Prästgården


Image

Våra prästgårdar har en 900-årig historia. De tillkom samtidigt med kyrkorna och skapades för att trygga gudstjänst- och församlingsliv för framtiden. Prästgården var inte bara en bostad för prästen och hans familj utan en jordbruksfastighet, som utgjorde grunden för hans försörjning. Den förmedlade också kunskap och impulser från ”stora världen” till församlingsborna. 


1910 skilde man lönebostället (jordbruket) i Västra Tunhem från präst-bostaden. Västra Tunhems prästgård har fram till 2009 alltid varit bostad för kyrkoherden men från 2010 är den i privat ägo. Redan 1847 förklarades den som byggnadsminne. Det gäller alla husen på själva prästgårdstomten och de är, som förr i tiden, många. Förutom de två flyglarna finns inte mindre än tio andra ekonomibyggnader: brygghus, vedbod, magasin, lusthus, hönshus, svinhus, stall, stenkällare, vagnslider, hemlighus och ett, för präst-gårdar, unikt vinkast.

ImageBrygghuset med vinkastet t.h.

Under hela medeltiden hade prästgården i Tunhem sina byggnader på det s.k. Stensgärdet ca 200 m  söder om kyrkan (platsen för nutida Valborgsmässoeldar). Efter att gården bränts av danskarna under Kalmarkriget 1612, återuppbyggdes den på nuvarande plats. Den byggnad som ”Herr Lars” då uppförde stod i drygt hundra år innan den avlöstes av den nuvarande. 1722 var prästgården ”ånyo berömligen uppbyggd, murad och väl inredd”. Det är denna mangårdsbyggnad som vi ser idag. Prästgården beskrivs av Carl von Linné 1746: ”Detta Tunhem låg såsom ett jordiskt paradis på sydvästra sidan av Hunnebärg, där Hunnebärg gör en vik”. Prästgården tyckte han ”var den vackraste ibland alla jag sett”.

ImagePrästgården, vy från Tunhemseken

En omfattande historik över Prästgården finns i en artikel från vår 50-års Jubileumsskrift.

tillbaka till Besök i bygden

Förening:

Västra Tunhems Hembygdsförening

Ändrad av: Västra Tunhems Hembygdsförening (2019-07-23 16:29:04) Kontakta föreningen
Skapad av: Västra Tunhems Hembygdsförening (2018-10-31 16:15:22) Kontakta föreningen