Den första berättarkvällen under den nya rubriken Vem brukar jorden utanför mitt fönster? samlade till vår glädje många åhörare en fredagskväll i början av oktober.. Extra ärtsoppa kokades upp för att mätta alla trugade.

Syskonen Eva och Anders Johansson som är uppvuxna på Nässja (vid Prästgården/hembygdsgården) berättade detaljerat och insiktsfullt om livet på gården under deras uppväxt. Anders Johansson har ju även brukat jorden under många år och kommer nu till våren avsluta sin tid som lantbrukare på Nässja gård.

Vi fick se bilder på skörd, betupptagning och slädfärder. En detalj som kan vara intressant är att man under kriget skördade vass vid Borens strand som foder för häst och nöt. Anders delade med sig av sin kunskap att bruka jorden och beskrev ett brukande år förr och nu, vilket var mycket intressant och tänkvärt. Det har även funnits djur på Nässja och utöver arbetande hästar, då det var aktuellt, har man även under många år avlat fina Charolais kor på gården.

Anders startade upp med att gå igenom vilka växter som odlats i närtid. Det är bl a höstvete, korn, raps, havre, lusern och åkerböna. När en gröda odlas för första gången finns det få eller inga skadedjur/svampsjukdomar vilket gjorde att skördarna i början kunde bli rikliga. Rapsen och åkerbönan var två sorter som hade några gyllene år utan att bekämpning av skadedjur eller svampsjukdomar behövde utföras.

Foton från tidigt 40-talet visar att råg, sockerbetor, hampa och havre odlades. Man skördade även sommarvass som foder till djuren under tidigt 40-tal. Förmodligen under krigsåren 1942-1943.
Något år odlades även spånadslin som efter beredning vävdes till handdukar.

 

Det som också har varit viktigt på en gård är maskinparken. Självbindare användes vid skörd av stråsäden. Nekarna fick stå kvar på åkern och torka sedan kördes de till gården där ett hyrt ångtröskverk användes för att tröska. Då behövdes det 2 st i ladan (1 skar upp nekerna 1 matade tröskverket), 1 bar ut boss ”bynke”, 1 skötte verket, 1 eldade ångtröskverket, 1 körde vatten, ved och säckar, 2 st på halmdösen och 2 bar halm. Traktor införskaffades och 1925 inköptes ett mindre tröskverk som drevs av traktorn. 1939 när elen var indragen till gården gick det åt hälften så mycket folk vid tröskning. Tack vare gamla foton från 1920 och 1940-tal vet vi att plogen, harven och ringvälten använts. Den största skillnaden idag är att maskinerna är bredare/större och har hydraulik. Skälvbindaren och tröskverket ersattes under senare delen av 40-talet av skördetröskan.1947 köpte Evert bygdens första skördetröska med tank. Det innebar att Evert sedan fick stå inomhus och säcka upp säden då den levererades i säck.
Kultivatorn, såmaskinen, ogräsharven, sprutan och vagnarna är redskap som kommit till efter hand som utvecklingen pågått. Ensilage till djuren har lagts i silo eller plansilo på ladugårdsbacken. Till detta arbete krävdes många arbetstimmar av många personer. Idag ser vi ensilaget som vita eller färgade balar ute på åkrarna.

103 år har familjen Johansson innehaft kyrkoarrendet den 14 mars 2024.

/Eva Johansson, Marina Krig