Invid Hunneberg strax norr om Tunhems kyrka ligger Floget, en unik bebyggelse som i huvudsak tillkom under 1800-talet. Namnet Floget är besläktat med ordet flyga. Här är det husen som ligger uppflugna intill bergskanten.

De tätt liggande husen utefter den smala byvägen är pittoreska och växtligheten frodig. Många väljer att åka den här vägen för att det är så vackert. Besöker du Västra Tunhems kyrka så missa inte att se Floget. Fortsätt sedan ca 1½ km längs samma väg för att komma till Lennart Torstenson monumentet.

Mer om Floget

Människorna som byggde och bosatte sig i Floget var kalkarbetare eller hantverkare av olika slag. Marken tillhörde gårdarna i närliggande Hols by. Den bedömdes säkert inte som så värdefull där den låg i rasbranten med stenblock och moras.

I slutet av 1700-talet hade kalkbrytningen kommit i gång vid närliggande ”herresätet” Nygård och tekniken spred sig utefter berget. Behovet av kalk som jordförbättringsmedel hade upptäckts samtidigt som befolkningsökningen gjort det svårt att sysselsätta alla inom jordbruket. Att bryta och bränna kalk blev därför en försörjning för många.

Man avtalade med bönderna i Hols by om att få bryta ur berget på byns mark och att få bygga ett litet hus i rasbranten. För bönderna innebar det en liten extrainkomst av den nästan värdelösa marken. Antingen arrenderade man en bit av bergskanten eller fick bonden del i saluvärdet av den brända kalken. När det gällde hyra av tomten för huset kunde den betalas med ett årligt belopp, men vanligtvis betalades den med några dagsverken i jordbruket.

Fram till mitten av 1800-talet hade nästan all handel varit förbehållen städerna och samma gällde för hantverk, men nu infördes näringsfrihet. För Floget innebar det att hantverkare av olika slag flyttade hit och byggde sig små hus. Här fanns snickare, murare, smed, skräddare, skomakare och på 1870-talet hade en liten affär startats. Floget hade blivit ett litet samhälle.

I slutet av 1800-talet nådde de stora folkrörelserna hit. Det var i första hand nykterhetsrörelsen som fångade flogetborna. Först träffades man i hemmen, någon upplät ett rum i sin stuga, kraven var inte så stora. Men 1904 byggde IOGT-logen en egen lokal uppe på stenhögarna (se foto) och 1914 uppfördes även ett litet baptistkapell. Föreningslivet förde människorna samman, man ordnade med ett bibliotek, man startade en hornmusikkår och man startade också en kör, som faktiskt är ursprunget till den kyrkokör som ännu är verksam i Tunhem.

Kalkgrottor vid Floget på 1920-talet

Några år in på 1900-talet avtog kalkbrytningen, konkurrensen från mera lättbruten kalk, som t.ex. från Kinnekulle, blev för stor och vid tiden för andra världskriget upphörde verksamheten. De som arbetat med kalken fick söka annat arbete och lyckligtvis fanns sådant inom rimligt avstånd. Många sökte sig till Vargöns pappersbruk eller smältverk, andra till industrierna i Trollhättan.

Samhället Floget levde dock vidare även om befolkningen minskade, främst bland de yngre. En del hus blev sommarhus, andra förföll gradvis, men så kom en svängning och det blev åter populärt att bo här. För att bevara den gamla karaktären infördes en del restriktioner vad gällde om- och tillbyggnad av husen. De skulle rödfärgas, det skulle vara lertegel på taken och huskropparna fick inte växa sig för stora.

tillbaka till Besök i bygden