Svedvi

Svedvi socken, i nordöstra delen av nuvarande Hallstahammars kommun,
är rik på fornminnen från c:a 3000 f.Kr. och framåt. Kyrkan tros härstamma
från 1200- eller möjligen början av 1300-talet och är antagligen byggd på
en tidigare hednisk kultplats. Namnet Svedvi kan uttolkas som "offerplats för svedjefolket".

På hemmanet Hallsta vid Kolbäcksån i socknens västra kant anlades 1638 en kopparhammare, vilken räknas som ursprunget till Hallstahammars Bruk.
Redan tio år tidigare hade Trångfors Bruk anlagts på andra sidan ån, en bit
uppströms i vad som då var en smal remsa av Kolbäcks socken mellan ån
och landsvägen norrut. Väster därom låg Berg socken.

På 1900-talet hade brukssamhället Hallstahammar växt upp tvärsöver de
gamla sockengränserna. Det fanns de som bodde i Kolbäck, arbetade i
Svedvi och hämtade vatten i Berg. 1939 bildades municipalsamhället
Hallstahammar.

1943 överfördes Amsta och Vallby från Svedvi socken till Kolbäck socken
i utbyte mot norra delen av Kolbäck. Det nya området bildade
Hallstahammars köping. I samband härmed blev även församlingsnamnet Hallstahammar. 1955 invigdes den nya församlingskyrkan, S:t Lars,
i centrala Hallstahammar.

Berg

Kyrkan i Berg kom till vid samma tid som Svedvi kyrka, kring år 1300,
och även den kan vara byggd på en gammal kultplats. Intilliggande
fornminnen tyder på detta. Mellan Berg och Hallstahammar ligger en
plats med namnet Frössvi, alltså en kultplats helgad åt guden Frö
eller Frej, men där har såvitt man känner till aldrig byggts någon
kristen kyrka.

Socknen sammanslogs 1952 med Hallstahammars köping och
sträckte sig tidigare längre norrut i form av ett större skogsområde
som kort därefter överfördes till grannkommunen Sura.

1971 bildades nuvarande Hallstahammars kommun genom
sammanslagning av köpingen med Kolbäcks kommun, som
omfattade Kolbäck och Säby socknar.

Samtliga socknar i kommunen, jämte Sura och Ramnäs socknar i
nuvarande Surahammars kommun, Munktorp och Rytterne, idag
tillhörande Köping respektive Västerås ingick i Snevringe härad.

Hembygdsföreningen 1939 - 1999 av David Lunde

1939

En kommitté bestående av hembygdsintresserade personer samlas i
Svedvi socken under ledning av kyrkoherde Per Rylander. Man enas
om att försöka bilda en hembygdsförening.

20 augusti samma år håller man en hembygdsfest vid Svedvi kyrka,
under vilken man värvar medlemmar till den nya föreningen.
C:a 100 personer slöt upp i strålande solsken.

Det formella beslutet att bilda SVEDVI HEMBYGDSFÖRENING fattas.
Den första styrelsen kom att bestå av:
PER RYLANDER ordförande
KNUT WÄRME vice ordförande
ALLE STERNER kassör
AUGUST BERGLÖW sekreterare
VERNER YTTERBERG vice sekreterare, arkivarie
samt ANNY EKVALL, GRETA INSULANDER och RUT HARVIG.

1940 - 1945

Årliga hembygdsfester hålls vid Svedvi kyrka.
Bland föreningens övriga verksamhet under de första åren märks
möten med intressanta föreläsningar, cykelutflykter m.m. Man försöker
bevara några gamla byggnader på kyrkbacken, vilket misslyckas
(De revs 1961.), men bidrar till att återuppresa kullfallna stenar vid
den gamla skeppssättningen i Årby. (De restes år 1967.)

Att aktivt driva en hembygdsförening utan en egen hembygdsgård visar
sig emellertid vara svårt. Virket från en stuga, Eldsboda mangårdsbyggnad,
som rivs för att ge plats åt bygget av Centralskolan, sedermera
Eldsbodaskolan i Hallstahammar, skänks till föreningen för att
återuppbyggas när man hittat en lämplig tomt.

