren och att man tagit sten från södra muren, 2) faktiskt är en kraftigare mur i norr, in mot land, där fornborgen inte har skydd av omgivande vatten. 3) I den tredje tolkningen menar man att muren sett ut som i söder hela vägen runt om med ett eller två lager låg skalmur. Vallen i norr blev större när man gjorde begravningar där. Man tog då stenar från omgivningen. I söder finns inga gravar i muren.
Årets utgrävning har gett svaret att själva muren var bredare och kraftigare mot norr in mot land. I ett schakt om 7 m genom stenvallen i norr, där den var som kraftigast, var bredden ca. 4 meter mellan kraftiga ytterstenar. Det var dock ingen skalmur, mellanrummet var fyllt med stora stenar. Att muren var större i norr berodde alltså inte på att man anlagt gravar där, den var byggd kraftigare i norr in mot land.
Förklaringen att man inte behövde lika kraftig skyddsmur mot söder, för där gav det omgivande vattnet också skydd, stämmer dock inte. Fornborgen är byggd på en udde som ansluter till högre områden i norr. I norr skär den kraftiga muren av udden från strand till strand. Muren följer sedan strandlinjen på västra och östra sidan av udden. I söder skär muren av uddens spets och lämnar ett fritt landområde och där finns det inte finns vatten som bidrar till skyddet. Det var för övrigt på uddens spets söder om muren som 2021 års utgrävningar skedde och visade på verksamhet under folkvandringstid och Vendeltid, alltså före vikingatiden.
Troligen har fornborgen placerats på udden för att blockera vägen in mot land, mot området där dåtidens Ekebor bodde. som skydd för vägen in mot land. Ett försvarslås på vägen genom den svårframkomliga strandskogen in mot bygden. Ett skydd för anfall av fiender från havet.
Ytterligare en teori har nyligen framförts, 4) att stenvallarna skulle vara naturliga bildningar, strandvallar av stenar, uppkastade av havet, eller möjligen av inlandsisen deponerade stensamlingar.
Det kan dock inte ha varit någon av naturen bildad stenvall eftersom det fanns inblandat skärvstenar och flata avbrutna stenar. Stenar uppkastade i samlingar på stranden eller deponerade av inlandsisen är alltid mer eller mindre avslipade efter transport och rörelse i vatten. Inne i stenvallen har det ju också på flera ställen påvisats resterna efter en bred skalmurskonstruktion.
Det var även utgrävningar i Grötlingbo under en vecka. Ronnings slott undersöktes. Det är en fornborg som har stora likheter med Gudings slott i Eke. Den är något större än Gudings slott och ligger även den på 5 meters-nivån och är omgiven av stenvallar, på vissa ställen endast stensträngar. Liksom Gudings slott är vallen låg ut mot havet, men in mot land mycket bred, med stor mängd stenar.
I Ronnings slott grävde man ut ett par förmodade gravar innanför den stora stenvallen in mot land. De visade sig dock vara helt tomma. Liksom på Gudings slott ser man tydligt en öppning i vallen in mot land. Ett område med svart jord och en stensträng innanför denna undersöktes också. Här hittade man ett område med rikliga mängder kol och svartbrända skärvstenar.
