Text och foto: Bo Larsson
Hembygdsgården var ursprungligen en mangårdsbyggnad på jordbruksfastigheten Onsered 1:2 i Tvärred. Vid laga skiftet på 1860-talet flyttades ekonomibyggnaderna och fick sin placering där Hembygdsgården idag ligger, i nära anslutning till mangårdsbyggnaden. Ägare på den tiden var Johan och Katarina Andersson. Gården togs över av sonen Edvard Johansson (f. 1832) och hans hustru Selma Josefina (f. 1860). De fick barnen Karin (f. 1895) och Ernst (f. 1899). Ernst var inte intresserad av jordbruk och när han gifte sig med Anni Ella Friderborg Andersson från Hult flyttade han istället till huset som han hade byggt på gårdens mark nere vid landsvägen. Det fick namnet Bergkulla, och där ägnade han sig åt snickeri och skogsskötsel.
Systern Karin var intresserad av jordbruk och djur, så hon stannade kvar hemma och hjälpte föräldrarna med gården, en dräng hade man också. Efter att föräldrarna hade gått bort flyttade hon till brodern på Bergkulla. Ett par kor fick hon med sig dit, de stod henne närmast av alla.
I den unga hembygdsföreningen fanns önskemål om att kunna visa hur den jordägande befolkningen levde och bodde innan den modernisering som kom under förra seklet och som hade lett till stora förändringar. Målet var att bevara ett tidstypiskt bondehem som det såg ut under senare delen av artonhundratalet och början av nittonhundratalet. Fram på 1960-talet blev nedläggningar av lantbruk vanligt och flera objekt fanns att tillgå i Tvärred. Valet föll på Onsered 1:2. Byggnaderna hade nu stått öde i ett par decennier och såväl ladugård som svinhus och vedbod hade rasat samman under de snörika vintrar som varit. Även taket över mangårdsbyggnadens kök hade rasat in. När hembygdsföreningen framställde frågan om att få förvärva mangårdsbyggnaden och markerna närmast omkring, möttes det med glädje av ägarna Karin och Ernst. Även Ernsts son Bert var positiv. Ernst till och med skänkte sin andel, medan Karin fick en mindre summa pengar för sin. I det som var en kombination av gåva och köp ingick ett cirka 8000 kvadratmeter stort markområde med trädgård och slåtteräng , liksom allt kvarlämnat lösöre som möbler och husgeråd, med mera.
Överlåtelsehandlingarna undertecknades i oktober 1968 och på våren 1969 startade renoveringen under överinseende av landsantikvarie Ingegärd Wallin, anställd vid Borås museum. Åsundens kommun ställde upp med ett bidrag av 10000 kronor. Det mesta arbetet gjordes frivilligt med stor uppslutning bland medlemmarna. Ladugården kunde inte bevaras, så den fick rivas helt. År 1971 ägde den högtidliga invigningen av Hembygdsgården rum, med tal, gudstjänst och musikunderhållning.
Några år senare tillkom en ny byggnad, ett större uthus, och det bestod av en före detta torvlada som funnits i Vasared och skänkts till Hembygdsföreningen av syskonen Johansson på Gärdet. Det flyttades till Hembygdsgården och samtidigt följde en mängd av syskonens gamla föremål och redskap med. Detta och mycket annat som lämnats till hembygdsföreningen finns nu fördelat på Hembygdsgårdens olika byggnader, som därmed samtidigt är museum. 1985 tillkom örtagården, där en stor mängd olika krydd- och medicinalväxter finns att se.
Otaliga är alla de evenemang och möten som genom åren hållits på Hembygdsgården. Mångfalden kan illustreras med en uppräkning: Öppet hus, aktivitetsdagar, tipspromenader, hembygdsdagar för skolan, gudstjänster, berättarkvällar, studiebesök, föreningsmöten med mera. Först och främst kanske man idag tänker på den årliga lieslåttern i juli, som anordnades första gången 1969, eller Valborgsfirandet, som sedan 2007 har varit förlagt till Hembygdsgården. Att sköta och underhålla Hembygdsgården kräver en avsevärd insats, men den är en viktig tillgång för Tvärreds hembygdsförening och för hela bygden.