Detta drar ut på tiden och virket ruttnar. Ej heller realiseras planer på
hembygdsgård i den då ännu kvarstående flygelbyggnaden till gamla
herrgården, som tidigare flyttats till Vallby Friluftsmuseum i Västerås.
Man får dock löfte av dåvarande mekanikus för Strömsholms kanalbolag,
kapten Folke Winbladh, att "så småningom" disponera lokaler i det fd
värdshuset vid Skantzen. Så blev det ju också, men dit var det ännu
trettio år.

1946

Styrelsen kan konstatera att föreningens verksamhet det senaste året
varit så gott som nedlagd. Detta då intresset för föreningen är synnerligen
litet och anslutningen låg. Man ser ingen ljusning och har inget förslag
på hur man ska kunna ändra på det.

1963 - 1964

Ett allvarligt försök att dra igång föreningens verksamhet görs.
Nu får man disponera det gamla, ännu kvarstående soldattorpet,
kring vilket Hallstahammars Folkets Park en gång vuxit fram.

Det inreds med föremål som skänkts till föreningen, och tanken är att
det ska hållas öppet i samband med arrangemang i Parken.

Emellertid visar det sig även nu vara omöjligt att få föreningen aktiv.
Det sista mötet på många år hålls, under vilket man beslutar att lägga
föreningen i malpåse. Kassören fortsätter dock troget att betala in
årsavgiften till Västmanlands Fornminnesförening, och de mest
hängivna medlemmarna hoppas fortfarande.

1974

Ett möte för hembygdsintresserade hålls på Hallstahammars bibliotek
på initiativ av Thure Jadestig. Härvid beslutar man att återuppta Svedvi hembygdsförening under det gamla namnet.

Till ordförande väljs Ina Sjögren, hustru till mekanikus Karl-Erik Sjögren.
Därmed finns goda förutsättningar att realisera de gamla planerna på
museum och hembygdsgård vid Skantzen.

Alle Sterner och Algot Melin från den gamla föreningen överlämnar dess
handlingar samt nycklarna till soldattorpet i Parken. Föremålen
magasineras på Skantzen.

1975

Arbetet påbörjas med att röja lokaler och inventera föremål vid Skantzen.

På initiativ av Evert Gustafson anordnas "Industriminnesvandringar",
vilka blivit en tradition som kommit att föras vidare av föreningens andre
ordf. Olle Lindkvist.

Föreningen medverkar i ABF-utställningen "Hallstahammar under
1900-talet".

1976

Den 27 juni invigdes första etappen av KANALMUSEET SKANTZEN.
Man började med verktygsmuseet i det fd spannmålsmagasinet samt
två rum i kontorsbyggnaden.

Evert Gustafsons skrift "Guide bland Hallstahammars gamla industrier"
utges i bokform av föreningen.

Man påbörjar inspelning på band av intervjuer med äldre hallstabor.

1978

Museet utökas med övervåningen på det f.d. värdshuset.
Här visas arbetarhem och skolmiljö från början av 1900-talet.
De första åren visas också hjälpmedel för synskadade.

1979

En skalenlig fungerande slussmodell konstrueras för visning på museet.

1981

För första gången firas "Gammaldags Jul" med öppet hus och marknad
på Skantzen.

1983

Kanalmuseet deltar i museitävling i Milano, dit man anmälts av
Riksutställningar, mycket tack vare handikappanpassningen.

1984

"Hembygdens År" manifesteras med en fest på Skantzen den 11 augusti,
i samarbete med Hallstahammars Folkdansgille och olika invandrar-
föreningar. En tradition och på sätt och vis ett återupptagande av
hembygdsfesterna i föreningens barndom.

