Det blev en rejäl höstklippning av rastplatsen. Därefter möblerades om för att det ska bli lite bekvämare att sitta och fika. Det gamla bordet av kvarnsten kommer att finnas kvar som ett kulturminne. Vi kan med tacksamhet konstatera att det är väldigt sällsynt att skräp lämnas kvar här. Men senaste tiden har det vid två tillfällen legat apelsinskal mitt på rastplatsen. Inget stort problem. Tar två sekunder att plocka ihop och ta hem till komposten. Det märkliga är själva beteendet. Det rör sig ju inte om ölburkar och lustgastuber, utan något som man förknippar med en hälsoprofil som stannat till här. Varför inte besvära sig med att åtminstone kasta skalen där de inte sticker i ögonen? De kan gärna ligga och återgå till naturen i den befintliga höga växtligheten. Obegripligt?