Den legendariske ”riksprosten” Adolf Kloo
(*10/2 1878; †4/2 1972)
”I detta hus finns inte en enda rät vinkel, utan allt är vint och snett och så blir prästen med”.
Adolfs Kloos egen korta presentation säger egentligen ganska mycket. Han var inte lik någon annan. Visst var han ett barn av sin tid. Han var präglad av väckelsen i hemsocknen Ryda utanför Vara. Han var också påverkad av olika kyrkliga riktningar i tiden t.ex. ungkyrkligheten, men i hans person smälte allt detta samman till något genuint och äkta.
När han gick bakom plogen på föräldragården grubblade den unge pojken ofta över livets frågor. Hans föräldrar rådde honom att tala med en erfaren själasörjare och så blev hans begåvning upptäckt. Vid 18 års ålder börjar Adolf sina studier vid läroverket i Skara. Efter avlagda teol. och fil. kandidatexamina prästvigdes han i Skara den 28 dec. 1908.
Efter kortare och längre tjänster i Sjogerstad, Borås, Alingsås, Amnehärad, Larv och Eriksberg blev han 1912 komminister i Härna. Efter 10 års intensivt arbete, där han ”slet ut en cykel om året”, blev han vald till kyrkoherde i Tunhem och tillträdde där 1 maj 1922.
Den enda ungdomsverksamhet som fanns i pastoratet vid denna tid var en nystartad juniorförening i Vargön. Men just vid denna tid blåser nya vindar i kyrkan. Nu startas söndagsskolor, ungdomskretsar och syföreningar. I början saknades förstås lokaler, men prästgården stod öppen. Då Kloo i täten för en skara ungdomar (ibland 70-80 st.) drog iväg i långdans trappa upp och trappa ned vräktes allt som stod hindrande i vägen åt sidan. Hugo Levin, sedermera kyrkvärd berättar: ”Jag nästan skäms när jag tänker på det nu, men roligt hade vi”. Snart skulle för verksamhetens behov församlingshem komma till i Nordkroken, Lilleskog, Holstorp, Halvorstorp och Lindveden.
Inom församlingen hände mycket. Samtliga kyrkor restaurerades under hans tid. Ny prästgård byggdes i Åsaka och den gamla blev församlingshem liksom den gamla skolan i Björke. Några av de förtroendevalda ville vid Kloos tillträde riva prästgården i Västra Tunhem och bygga nytt. ”I nya hus bor inga andar” var ett av hans argument. Hans vädjan hörsammades och prästgården blev istället grundligt renoverad.
Adolf Kloo gjorde stora insatser för hembygdsrörelsen. Han var initiativtagare till Västra Tunhems Hembygdsförening (1936) och under många år dess ordförande. Genom egen forskning lyfte han fram episoder och skeenden i bygdens historia där bl.a. den gamla fornborgen på Halleberg kartlades. Mycket av materialet låg till grund för de krönikespel som han skrev och som sen uppfördes av bygdens folk.