1985

Detta år ändras föreningens namn till "SVEDVI - BERG HEMBYGDSFÖRENING",
då man sedan reorganiseringen även rekryterat medlemmar från Berg socken,
som saknar egen hembygdsförening. Härigenom kommer alla de gamla
sockennamnen i kommunen att vara representerade inom hembygdsrörelsen.

1986

Ina Sjögren lämnar ordförandeposten efter 12 år p.g.a. avflyttning från orten.

1987

Efter att makarna Sjögren flyttat från Skantzen disponerar föreningen även mekanikusbostaden, i vilken man öppnar kaffeservering.

För första gången anordnas "kulturdagar", då skolelever från åk 5 levandegör Skantzenområdet under ett par dagar.

Föreningens ordförande heter Olle Lindkvist, vilken så småningom även
kommer att bli heltidsanställd föreståndare för Kanalmuseet.

1988

Tillsammans med kulturnämnden arrangeras "Sommar på Skantzen"-
underhållning onsdagskvällar i juli månad. Detta återkommer varje år.

1990

Kanalbolagets f.d. arkivbyggnad vid Skantzen tas i bruk som kapell.

Trångfors gamla kraftstation tas ur bruk men kommer att bevaras och
visas som museum genom föreningens försorg.

1991

Skantzens gamla brygghus och bagarstuga har renoverats.
Tunnbrödsbakning blir därigenom en ny attraktion på området.

1992

Folklustspelet "På Kalle Västmans veranda" med Thore Skogman,
Berit Bohm och Eva Bysing samt Boppen & hans gårdsmusikanter
framförs under en vecka på Skantzen. Detta spel framförs under
ytterligare sex somrar.

1994

Första etappen av Åsby Lantbruksmuseum, en vagnbod, invigs.

Från detta år disponeras också Skantzens gamla kuskbostad, som
inreds likt en gammal bostad.

1995

Lantbruksmuseet utökas med brännvinsbränneri och redskapsbod.

1999

Ett nytt verktygsmuseum invigs. I en "nygammal" byggnad på Skantzen
har lämplig miljö skapats för att på ett ändamålsenligt sätt visa och
bevara de gamla redskapen från kanalens byggnad och ombyggnad.

2000

Gösta Lundblad ordförande. Barndagar på Åsby Lantbruk.

Skantzen-Tidningen.

2001

Christina Holsten ordförande. Arbete med skolorna och gymnasiet.

2002

Björsbo skola köps för en (1) krona. Kulturvecka högstadiet.

Verksamhetsberättelse i pdf format.

2003

Christina Holsten ordförande
Göran Westman vice ordförande

Teknikparken invigs.
Webbplatsen, under egen domänadress, skapades.

2004

Christina Holsten ordförande
Göran Westman vice ordförande

Samarbete med ”VestmannaArvet”.

2005

Christina Holsten ordförande
Anders H Pers vice ordförande

2006

Leif Iwarsson  ordförande.
Anders H Pers vice ordförande
Christina Holsten verksamhetsledare

Arbetsgrupper med ansvariga
bildades, bla påbörjades vård av Björsbo skola

2007

Leif Iwarsson  ordförande.
Anders H Pers vice ordförande
Christina Holsten verksamhetsledare
Restaurering av Björsbo skola påbörjas

2008

Anders Geidemark  ordförande
Anders  H Pers vice ordförande

2009

Anders Geidemark  ordförande
Anders  H Pers vice ordförande

2010

Jörgen Kvist ordförande
Lennart Lindgren vice ordförande

2011

Jörgen Kvist ordförande
Lennart Lindgren vice ordförande

2012

Jörgen Kvist ordförande
Lennart Lindgren vice ordförande

2013

Jörgen Kvist ordförande
Lennart Lindgren vice ordförande
Restaureringen av Björsbo skola klar

2014

Lennart Lindgren ordförande
Lennart Andersson vice ordförande
Under året sker installation av vatten,avlopp och toalett på Björsbo skola

2015

Lennart Andersson ordförande kort tid
Lennart Lindgren vice ordförande

2016

Tanja Svennberg ordförande
Eva Kruse vice ordförande