Byggd 1644 av Hans Kyhle, som ägde Drettinge och Böksholm. Stugan byggdes vid kvarnfallet i Möllekulla och tjänstgjorde som mjölnarstuga till år 1844, då den gamla kvarnen revs. Kvarnen ägdes av Drevs by. På norra sidan av ån fanns en kvarn som ägdes av Grännastämma. Möllekullsmöllaren skötte båda kvarnarna. Så flyttades stugan till Fjälleberg och var torparstuga till 1870. Därefter bodde äldre kvinnfolk i den till 1929, då Hembygdsföreningen fick den av Karl Malmros i Klippan. Som gåva fick då föreningen också 500 kronor av kammarrättsrådet I. Widén i Stockholm och för den summan uppfördes stugan. Grunden gjordes av Elov Andersson i Braås och byggmästare Isak Pettersson svarade för bygget. Murare Arvid Karlsson utförde murverket och Emil Kvick rödfärgningen. Nävern till taket köptes från Skansen och är Hälsingenäver. Den förste kände mjölnare som bott i stugan är Nicolaus Johansson (Pettersson) och hans hustru Elin med barnen Jonas, Petter, Magnus, Lisa, Johanna, Mia, Sara och Katrina, född den 17 juli 1835. Katrina var mor till J. A. Göth. I stugan har bott många barnrika familjer. Den siste som är född där är torparen Andreas Karlsson i Fjälleberg. Av sakerna som funnits i stugan finns inte mer än några stickekärvar spingade av Kalle i Fjälleberg före 1850 samt en stubbkniv (täljkniv).
Från hembygdsgårdens hus beskrivna av Göth i hans föremålsbok 1945
Byggnaden innehåller ett stort rum med öppen spis och ugn med sovplats på muren bakom spisen. Ett mindre rum användes som slöjdrum, förrådsutrymme men även som sovplats. På 1500 och 1600-talen var denna hustyp bostad för en välbärgad familj. Inredningen är i stort sett den ursprungliga med möbler och husgeråd från 17- och 1800-talen.
Nästa Grännastämmatorp
Vid gaveln finns en förnämlig kryddgård med många olika slags kryddväxter, läkeörter färgväxter med mera.